Johanna Patricius: Är Orbáns tid förbi?
Den ungerska oppositionen har enat sig bakom konservativa och katolska borgmästaren Peter Márki-Zay, som till vårens val kommer utmana premiärminister Viktor Orbán och Fidesz-regeringen. Som en kandidat utan någon partipolitisk bakgrund och som aldrig egentligen tagit partipolitisk ställning har Márki-Zay nu till uppgift att företräda en samlad opposition som bland annat består av de ungerska socialdemokraterna, höger (i vissas mening -extrema) partiet Jobbík och såväl några få liberaler som miljöpartister under titeln Enad Opposition (Ellenzéki összefogás).
Det låter som början till en framgångssaga: Det var en gång en stilig prins vid namn Márki-Zay som skulle utmana den onda kung Orbán. Frågan är dock om han har vad som krävs, och vilka strategier han behöver använda sig av för att ha någon chans att vinna över premiärministern som styrt i Ungern i mer än ett decennium. Det kan bli en jämn kamp då nuvarande oppositionssiffror för båda partierna pendlar mellan 35 till 40%, vilket innebär att det finns en väljarbas på omkring 20% som inte vet vad de ska rösta på.
Márki-Zay överraskade alla 2018 när han blev borgmästare i staden Hódmez?vásárhely i sydöstra Ungern, som tidigare varit en av Fidesz starka fästen. Han grundade Allas ungerska rörelse (Mindenki Magyarországa Mozgalom) för att samla oppositionen. På deras hemsida kan man bland annat läsa att de vill ta tillbaka pressfriheten, införa en ny rättvis grundlag med ett rättvist valsystem och skydda gränserna mot illegala immigranter såsom araber, ryssar och kineser med kriminell bakgrund. Däremot är det viktigt att ungrare som emigrerat återvänder hem till Ungern. Att försöka förstå vad rörelsens och Márki-Zays röda tråd mer än att vinna över Orbán är svårt, och svårare kommer det att bli
I sitt tal när han vunnit posten som oppositionens kandidat mot vänsterkandidaten Klara Dobrev för några veckor sedan sa han att deras parti välkomnar alla, såväl som funktionshindrade, judar, romer, homosexuella, liberaler som konservativa och personer till både höger och vänster. Det låter fint och är något som går hem hos såväl västerländsk media som hos EU-företrädare. Om det dock kan ske i praktiken är inte självklart i ett land som Ungern. Att försöka ena ett nationalistiskt folk som kan sin historia innan de lärt sig gå är svårt men inte omöjligt.
Om exempelvis frågan om att införa euro framför den inhemska valutan forinter blir en valfråga kan Márki-Zay ha ett övertag. Frågan har splittrat ungrarna i många år, fram till i somras då en undersökning från Eurobarometern visar att närmare 70 % av ungrarna vill ha euron framför forinter. Under pandemin försvagades forinten och ledde till en högra inflation och detta kan ha en viss påverkan på opinionen. Dock är det större sannolikhet att grannlandet Slovakien, som gick från fattigt till en av ledarna i regionen, efter att de införde euron påverkar mer. Orbán-regeringen är föga förvånande starkt emot euron och har argumenterat för den ungerska självständigheten kopplat till forinten och det är inte alls omöjligt att ungrarna gör en tvärvändning och köper deras argument. Detta är dock en av de ”enklare” frågorna Márki-Zay har att handskas med – svårare är det med hans vision om att ”alla ska med”.
Att Jobbík-partiet är en del av paketet kan komma stjälpa oppositionen – även om de har ändrat sin ideologiska riktning de senaste åren och emellanåt ses som mindre extrema än Fidesz. Skillnaden är dock att Jobbík för lite mindre än tio år sedan hade företrädare som förnekade Förintelsen och delade ut Mein Kampf på gatorna. Även om de jobbat hårt med att tvätta bort den stämpeln och rensa i partiet kan de osäkra väljarna föredra det stabila alternativ som Fidesz innebär.
Utöver det är Márki-Zays uttalande om att inkludera romer en vacker tanke men långt ifrån den faktiska verkligheten. Måhända var det något han sa i sitt vinnar-tal för att blidka utländsk media snarare än att faktiskt förändra hos en grupp som länge varit kontroversiell i Ungern.
Enligt Pew Research Center (2019) har mer än 60 % av ungrarna en negativ syn på romer – det i ett land där romer utgör cirka 8 % av befolkningen. Att försöka förstå sig på Ungerns relation med romer som går tillbaka ända till 1300-1400-talet är långt ifrån enkelt. Under perioder har de accepterats och nästan uppskattats för att sedan få utstå en rad grymheter. Precis som mycket annat när Ungern historia avhandlas finns det olika versioner, men den gemensamma nämnaren är idén om att det ungerska folket är de som fått lida allra mest i sekel efter sekel. Orbán har utnyttjat denna offerstrategi många gånger samtidigt som han har uttalat sig negativt om romer. Att han fortsätter använda sig av den taktiken i valrörelsen är inte alls omöjligt. Den är dock inte alltid lätt att förstå för utomstående.
Ingrid Carlberg -författare till boken ”Det står ett rum här och väntar på dig: berättelsen om Raoul Wallenberg” går till hårt angrepp i Dagens Nyheter (2021-10-24) mot hur ungrarna såg sig själva som offer under andra världskriget, exemplifierat bland annat genom en missvisande populär staty på en svart örn (som representerar Tyskland) som attackerar en ängel (som representerar Ungern) i huvudstaden Budapest.
”Denna alternativa historieskrivning, som inte bara manifesteras här i parken, är en krigsförklaring mot Förintelsens verkliga ungerska offer såväl som mot historiska fakta” (Carlberg i Dagens Nyheter, 2021-10-24).
Carlbergs frustation är mer än förståelig men hon missar hela poängen med varför ungrarna identifierar sig som offer. Jag skrev om detta i Svensk Tidskrift i våras med bakgrund i den ungerska historian och där det handlar om att Márki-Zay tillsammans med oppositionen måste lyckas förstå offertanken och den ungerska identiteten, och i ett senare skede blidka EU. Att bara vara anti Orban kommer inte att räcka. En förhoppning är att Márki-Zay blir tuffare och inte kör en Öppna-era-hjärtan-retorik a lá Fredrik Reinfeldt. Det misslyckades i Sverige och kommer definitivt att misslyckas i Ungern.
Om Márki-Zays kan driva en kampanj där han lyckas förena sin egen rörelses slagord om ”Vi tillhör väst, inte öst” med den ungerska identiteten kan det bli en jordskredsseger. Att säga till en ungrare att de tillhör Östeuropa och inte Centraleuropa är som att svära i kyrkan. Orbán har rört sig närmare Putin, inte minst i energipolitiken, och det är bägaren som kan tippa över för det ungerska folket och får dem att kryssa Márki-Zay i valet. Många minns fortfarande tiden när landet var ockuperade av Sovjetunionen och ryssarnas påverkan i landet.
Det är en stor risk att Orbán kommer använda sig av en hård retorik och Márki-Zay kommer att behöva mer än ett svärd och en riddarrustning för att kunna vinna. Han kommer behöva en ungersk flagga större och klarare än den Orbán har vajandes i sin borg.
Det är kandidaten med den största ungerska identiteten som kommer fånga ungrarnas hjärta i vallokalen. Det är det vinnartalet på valnatten kommer handla om: ännu ett tal till det stolta magyarerna som nu ska fortsätta visa resten av Europa och resten av världen vilket fantastiskt folk de är.
Johanna Patricius är mastersstudent i ekonomisk historia på Uppsala Universitet