JanErik Larsson; Krönika
2000
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
ro
~
c::
😮
…..
~
JANERIK LARSSON om
Bredband och konkurrens
C
enterledaren Lennart Daleus bok Digital allemansrätt är en mycket
läsvärd och pedagogisk framställning av vad den s k bredbandsdebatten egentligen handlar om. Tyvärr utkom boken alltför sent för att påverka debatten.
Dessutom tycks det som om de många – t ex ledarskribenter- som borde läst boken sorgfälligt undvek
att göra så i samband med att !T-propositionen från
regeringen presenterades och kommenterades.
Daleus tog verkligen reda på vad debatten borde
handla om. Han beskriver inte minst teknikfrågorna
sakkunnigt. I den allmänna debatten har förekommit
helt absurda jämförelser mellan olika sätt att överfö-
ra stora volymer data snabbt. Svartfiberns överlägsenhet har underskattats, möjligheten att
använda radiovågor har vida överskattats.
Fysikens lagar gäller faktiskt.
Daleus har i sin bok kanske inte tillräckligt tydligt understrukit vikten av konkurrens. Den stora risken inte bara i Sverige
är att de som lägger under sig kommunikationsvägarna (”bredbandsförbindelserna”)
kommer att begränsa tjänsteutbudet och sätta
priser på det sätt som monopolister alltid sätter
priser (se bara Telia/Televerket i det förflutna).
TELIA ÄR DEN AKTÖR SOM på den svenska marknaden haft och har störst intresse av att makten
finns helt och hållet hos ”marknaden”. Telia har kontroll över huvuddelen av existerande nät i Sverige oavsett vad man diskuterar för sorts nät. Att marknadens
sanna anhängare i den svenska debatten inte genomskådat Telias fri-marknads-retorik tycker jag är
anmärkningsvärt. Så mycket husbehovsmarxist tycker jag alltid man ska vara att man ställer sig frågan
vilka intressen som gör sig gällande i en fråga av så
stor ekonomisk betydelse som denna.
De som av Telia beskyllts vara”svartfibersocialister” har haft ett mycket enkelt och naturligt förslag: att
staten utan dröjsmål i samverkan med näringslivet
planerar ett operatörsoberoende bredbandsnät (stomnät) tilllandets samtliga kommuner. Nätet skall vara
en investering som ger samhällsekonomiskt motiverad
avkastning och dess kapacitet skall uthyras till marknadens aktörer på lika villkor.
Staten skall medverka till att en god finansiering
kan erhållas samt till att nätets oberoende och integritet garanteras. Denna konstruktion innebär inte
att nätet inrättas som ett monopol. Den som vill bygga
andra eller kompletterande nätdelar skall kunna göra
så och fritt förfoga över dessa.
Den initiala investeringskostnaden är hög. Det är å
andra sidan omöjligt att sätta kronor och ören på flera
av de olika nyttoeffekterna, en inte ovanlig situation då
det gäller strategiska investeringar. Det är dock min
övertygelse att en samhällsekonomisk kostnads/intäktsanalys skulle visa avsevärda överskott på sikt.
M
ARKNADER FUNGERAR BÄST med fri konkurrens,
få statliga restriktioner och goda utrymmen för
initiativ. Denna grundläggande värdering står dock
inte i konflikt med att staten kan spela en aktiv roll
att i nära samverkan med näringslivet driva på och
accelerera vitala processer. En sådan vital process är att
utveckla en god infrastruktur. Att etablera ett nationellt bredbandsnät som når huvuddelen eller alla landets kommuner är ett tydligt sådant fall.
Staten har också en viktig roll att garantera nätets
integritet så att det på ett bestående sätt på lika villkor
blir tillgängligt för alla som vill förmedla tjänster på
nätet. stamnätsförvaltaren får aldrig liera sig med en
enstaka operatör så möjligheterna för andra operatörer minskar.
Detta förhållande utesluter inte att alternativa nät
eller kompletterande nätdelar kommer till stånd
genom andra aktörers försorg. För att uppnå goda och
prisvärda teletjänster måste dessa erbjudas av operatörer som konkurrerar på lika villkor. Det innebär att
de måste kunna få tillgång till nätfunktioner på lika
villkor. Nya nätfunktioner måste således så långt möjligt etableras som oberoende av teletjänstleverantörer.
Göran Persson och Björn Rosengren förmådde inte
se betydelsen av frågan om ett stomnät för bredband.
Media och en del politiker lyckades vanställa frågeställningen så den blev en närmast grotesk karikatyr.
Daleus bok är på ca 100 sidor. Den hade förtjänat läsas.
Janerik Larsson Uanerik.larsson@gsi-communications.com)
är författare och VD för GSI Communications AB.
