Jörgensen och Jegefors: Nya regler ger mindre aktörer möjlighet att skydda sina patent

Begreppet Access to justice eller tillgång till rättslig prövning styr patenträttegångar från 2023 och ger de mindre aktörerna en hävstång vid tvister, vilket de hittills saknat. Begreppet är en grundpelare i den nya europeiska rättsordningen för patent-rättegångar, Unified Patent Court (UPC), som infördes 2023. Flera svenska justitieministrar har varit pådrivande vid tillkomsten av UPC, som innebär att en dom får rättsverkan i 18 länder inom EU. UPC har av politiker utpekats som en nyckelreform för Europas tillväxt. Kostnaderna för immaterialrättstvister har hittills varit dramatiskt mycket högre i Europa än i USA eller Kina. Detta beroende på att man drivit rättegångar i flera länder parallellt. UPC sätter punkt för denna nackdel. Denna reform gynnar särskilt de mindre aktörerna.

Dessa nyheter utmärker UPC:

• I varje instans är tidsutdräkten maximerad till ett år.
• Domaren skall aktivt leda processen, vilket kommer att minska antalet inlagor och förkorta processtiden i målet.
• Ett tak (recoverable cost) införs och fastställs av domaren på det belopp som tappande part kan ådömas att erlägga till vinnande part för att täcka dennes advokatkostnader. Detta tak framgår av en offentlig tabell.[1] Det införda taket är en välkommen reform.
• Domstolen har också möjlighet att bistå med ekonomisk rättshjälp.

Det principiellt intressanta är att om den tappande parten, efter dom i två instanser, anser att denne inte fått tillgång till rättslig prövning, finns möjlighet att överklaga till EU-domstolen. Det blir naturligtvis en lång väg till rättvisa, men denna möjlighet visar den politiska viljan att stödja kapitalsvaga aktörer. Det medför ett stort ideellt stöd för enskilda och mindre företag. I dagens svenska regelverk har däremot de etablerade storföretagen ett outtalat ideellt stöd. Litteraturen om begreppet Tillgång till rättslig prövning är omfattande.[2] [3]

Vi har i skrivelser till regeringen påtalat att delar av UPCs nya regler snarast bör införas även vid de svenska patentdomstolarna. I annat fall kommer både våra domstolars och domares kompetenser att utarmas. Så tidigt som 2015 framförde Svenskt näringsliv och Svensk Förening för Immaterialrätt (SFIR) snarlika förslag och sedan 2022 stöds förslaget av sex av riksdagens partier.

Varför är UPC och tillgång till rättslig prövning viktigt i Sverige? Idag kostar en patenträttegång mellan en och 20 miljoner kronor per part och den tappande parten döms, som regel, att betala för båda. Bakgrunden är att det krävs kostsamma underlag vid dessa tvister. Det betyder att mindre aktörer sällan stämmer etablerade företag och än mer sällan vinner. Trots att tvister om patenträttigheter är mycket vanliga. (I Europa uppger tio procent av företagen med färre än 250 anställda att de utsatts för patentintrång, men få prövas rättsligt.) Detta lägger en tung hämsko på svensk innovationspolitik med ibland förödande kostnader.

UPC medför sannolikt att mindre aktörer kommer att stämma etablerade företag för olika patentbrott i större omfattning än idag. UPC har stora likheter med det tyska domstolssystemet. Under åren 2000 till 2008 stämde i genomsnitt sju svenska mindre aktörer årligen etablerade företag för patentintrång i Sverige. Om Sverige hade tillämpat de tyska reglerna så skulle motsvarande antal i Sverige ha uppgått till 50.[4] När England införde en förenklad rättegångsprocess vann de mindre aktörerna de flesta målen.

Begreppet tillgång till rättslig prövning kommer att få betydelse och inverkan på svensk forsknings- och innovationspolitik. Betydelsen sträcker sig över samhället i stort och gäller mer än lärosätena. Detta är ett viktigt komplement till den livliga debatten om forskningens frihet, etik och samarbeten med utländska lärosäten.

Under flera decennier har de mindre aktörerna inte vågat få sin rätt prövad i domstol. Innovationspolitikens viktigaste aktörer start-upp-företagen, uppfinnarna och universitetsforskarna har nu fått en väsentligt bättre juridisk ställning på grund av begreppet tillgång till rättslig prövning. Om några år kan vi se om detta var en välgrundad optimism.

Peter A Jörgensen är tidigare bl.a. teknisk attaché i Kalifornien och Kjell Jegefors är tidigare bl.a. ordförande för Aktietorget. Båda är ledamöter av Uppfinnarkollegiet.

[1] Legal text Unitary Patent System, 2023 sid 373.
[2] Begreppet har nyttjats i förvaltningsmål. Nu kommer det att nyttjas i civilrättsliga mål. Handbook on European law relating to access to justice
[3] Access to justice i Skandinavien, 2022, red. Anna Wallerman Ghavanini, Sebastian Wejedal
Definition av begreppet Access to Justice är en pågående debatt. Några av de olika översättningarna ger en antydan om debatten – strävan efter effektivt rättsskydd, rätten till rättvisa, tillträde till domstol eller reellt rättsskydd. sid 192
[4] För få mål går till rättegång – problem för små företag och uppfinnare, 2016, Patent Eye, P. Jörgensen