Jesper Lehto: Kragh hjälper oss att förstå det ryska maktspråket

Inget i den ryska utrikespolitiken har varit oförutsägbart, menar Martin Kragh. I boken Det fallna imperiet (Fri Tanke, 2022) redogör han för idéerna som har format det ryska agerandet – och det är nedslående hur vi varit oförmögna att hantera Kremls maktspråk.

Sedan Rysslands storskaliga invasion inleddes har många ställt sig frågan om vad som egentligen försiggår i huvudet på Vladimir Putin.

Både akademiker och kultursidor har gjort sina försök till att förklara. Med blandat resultat. Och det är knappast förvånande med tanke på att intentioner är bland de mest omstridda analysobjekt som finns att ta sig an.

Men en mer nyanserad förklaring än den som Martin Kragh förmedlar går sannolikt inte att finna. Som en av landets främsta Rysslandsexperter lyckas han inte bara ge en pedagogisk skildring av de historiska vägskäl som lett landet till den mörka plats som man befinner sig på idag. Kragh förankrar även detta i de idéhistoriska föreställningar som kommit att prägla den kvasiideologi som konstruerats under de senaste decennierna.

För även om Vladimir Putin spelat en avgörande roll i den ryska utvecklingen sedan Sovjetunionens kollaps, så finns förklaringen till det ryska agerandet i något mycket större. Mänskligt handlande föregås alltid av idéer och föreställningar om sakförhållanden, skriver Kragh. Och det är i detta avseende som boken har sin främsta styrka.

I sin förklaringsmodell sträcker han sig tillbaka i historien och hittar svar bland idétraditioner med djupa rötter. Kragh lyfter bland annat fram författaren Aleksandr Solzjenitsyn – mest känd i väst som sovjetisk dissident och antikommunist – som en av flera ryska tänkare vars idealiserande av det tsarryska arvet fick ny relevans i samband med kommunismens fall.

Han tillhörde en sekelgammal intellektuell tradition som begrundat frågan kring Rysslands nationella identitet och särart. En fråga som blev högaktuell i det vakuum som uppstod under den postsovjetiska fasen – och som Putinregimen utnyttjat med en aktiv historiepolitik.

Boken beskriver hur det ryska ledarskapet i flera steg har vänt sig till landets auktoritära förflutna och byggt en nationell identitet kring föreställningar som oundvikligen skulle leda till konflikt. I detta avseende utgjorde Ukraina en röd linje. Han ger en initierad beskrivning av historien bakom Kievriket, omstridda gränsdragningar och regionens teologiska betydelse.

På så vis tecknar han även bakgrunden till varför Ryssland kommit att beskriva den pågående konflikten som en civilisatorisk kamp.

Att bedöma vilket inflytande enskilda tänkare har haft på utvecklingen är förstås en tämligen omöjlig uppgift. Men Kragh lyckas med hjälp av en ambitiös redogörelse av olika idéhistoriska föreställningar förklara hur det ryska agerandet ”inte enkelt kan avfärdas som tom politisk retorik”. Den alternativa historieskrivning som Putin nu använder för att rättfärdiga sitt brutala anfallskrig mot Ukraina utgår ifrån tankegångar som har varit stabila över tid, menar Kragh.

Utvecklingen har därför varit förutsägbar – men inte förutbestämd. Kragh betonar vid flera tillfällen hur Ryssland kunde ha valt en annan väg. Samtidigt är det svårt att skaka av sig den ödesmättade känslan. För även bortsett ifrån idéhistoriska föreställningar och nationella myter så finns en realpolitisk förklaring som Kragh med jämna mellanrum återkommer till. Och den är inte unik för Ryssland.

Den bygger på klassiska antaganden om en anarkisk världsordning där makt ger inflytande och garanterar säkerhet. Att både uppträda och erkännas som en stormakt, särskilt i sitt eget närområde, blir i detta avseende en central målsättning. Boken illustrerar effektivt hur detta synsätt har kolliderat med principer om nationellt självbestämmande och suveränitet.

Sammantaget så bidrar Kragh till en djupare förståelse för den ryska tankevärlden och boken innehåller även indirekt flera uppslag kring hur vi kan bemöta Kremls maktspråk. Inför den historiska utmaning som vi har ställts inför är detta omistlig kunskap.

Jesper Lehto går Skribentskolan 2022