EFJ lSvensk Tidskrift l2ooo, nr 2-31
~
c::
😮
…..
~
JANERIK LARSSON om
Bredband och konkurrens
C
enterledaren Lennart Daleus bok Digital allemansrätt är en mycket
läsvärd och pedagogisk framställning av vad den s k bredbandsdebatten egentligen handlar om. Tyvärr utkom boken alltför sent för att påverka debatten.
Dessutom tycks det som om de många – t ex ledarskribenter- som borde läst boken sorgfälligt undvek
att göra så i samband med att !T-propositionen från
regeringen presenterades och kommenterades.
Daleus tog verkligen reda på vad debatten borde
handla om. Han beskriver inte minst teknikfrågorna
sakkunnigt. I den allmänna debatten har förekommit
helt absurda jämförelser mellan olika sätt att överfö-
ra stora volymer data snabbt. Svartfiberns överlägsenhet har underskattats, möjligheten att
använda radiovågor har vida överskattats.
Fysikens lagar gäller faktiskt.
Daleus har i sin bok kanske inte tillräckligt tydligt understrukit vikten av konkurrens. Den stora risken inte bara i Sverige
är att de som lägger under sig kommunikationsvägarna (”bredbandsförbindelserna”)
kommer att begränsa tjänsteutbudet och sätta
priser på det sätt som monopolister alltid sätter
priser (se bara Telia/Televerket i det förflutna).
TELIA ÄR DEN AKTÖR SOM på den svenska marknaden haft och har störst intresse av att makten
finns helt och hållet hos ”marknaden”. Telia har kontroll över huvuddelen av existerande nät i Sverige oavsett vad man diskuterar för sorts nät. Att marknadens
sanna anhängare i den svenska debatten inte genomskådat Telias fri-marknads-retorik tycker jag är
anmärkningsvärt. Så mycket husbehovsmarxist tycker jag alltid man ska vara att man ställer sig frågan
vilka intressen som gör sig gällande i en fråga av så
stor ekonomisk betydelse som denna.
De som av Telia beskyllts vara”svartfibersocialister” har haft ett mycket enkelt och naturligt förslag: att
staten utan dröjsmål i samverkan med näringslivet
planerar ett operatörsoberoende bredbandsnät (stomnät) tilllandets samtliga kommuner. Nätet skall vara
en investering som ger samhällsekonomiskt motiverad
avkastning och dess kapacitet skall uthyras till marknadens aktörer på lika villkor.
Staten skall medverka till att en god finansiering
kan erhållas samt till att nätets oberoende och integritet garanteras. Denna konstruktion innebär inte
att nätet inrättas som ett monopol. Den som vill bygga
andra eller kompletterande nätdelar skall kunna göra
så och fritt förfoga över dessa.
Den initiala investeringskostnaden är hög. Det är å
andra sidan omöjligt att sätta kronor och ören på flera
av de olika nyttoeffekterna, en inte ovanlig situation då
det gäller strategiska investeringar. Det är dock min
övertygelse att en samhällsekonomisk kostnads/intäktsanalys skulle visa avsevärda överskott på sikt.
M
ARKNADER FUNGERAR BÄST med fri konkurrens,
få statliga restriktioner och goda utrymmen för
initiativ. Denna grundläggande värdering står dock
inte i konflikt med att staten kan spela en aktiv roll
att i nära samverkan med näringslivet driva på och
accelerera vitala processer. En sådan vital process är att
utveckla en god infrastruktur. Att etablera ett nationellt bredbandsnät som når huvuddelen eller alla landets kommuner är ett tydligt sådant fall.
Staten har också en viktig roll att garantera nätets
integritet så att det på ett bestående sätt på lika villkor
blir tillgängligt för alla som vill förmedla tjänster på
nätet. stamnätsförvaltaren får aldrig liera sig med en
enstaka operatör så möjligheterna för andra operatörer minskar.
Detta förhållande utesluter inte att alternativa nät
eller kompletterande nätdelar kommer till stånd
genom andra aktörers försorg. För att uppnå goda och
prisvärda teletjänster måste dessa erbjudas av operatörer som konkurrerar på lika villkor. Det innebär att
de måste kunna få tillgång till nätfunktioner på lika
villkor. Nya nätfunktioner måste således så långt möjligt etableras som oberoende av teletjänstleverantörer.
Göran Persson och Björn Rosengren förmådde inte
se betydelsen av frågan om ett stomnät för bredband.
Media och en del politiker lyckades vanställa frågeställningen så den blev en närmast grotesk karikatyr.
Daleus bok är på ca 100 sidor. Den hade förtjänat läsas.
Janerik Larsson Uanerik.larsson@gsi-communications.com)
är författare och VD för GSI Communications AB.
EFJ lSvensk Tidskrift l2ooo, nr 2-31