Juryj Nykolov: Andra brevet från Kiev
Jag skriver från ett vackert Kiev, som firade sin 1541:a årsdag för några dagar sedan. Putin uppmärksammade högtiden med ett nytt rekord i raketattacker, 59 iranska drönare under en natt. Under de senaste två veckorna har Putin varit värst hittills – Kiev och resten av landet beskjuts så gott som varje natt. Men tack vare det luftvärn som europeiska och amerikanska vänner har skänkt oss så överlever vi, och lider mest av sömnbrist.
För mig är attackerna ett tydligt tecken på att vi rör oss i rätt riktning.
Minns ni, före invasionen, hur Putin slog fast att ”korruptionen, som utan tvivel är ett problem i många länder, inklusive i Ryssland, har antagit en särskild karaktär i Ukraina. Den har bokstavligen sipprat ned genom och eroderat Ukraina som självständig stat, hela systemet, alla delar av statsförvaltningen”?
”USA:s ambassad övervakar den nationella myndigheten för korruptionsförebyggande arbete, den nationella antikorruptionsbyrån, den särskilda åklagarkammaren för korruptionsbekämpning och Högsta domstolen för korruptionsbekämpning. Övervakningen sker under den giltiga förevändningen att kampen mot korruption ska bli mer effektiv. Nå, gott så, men vad har de uppnått? Korruptionen har blomstrat i all sin prakt, och frodas än, värre än förut.” Så uttryckte sig Putin i ett tal den 22 februari 2022, två dagar innan Ukraina anfölls.
Det framställdes alltså som att Putin inte bara ville ”avnazifiera”, utan också ”avkorrumpera” Ukraina.
Det vill vi själva, mer än Putin kan föreställa sig. Och till skillnad från Putin, som under många år har utövat makt via ukrainsk korruption, har vi faktiskt gjort mycket för att bekämpa den sedan 2014, när kriget började.
Vi har själva tvingat makthavarna vid försvarsdepartementet att sänka priset på soldaternas mat. Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå (NABU), som Putin föraktfullt avfärdade, ingrep resolut mot korruptionen inom rättsväsendet. Byrån avslöjade Högsta domstolens ordförande Knjazjev, som personligen förmedlade mutor till korrupta domare.
Det kan tyckas absurt för utomstående, men ryssarna ökade alltså intensiteten i sina raketattacker mot Kiev i samma stund som detta framgångsrika antikorruptionstillslag ägde rum. I samma stund som vi ukrainare visade hur vi framgångsrikt avkorrumperar Ukraina. Det är därför Putin rasar, och överöser oss med raketer.
Det är förstås inte så han själv väljer att förklara den hysteriska raketbeskjutningen. Han behöver den, för att kunna visa upp något slags framgång för vanliga ryssar. Om man får tro reaktionerna i sociala medier, så jublar den ryska publiken när raketerna träffar sjukhus, och när de ser barnen i Kiev fly från skolor till skyddsrum.
Putin vill också hitta ett sätt att strypa flödet av vapen från väst, som hjälper oss att stå emot aggressionen. Därför känner jag djup tacksamhet för de vapen övriga européer bidrar med. Mitt stipendium från Stiftelsen Svenska Dagbladet investerades i drönare, som redan nu strider i Bachmut.
Så vinner vi kriget. Tillsammans.
Juryj Nykolov har fått ett stipendium från Stiftelsen Svenska Dagbladet för att stötta fri undersökande journalistik i Ukraina.
Texten har tidigare publicerats i Svenska Dagbladet.
Översättning: Jesper Sandström