Jonson & Wallmark: Sveriges förmåga måste stärkas – nu
Många mörka moln drar sig samman över vår kontinent. Över 100 000 ryska soldater står stridsberedda runt Ukraina. Inga hinder föreligger att ett möjligt anfall utgår från Belarus. Det sänds iväg hotfulla brev från Kreml – Nato och EU har dock svarat klokt och samordnat men inte på ett för Moskva önskvärt undfallande sätt.
Det allt sämre säkerhetsläget i Sveriges närområde gör att det brådskar med att stärka Sveriges försvar och vår egen förmåga. Vi har inte tio år på oss, utan Moderaterna vill att den pågående upprustningen måste snabbas på genom att tillföra extra resurser på både kort och lång sikt. Det är där för bra att regeringen har beslutat att sammankalla försvarsberedningen. Tyvärr skedde detta efter lång tvekan och beredningen har bara fått i uppdrag att beakta åtgärder för att stärka försvaret på kort sikt och regeringen vill inte skjuta till nya pengar. Sent svar på den begäran vi framställt och dessutom skadliga begränsningar i det mandat som ges för kommande veckors arbete.
Sedan den 1 januari 2021 genomförs det nya försvarsbeslutet. Det innebär en ökning av Sveriges försvarsförmåga fram till 2025. Problemet är dock att ett antal av de åtgärder som lades fram av försvarsberedningen och Försvarsmakten i beredningen inför beslutet ströks. Det finns dessutom betydande risk för kostnadsfördyringar som ytterligare kan påverka försvarsbeslutet negativt. Främst handlar det om det om de stora materielprojekten som framtidens ubåtar, stridsflyg och fartyg.
Vi står inför en situation där det finns en reell risk för ett storkrig i Europa där ett aggressivt Ryssland använder militära medel för att hota Ukraina och indirekt även de andra länderna i närområdet. Parallellt med det militära hotet ställer Ryssland helt orimliga krav på att förbjuda länder som Sverige, Finland och Ukraina att gå med i Nato. Cyberattacker, påverkanskampanjer och användandet av gasleveranser som utpressningsmedel gör den redan svåra situationen än mer allvarlig.
Utifrån det allt sämre säkerhetsläget var Moderaterna, men även flera andra partier, tidigt ute och krävde att regeringen skulle sammankalla försvarsberedningen. Försvarsberedningen är det etablerade forumet för konsultationer mellan regeringen och riksdagens partier rörande försvars- och säkerhetspolitiken. Vi pekade på behovet av att göra en uppdaterad säkerhetspolitisk analys samt att ta fram förslag för att stärka försvaret här och nu och på längre sikt.
Regeringen gav till slut med sig efter att sex av åtta riksdagspartier ställde sig bakom kravet att kalla in försvarsberedningen. Dock så valde regeringen att ge ett medvetet snävt uppdrag till beredningen för att hålla nere kostnaderna – försvarsberedningen ska bara lägga fram förslag på redan beslutade åtgärder som kan tidigareläggas och kostnaderna ska tas inom redan beslutad ram. Vidare så vill regeringen bara titta på åtgärder som rör det militära försvaret och inte det civila försvaret.
Moderaterna anser inte att det av regeringen föreslagna upplägget är acceptabelt. Därför har vi gått fram med tydliga besked om vad som behöver göras.
På kort sikt under 2022 behöver de luckor som finns i vår beredskap och uthållighet täppas. Det handlar om att snabbt anskaffa mer ammunition inklusive robotar och reservdelar samt mer personal för att över tid kunna finnas på plats med våra stridsvagnar, stridsflygplan och ytstridsfartyg. Det behövs även mer resurser till mängdmateriel, övningar och beredskap. Åtgärder för att stärka det civila försvaret inklusive cybersäkerheten måste också övervägas.
På längre sikt ska försvarsberedningen analysera hur återstoden av försvarsbeslutet fram till 2025 behöver justeras och förstärkas för en ökad försvarsförmåga. Det kan handla om att tidigarelägga sådana åtgärder som redan är beslutade, men även överväga nya förmågor. Slutligen behövs även långsiktiga ekonomiska besked för tillväxt även bortom 2025 för att ge försvarsmyndigheterna långsiktiga planeringsförutsättningar.
Moderaterna bedömer att det behövs tre miljarder extra, utöver den beslutade nivåhöjningen för det innevarande året 2022. På längre sikt är vi också öppna för att tillföra ytterligera medel. Sveriges säkerhet måste få kosta.
Åtgärderna är efterfrågade. Överbefälhavare Försvarsmakten har pekat på brister när det gäller beredskap och uthållighet och har lyft konkreta behov bland annat när det gäller ammunition, fordon och drivmedel. På Folk och Försvars rikskonferens i början av januari sa också överbefälhavaren: Jag tänker inte försvara, fördunkla eller försköna sakernas tillstånd. Vi kan göra mer för att ändra arbetssätt och metoder för snabbare tillväxt.
Slutligen är det viktigt att vi i Sverige får en seriös debatt om ett svenskt Natomedlemskap. Den pågående krisen kring Ukraina har tydliggjort att det är Nato som är garanten för Europas säkerhet och stabilitet. Nu är det dags för Sverige att bli en fullvärdig medlem av Nato så att vi blir en del av det kollektiva försvaret och kan dela solidariska försvarsgarantier med 30 andra länder och får tillgång till den gemensamma försvarsplaneringen och får sitta med vid bordet när beslut som rör Sveriges och Europas säkerhet tas.
Pål Jonson
Försvarspolitisk talesperson (M)
Hans Wallmark
Utrikespolitisk talesperson (M)