Janerik Larsson: Hur bryter vi det nya utanförskapet?

Rapporten ”När blir utrikes födda självförsörjande?” från Entreprenörskapsforum slog ner som en bomb i samhällsdebatten när den publicerades den 1 juni 2020. Några dagar före rapportens offentliggörande skrev den ende av de båda rapportförfattarna, Johan Eklund, professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och då VD för Entreprenörskapsforum, i Kvartal om rapporten:

”Sverige har sedan länge haft en bristande ekonomisk integration av utrikes födda, med såväl ett av Europas största sysselsättningsgap mellan inrikes och utrikes födda, som en betydande tidsskillnad mellan migrationstidpunkten och inträde på arbetsmarknaden. Men det räcker att jobba en timme i månaden för att räknas som sysselsatt. Därför är det viktigare att undersöka självförsörjning.”

Nu har Johan Eklund, numera chefekonom på Sydsvenska Industri- och Handelskammaren i Malmö, tillsammans med rapportmedförfattaren Johan P Larsson, associate professor på University of Cambridge, i boken ”Det nya utanförskapet” (Ekerlids förlag) fylligt fullföljt sina resonemang om självförsörjningens utveckling och välfärdsstatens framtid.

Fokus är på data men därtill förs resonemang som visar hur fel de hade som slog ifrån sig rapporten 2020 med argument av typen ”detta hjälper bara Sverigedemokraterna”. Den invändningen är ju på sitt sätt en sammanfattning av den politiska, kulturella och mediala elitens vånda inför verkligheten i nu ett drygt decennium. Samma invändningar kommer kanske att upprepas nu igen även om debatten på dessa drygt tre år rört sig en hel del. Att förneka verkligheten är ingen politisk framgångsväg. Den insikten är nu bredare spridd.

Det som oroar bokförfattarna är att det nya utanförskapet i vårt land lösgjort krafter som inte bara riskerar underminera välfärdssystemen utan även tilliten människor emellan. Risken är, skriver de, att välfärdsstaten dör. Först lite i taget, sedan helt plötsligt.

I boken pekas det också på en idag högaktuell fråga, nämligen vad som händer med de barn som växer upp utan at vara omgivna av människor som försörjer sig själva. De sociala problem, utanförskapsyttringar och kriminalitet som Sverige upplever idag är en konsekvens av ett ackumulerat utanförskap. Det är en fråga boken pekar på men inte går närmare in på. Kanske i nästa bok?

Fokus i boken är frågan vad som hänt, händer och kommer att hända med den hävdvunna svenska tilliten. Historikern Lars Trägårdh, som efter många år i USA återvände till ett Sverige som höll på att förvandlas kunde med sina amerikanska erfarenheter fokusera på frågan om den svenska tilliten.  Det heterogena USA har en jämförelsevis begränsad välfärdsstat.

Trägårdhs och hans forskargrupps arbete med Tillitsbarometern redovisas överskådligt men ändå ganska fylligt i boken.

Medan mycket av samhällsforskningen arbetar med nationella data är det riktigt viktiga i barometern den regionala uppföljningen. Tillitsbarometern innehåller kartläggning av tilliten inom lokalsamhällen samt hur den varierar mellan kommuner. För Stockholm och Malmö redovisas även hur tilliten varierar mellan de två städernas olika stadsdelar. Undersökningen ger bilden av ett splittrat Sverige vad gäller tillit och trygghet.  

På frågan om det går att lita på de flesta människor intar flera stadsdelar i Malmö en låg placering. I Rosengård är det knappt 24 % som anser att det går att lita på de flesta. Motsvarande siffror för Limhamn-Bunkeflo eller Malmös innerstad ligger på omkring 60%.

Liknande skillnader finns i Stockholm. På journalisttäta Södermalm är siffran 75 % medan den för Rågsved ligger på 31%.

I boken visas att Ronneby är en ort där integrationsgapet är betydande. Tillitsbarometern visar att Ronneby är den ort som har den högsta andelen individer som anger att de känner sig otrygga eller att de aldrig går ut i mörker.

En intressant fråga som boken tar upp handlar om huruvida Sverige är en välfärdsmagnet. Föreställningen att det är välfärdsstaten som skapar tilliten har exempelvis vänsterekonomen Paul Krugman kommenterat: ”Fri invandring kan inte samexistera med ett starkt socialt skyddsnät.”

Som det heter i boken: ”Välfärdsstaten bygger inte på altruism utan på reciprocitet”. Så resonerade den svenska socialdemokratin i forna tider: Gör din rätt, kräv din plikt.

Detta moraliska perspektiv har nu utrotats i S-partiet så det borde vara fritt fram för övriga politiska partier att ta över. Men det är en lång och svår väg att söka återskapa detta – om det ens är möjligt. Kanske kommer Sverige långsamt bli mera som USA?

Janerik Larsson är rådgivare till Stiftelsen fritt näringsliv och författare till boken ”Det långa loppet” (Ekerlids förlag 2021).