Jörgensen & Jegefors: Produktivitet bygger på immaterialrätt och rättssäkerhet

Dagligen stoppas högproduktiva nya affärsmodeller och uppfinningar från att nå marknaden på grund av svag rättssäkerhet i Sverige. Mycket kostsamma patenträttegångar skyddar gårdagens lösningar hos de etablerade företagen. Produktivitetskommissionen noterar inte den bristande rättssäkerheten som hämmar produktiviteten och konkurrenskraften. Immaterialrätten fungerar inte i dagens Sverige och ytterst är det medborgarna som får bära kostnaden i form av svag tillväxt.

Regeringen tillsatte 2023 en Produktivitetskommissionen. Målet var att utveckla Sveriges konkurrenskraft och produktivitet. Kommissionens delbetänkande  Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29) har nyligen publicerats. Där får sambandet mellan rättssäkerhet och produktivitet endast minimalt utrymme. Behovet av nödvändiga reformer inom området lämnar Kommissionen helt därhän. Det är vår uppfattning att Kommissionen måste komplettera sitt betänkande, så att regeringen får ett fullgott underlag.

I delbetänkandet och dess underlag kan man läsa:

• Det immateriella kapitalet kommer från företagens investeringar i immateriella tillgångar, såsom FoU, mjukvara, patent, nya affärsmodeller, organisationsprocesser, företagsspecifika färdigheter, varumärke och design.
• Många empiriska studier finner ett positivt samband mellan skydd av äganderätt och rättsstaten å ena sidan och produktivitetstillväxt å den andra.
• Institutioner och regelverk är avgörande för produktivitetsutvecklingen i näringslivet.

Dessa konstateranden är en kombination av Produktivitetskommissionens utgångspunkter och kärnvärderingar.

Kommissionens studier innefattar bland annat patentsystemet på generell nivå. Någon studie av det svenska systemet och dess brister har inte gjorts. Sedan decennier vinner i princip aldrig start-upp-företag eller universitetsforskare en patenttvist. Kostnaden för en patenträttegång i dag ligger mellan en och 20 miljoner kronor per part och förlorande parten döms, som regel, att betala motpartens kostnader utöver sina egna kostnader. I Tyskland, England och Wales har införts regler som balanserar de ekonomiska skillnaderna mellan parterna vid motsvarande tvister.

De höga rättegångskostnaderna vid svenska domstolar är ett klart  regleringsmisslyckande. Rättegångskostnaderna har blivit en kraftfull metod för att hindra nya högproduktiva lösningar att nå marknaden. Antingen medför nivån på dessa kostnader att det blir svårt att finna finansiärer till utvecklingen eller så utsätts patenten för intrång. Enligt europeisk statistik utsätts ett SMF (företag med färre än 250 anställda) av tio för patentintrång. Produktiviteten och konkurrenskraften hämmas således effektivt och systematiskt.

Tre exempel på svenska affärsmodeller som behandlats i mycket kostsamma rättstvister om patenten och företagshemligheterna: BankID systemet, Håkan Lans positioneringssystem och NEONODEs styrning av optiska pekskärmar. Alla dessa produkter har nått marknaden med avgörande effekter på produktiviteten. Avkastning på de mindre aktörernas arbete och risktagande har varit betydligt  blygsammare. Stimulerar det juridiska ramverket entreprenörer och uppfinnare?

Listan på projekt som avbrutits eller hindrats i det tysta av den svaga rättssäkerheten är lång, men tyvärr har ingen sammanställt den.

Några andra problem som rör immaterialrätten; Inom den akademiska världen gäller att mindre än fem procent av civilingenjörerna lär sig elementa om immaterialrätt under sin utbildning. Det gäller också utbildningen av spelkreatörer.  I landet finns idag endast tre aktiva doktorander vid institutionerna för immaterialrätt. Vem skall undervisa morgondagens jurister och ingenjörer? Inom Regeringskansliet hanteras immaterialrätten och rättssäkerheten av flera departement. Vem av ministrarna Gunnar Strömmer, Ebba Busch eller Mats Persson ansvarar för bristerna i immaterialrätten?  Myndigheterna inom området är också många och samordningen bristfällig.  Vidare saknas forskningsprogram, en sammanhållen elementär statistik och erfarenhetsåtervinning inom området. Därmed saknas förutsättningar för en löpande policyutveckling.

Vi har tidigare föreslagit översyn av rättegångsreglerna, ett forskningsprogram, ett råd för samordning av de offentliga insatserna och löpande kontakt med den internationella utvecklingen. Här bör praktiskt verksamma jurister, entreprenörer och forskare från akademin ingå. Rådet skall samordna verksamheten och ge stöd till berörda statsråd.

Regeringen vill förstärka Sveriges produktivitet och utveckla landet som ingenjörsland. Dessutom skall Life Science, de kreativa och kulturella näringarna samt innovationskraften stärkas. Rättssäkerhet och immaterialrätt är grundbultar i sådan utveckling. Produktivitetskommissionen måste därför komplettera sina förslag. Besök gärna Schweiz där produktivitet och immaterialrätt går hand i hand.

Peter A Jörgensen är tidigare bl.a. teknisk attaché i Kalifornien och Kjell Jegefors är tidigare bl.a. ordförande för Aktietorget. Båda är ledamöter av Uppfinnarkollegiet.