Katarina O’Nils Franke: 50 år sedan terrordådet på ambassaden
Igår, den 24 april, var det 50 år sedan den tyska ambassaden i Sverige skakades av ett fruktansvärt terrordåd. Medlemmar ur den vänsterextrema Röda armé-fraktionen (RAF) stormade ambassaden och tog personalen som gisslan.
De sex terroristerna, som kallade sig ”Kommando Holger Meins”, mördade kallblodigt två diplomater och installerade en bomb stor nog att spränga hela ambassaden om Tysklands regering inte gick med på deras högt ställda krav. Terroristerna krävde att den fängslade Baader-Meinhof-ligan (även de RAF) skulle friges. Men Tysklands regering valde att inte gå med på det och vår dåvarande statsminister Olof Palme fick agera så gott han kunde i ett mycket svårt läge.
Det har hunnit gå ganska lång tid sedan dådet. Yngre personer som inte har läst tyska i skolan kanske inte har hört talas om händelsen. Men det är viktigt att vi inte glömmer.
För att försöka motverka det har den tyska ambassaden satt upp en fotoutställning som löper längs ambassadens stängsel och går igenom historiken vad som skedde den 24 april 1975.
Minnesceremonin var välbesökt och stämningsfull i ett soligt men kylslaget Stockholm. Livgardets dragonmusikkår spelade såväl Schubert som tyska och svenska nationalsången. I publiken fanns barn till den gisslantagna och mördade ambassadspersonalen och en del av de poliser och journalister som kämpat med att försöka ställa allt till rätta igen.

Christina Beinhoff, Tysklands ambassadör i Sverige, och Dag Hartelius, kabinettsekreterare vid Utrikesdepartementet, höll tal och därefter avtäcktes en minnestavla med orden: ”Till minne av offren för terrordådet mot Förbundsrepubliken Tysklands ambassad i Stockholm den 24 april 1975. Minnet av denna våldshandling stärker oss i vårt engagemang för den fria rättsstaten mot terror och extremism”.
Jag kan varmt rekommendera den tysk-svenska dokumentären ”Terror på ambassaden” (https://www.svtplay.se/terror-pa-ambassaden) som finns tillgänglig på SVT Play.
För precis som minnestavlan på ambassaden fastslår så får vi inte glömma våldshandlingen. Minnet behövs för att vi ska fortsätta vårt engagemang för den fria rättsstaten och arbeta mot terror och extremism. Det var angeläget för femtio år sedan och det är angeläget idag.
Katarina O’Nils Franke är konsult på The Labyrinth Public Affairs och författare, senast utgiven med ”Rilke och filosoferna” (ellerströms 2024)