Jesper Lindberg: Den ljusnande framtid kan bli vår

”Jag är tacksam att få leva i det bästa landet i världen. Det är tryggt och säkert. Vi har ett system som fångar upp en om det går snett, om man blir arbetslös eller sjuk. Man kan försäkra allt man vill. Vi har sannolikt världens bästa sjukvård. Jag får en tid i morgon på sjukhuset om det skulle behövas. Sedan har vi ju fina viner, bra choklad och de bästa utomhusaktiviteterna.”

När läsaren får ta del av Zürichbon Nathalie Kleibers beskrivning av sitt hemland blir det svårt att inte söka av sina känslor för Sverige. Att vi inte producerar särdeles ljuva viner må vara, men det fanns en tid då Sverige var bäst i många avseenden. Sedan hände något – någon annanstans – och vi blev akterseglade. Nu behöver Sverige lära av de länder och regioner som lyckats bättre än oss på sistone. Framför allt behöver vi sänka skatter och arbetsgivaravgifter, och därmed attrahera kapital och kompetens.

Det är ansatsen i Henrik Mitelmans Tillbaka till framgången (2023, Timbro). Boken är avsedd att inspirera och tydligt demonstrera vad som faktiskt funkar i den moderna marknadsekonomin. Författaren vill utmana vissa till synes självklara sanningar i det så socialdemokratiskt präglade Sverige, och gör det väl.

Läsaren tas med på en resa till Texas, Singapore, norra Italien, Irland, Schweiz, Litauen och Nya Zeeland. Platserna beskrivs som drivna av framåtanda och optimism, som en följd av betydande ekonomisk frihet. Irländarna och litauerna har förstått att låga skatter på inkomst och för företag behövs för att nå framgång, och man har också tagit gigantiska välfärdskliv de senaste decennierna. Att attrahera utländskt kapital och talanger skapar ringar på vattnet. Det bidrar till framgången för bageriet på hörnet, banken och den egna statskassan.

När resan gör nedslag i Schweiz infinner sig en något trumpen och bitter känsla i maggropen. Schweiz har femtio procent högre skatteintäkter än Sverige, trots betydligt lägre skattesatser och nästan två miljoner färre invånare. Schweizerfrancen var på samma nivå som kronan 1970. I dag är den värd 12 kronor. En konsekvens av att schweizarna blivit långt rikare än oss på femtio år är att vården fungerar bättre. En annan är att tågen går i tid. En tredje är, måhända, att schweizarna i högre grad än svenskarna år 2023 upplever att just deras land är det bästa i världen.

Tillbaka till framgången är emellertid en bok som betonar att Sverige också kan, om vi vill och vågar. Till skillnad från flera av bokens exempel som Litauen, Singapore och just Schweiz har Sverige stora exportvärden i basindustrin, exempelvis skog och gruvnäring. Vi har även, som Mitelman konstaterar, en fantastisk finansbransch med välskötta banker och kompetenta fondbolag. Tänk så bra vi hade kunnat vara med ett företags- och samhällsklimat som öppnar upp, förenklar och attraherar. Som i högre grad uppmuntrar den egna drivkraften, och följaktligen låter människor behålla mer av arbetets frukter.

Statsminister Ulf Kristersson (M) påstås ha lovat att läsa boken. Synd, kanske, att statsministern och den närmaste politiska vänkretsen inte hann göra det innan budgetpropositionen utarbetades efter sommaren. Stora doser inspiration står nämligen att finna. Vi kan ta detta ständigt återkommande Schweiz som exempel, där löntagare som tjänar upp till en miljon kronor som mest betalar tjugo procent i skatt. För regeringen blev dock en regelmässig uppräkning av brytpunkten för statlig inkomstskatt dessvärre en för högt hängande frukt.

Sverige är fortfarande ett väldigt bra land att leva i, men i många avseenden har vi vandrat vilse. Det fina och enkla i kråksången är att vi kan titta på vad andra gör bra, och lära av det. Tillbaka till framgången stakar ut en till lika delar spännande, rimlig och sund väg framåt för Sverige.

Jesper Lindberg går Svenska Nyhetsbyråns Skribentskola 2023