Jonas Grafström: Rysslands ekonomi visar tecken på svaghet

För mindre än ett år sedan skrev jag här i Svensk Tidskrift om den ryska ekonomin utifrån den klassiska nationalekonomiska Solowmodellen för ekonomisk tillväxt. Detta är en uppdatering (den officiella statistiken har nog inte fått bättre kvalitet så jag gör sannolikt överskattningar). Vissa ekonomiska sektorer är ’basically gone’, medans andra fortsätter i samma antal – men om kvalitén är densamma är en annan fråga. (Lästips är Lars Wilderäng som ofta tar upp konstigheter i den ryska ekonomin).

Här är sammanfattningen för den som har tidsbrist:

  1. Beroende av råvaruexport: Ryssland är starkt beroende av exporten av olja och gas. År 2023 var gasproduktionen 638 miljarder kubikmeter, vilket är en minskning från 676 miljarder kubikmeter år 2022 och 763 miljarder kubikmeter år 2021. Kolproduktionen har också minskat med 27% sedan toppen i december 2022, från 45 miljoner ton till 33 miljoner ton. Detta gör ekonomin sårbar för globala prisfluktuationer och minskar incitamenten för diversifiering och innovation inom andra sektorer.
  2. Internationella sanktioner: Sanktioner från västländer har begränsat Rysslands tillgång till internationella marknader, teknologi och kapital. Dessa sanktioner har lett till en minskning av utländska investeringar och har hämmat moderniseringen av industrin. Till exempel har bilproduktionen minskat från 108 000 bilar per månad i februari 2022 till 57 000 bilar per månad idag.
  3. Höga militära utgifter: En stor del av statens budget går till militära och säkerhetsrelaterade utgifter. Försvarsbudgeten förväntas nå rekordhöga 13,5 miljarder rubel (109 miljarder pund) år 2025, en ökning med 25% i rubel. Samtidigt förväntas de sociala utgifterna minska med 16% från 7,7 miljarder rubel i år till 6,5 miljarder rubel nästa år. Detta minskar resurserna för investeringar i utbildning, sjukvård och sociala program, vilket kan leda till långsiktiga negativa effekter på befolkningens välbefinnande och ekonomiska produktivitet.
  4. Demografiska utmaningar: Ryssland står inför en åldrande befolkning och låga födelsetal. Enligt Rosstat kan befolkningen minska till 130 miljoner fram till 2046 på grund av minskad invandring och ökad utvandring. För närvarande är befolkningsmängden 143 957 079, en minskning med 0,34% från 2023. Den demografiska krisen förvärras av höga militära dödsfall och en “braindrain” av kvalificerade arbetare. Födelsetalen per 1000 människor har minskat med 7% sedan år 2022.
  5. Korruption och ineffektivitet: Utbredd korruption och ineffektivitet inom den offentliga sektorn avskräcker utländska investeringar och hindrar ekonomisk utveckling. Enligt Transparency International rankas Ryssland som ett av de mest korrupta länderna i världen, vilket skapar en osäker affärsmiljö och minskar förtroendet för ekonomiska institutioner.

Gunnar Sträng var Sveriges finansminister från 1955 till 1976. Han är känd för att ha använt en ganska okonventionell metod för att bedöma konjunkturen: han tittade på godstågens aktivitet. Sträng menade att om det var många godståg i rörelse, så var det ett tecken på att ekonomin var stark, eftersom det indikerade hög industriell aktivitet och transport av varor. Denna metod var förstås inte vetenskaplig, men den gav honom en snabb och praktisk indikation på hur ekonomin mådde. Det är en fascinerande anekdot som visar hur även enkla observationer kan ge insikter om ekonomiska förhållanden. Hur går då Rysslands tåg?

Inte alls. “Lastningen på det ryska järnvägsnätet uppgick i augusti till 97,5 miljoner ton. Detta är sex procent mindre än under samma period 2023”, säger RZD (Ryska järnvägsmyndigheten) i ett inlägg på Telegram. Och lite mer än 10 procent mindre än året innan. Om de talar sanning är så klart en intressant fråga. Enligt dem är det inte brist på saker att transportera, problemet är istället att tågen har börjat gå sönder. Ryssland hävdar att deras ekonomi växt

Men tillbaka till början, Solow-modellen är en exogen tillväxtmodell som fokuserar på hur ackumulationen av kapital, arbetskraftstillväxt och teknologiska framsteg påverkar ekonomins tillväxt över tid. Solow-modellen antar att tillväxten i output per capita på lång sikt drivs av teknologiska framsteg, eftersom effekterna av kapitalackumulation minskar med tiden på grund av avtagande avkastning. En viktig insikt från modellen är att sparande och investeringar kan leda till högre tillväxt på kort till mellanlång sikt men att det är teknologiska framsteg som är avgörande för att hålla uppe tillväxten på lång sikt. En central del av Solow-modellen är den så kallade ”steady state” – ett tillstånd där ekonomin inte längre växer i per capita-termer, förutom genom teknologiska förbättringar.

