Johnny Freedom
”Bland allmänheten var Johnny Munkhammar kanske främst känd som frihetlig debattör, författare och riksdagsledamot. Johnny hade emellertid även ett annat, mindre känt, intresse.” Fabian Wallen skriver om detta.
”Tjena, det är Johnny.” Jag förstod av hans svagt ursäktande, men ändå direkta, tonfall att han behövde hjälp med något viktigt. Det hade hänt förut, så jag kände mycket väl igen tonfallet. Kanske behövde han snabbt få fram svåråtkomlig statistik från någon före detta Sovjetrepublik. Eller kanske ville han att jag skulle läsa ett utkast på en ny bok. Eller kanske tänkte han be om tips om de senaste jeansmodellerna. ”Jo, jag ska ju kandidera till riksdagen. Och du spelar ju i ett band. Jag tänkte att det vore kul om jag kunde använda en av era låtar som kampanjlåt.” Naturligtvis fick han det. Jag kände mig ärad. Och övriga bandmedlemmar tyckte att det var en kul idé, trots att de knappast var övertygade nyliberaler.
Bland allmänheten var Johnny Munkhammar kanske främst känd som frihetlig debattör, författare och riksdagsledamot. Johnny hade emellertid även ett annat, mindre känt, intresse. Han avgudade fet-Elvis. Det vill säga den svulstiga och fettdrypande perioden i Elvis Presleys karriär – från sent 1960-tal till rockikonens död vid mitten av augusti 1977. Och det var faktiskt just i det intresset som vi först fann varandra en blöt kväll kring millennieskiftet på den gamla, numer nedlagda, baren Strykjärnet på Skånegatan i Stockholm.
Jag vill därför hedra Johnnys minne med en liten Spotify-lista. Den första låten på listan heter Johnny Freedom och framförs av den amerikanska rockabilly-legenden Johnny Horton. Men det är inte främst för att låten framförs av Johnnys namne, eller för att Johnnys namn pryder låttiteln, som jag låter den inleda listan. Låten handlar nämligen om en amerikansk frihetshjälte vid namn Johnny Freedom. Och Johnny Munkhammar var på många sätt en modern, svensk frihetshjälte. ”Hats off to Johnny Freedom. Johnny Freedom, that’s our boy.”
Därefter följer historiens stilrenaste liveversion av Chuck Berry’s Johnny B. Goode, framförd av Elvis i början av 1970-talet. Johnny älskade den versionen, inte minst då den kördes i full fart framåt – precis som Johnny tyckte om att leva sitt liv. Listan avslutas med Johnnys favoritlåt, Suspicious Minds, live från den beryktade satellitsända konserten på Hawaii 1973. Precis som Elvis gick Johnny Munkhammar bort på tok för tidigt. Men det är inte den enda gemensamma nämnaren. Båda höll stadigt fast vid sitt ursprung genom hela livet – den ena med en djup sydstatsdialekt och den andra med en härligt rungande gotländska. Och båda var frenetiskt produktiva inom en rad olika områden och dessutom mycket populära i allt de tog sig för. Båda var dessutom karismatiska underhållare. Den ena i form av musiker och skådespelare och den andra i form av debattör och idéproducent. Ironiskt nog fick Elvis aldrig möjlighet att uppträda utanför sitt hemlands gränser, till skillnad från Johnny som i det närmaste turnerade jorden runt.
Liksom människor runtom i världen hedrar Elvis minne vid mitten av augusti varje år, är jag övertygad om att Johnny, som gick bort den 13 augusti i år, kommer att leva kvar i människors minnen en lång, lång tid framöver. Requiescat In Pace, Johnny Freedom.
Fabian Wallen