Befolkning

En diktatur i krig har ingen anledning att presentera korrekt data, speciellt när verkligheten inte talar för dem, men låt oss titta på några källor i alla fall. Enligt en dyster prognos från Rysslands statistikbyrå Rosstat kan Rysslands befolkning minska till 130 miljoner fram till 2046, detta på grund av minskad invandring och ökad utvandring (negativ nettomigration). I det mest troliga scenariot förutspår Rosstat att Rysslands befolkning kommer att sjunka från de nuvarande 146,1 miljonerna till 138,8 miljoner till 2046. Rysslands nuvarande befolkning är till antalet 143 957 079 år 2024, vilket visar en minskning med 0,34% från 2023. År 2023 var befolkningen till antalet 144 444 359, en minskning med 0,19% från 2022. Året före det minskade befolkningen med 0,27%. Totalt motsvarar det således runt en halv miljon människor per år.

Den demografiska krisen har troligt förvärrats avsevärt, främst på grund av höga militära döds- och skadetal samtidigt som landet har en braindrain av kvalificerade arbetare. I mars 2023 rapporterade The Economist att ”Under de senaste tre åren har landet förlorat cirka 2 miljoner fler människor än vad som normalt skulle ha varit fallet, som ett resultat av kriget i Ukraina och en strömmande exodus.”

Det vi inte ser är alla barn som inte blir till på grund av att hundratusentals unga män är vid fronten Eller inkallade. Hundratusentals av dessa män ligger nu döda på slagfältet i Ukraina och kommer aldrig bilda familj. Andra familjer kommer skjuta upp barnalstrandet. Födelsetalen per 1000 människor har i alla fall gått ner 7% sedan år 2022. En minskad befolkning gör dock att behovet at investera minskar för att behålla samma ratio av kapital. Totala BNP blir dock mindre.

Hur går det med investeringarna:

Utgifterna för militären och säkerheten kommer att överstiga de sammanlagda utgifterna för utbildning, sjukvård, socialpolitik och den nationella ekonomin. Enligt budgetförslaget förväntas de sociala utgifterna minska med 16% från 7,7 biljoner rubel i år till 6,5 biljoner rubel nästa år. Tänk att Johan Pehrsson skulle sänka skolbudgeten med 16% och samtidigt skulle socialministern sänka sina utgifter lika mycket, samtidigt som inflationen är officiellt 10%, inofficiellt är en annan fråga då räntan är 19% kan man ana att något inte står helt rätt till. Hur som helst gröps den reela köpkraften på det som investeras i sociala frågor ur ordentligt. Den senaste planerade ökningen av utgifterna kommer att ta Rysslands försvarsbudget till rekordhöga 13,5 biljoner rubel (109 miljarder pund) år 2025, en ökning med 25% i rubel, men i köpkraft är det en annan fråga.

Ökningen av den militära budgeten över tid kan betyda att det går mindre pengar till forskning, utbildning, sjukvård och skolor. Det kan bromsa den teknologiska utvecklingen och humankapitalet, och därmed långsiktiga ekonomiska tillväxten. Det förutspås att deras budget kommer att vara i underskott.

Utländska investeringar per BNP minskade 2022 men finns ingen statistik över situationen just nu. Det verkar inte ha hänt något innan 2022, under 2015 minskade investeringar förmodligen på grund av invasionen 2014 men ökat efter det. Data från World Bank säger dock att utländska investeringar totalt fortfarande är nettopositiva, men dock minskat från år 2022 till 2023.

I februari 2022 producerades 108.000 bilar i Ryssland per månad, idag är siffran 57.000. Gällande turism har Ryssland har haft en minskning med 96,1% från de 5,1 miljoner turister som besökte Ryssland 2019, före starten av Covid-19-pandemin

Ryssland brukar sägas vara en bensinstation med en maffia/regering.  Kolproduktionen har gått ner 27% sedan toppen i december 2022. Eller 12 miljoner ton´, och nu återstår 33 miljoner ton. Enligt Rosstat är nu mer än hälften av kolbolagen olönsamma, och det balanserade ekonomiska resultatet för hela branschen blev negativt. Den totala förlusten av kolindustrin för januari-juli uppgick till 7,1 miljarder rubel. Oljeproduktion minskat något och de volatila oljepriserna är ner 20% sedan toppen 2022. Officiella uppgifter visar att gasproduktionen var 638 miljarder kubikmeter år 2023 och 676 miljarder kubikmeter år 2022, vilket är lägre än landets produktion före kriget, år 2021 på 763 miljarder kubikmeter. 2024 tror produktionen ligga på kring 670.

I ärlighetens namn är det svårt att avgöra vad som händer i den ryska ekonomi, siffrorna är förmodligen lögner och i vissa fall finns uppgångar men hur stabila dessa uppgångar är äe svårt att säga. Visst kan man ha högre BNP genom att låna och bygga bomber men i slutändan är det ingen långsiktig tillväxt: när bomben sprängs är inget kvar.

Jonas Grafström vice VD för Ratio – Näringslivets forskningsinstitut och doktor i nationalekonomi