Katja Fedorova: Bo Rothstein om liberal socialism som utmaning och försoning

I begynnelsen fanns tillit – grundbulten som höll ihop välfungerande samhällen. Ur tilliten uppstod demokratier. När människor litar på varandra och samhällets institutioner är de mer benägna att samarbeta, engagera sig i det gemensamma och följa regler och normer. Det leder till högre välmående, minskad korruption och ökad ekonomisk tillväxt. I Grundbulten – Tillit och visionen om en liberal socialism utforskar statsvetaren Bo Rothstein en samhällsmodell där tilliten sträcker sig från det mellanmänskliga till det arbets- och näringslivsmässiga. Och där det statligt administrativa arbetar för och inte emot medborgarens autonomi.

I bokens första del gör Rothstein teoretiska återkopplingar till liberalismens klassiska grundidéer. Han söker återskapa ett idéhistoriskt band mellan liberalism och socialism. Någonstans borde det finnas ett sätt att försona dessa till synes oförsonliga ideologier. Rothstein inspireras av den italienska filosofen och antifascisten Carlo Rosselli, en stark kritiker av de inskränkande leninistiska och stalinistiska formerna av socialism. På 1920-talet förespråkade Rosselli socialismo liberale som ett motgift till autoritära vänster- och högerströmningar runt om i Europa. Även om Rothstein i grunden är socialist tror han på ursprungsliberalismen som tjänar individens frigörelse snarare än kapitalismens intressen. Skulle en moderniserad form av socialismo liberale fungera i dag? Där, i sin jakt på en politisk ideologi där individens frihet harmonierar med statens ansvar finner Rothstein den moderna formeln: en liberal socialism byggd på tillit och som är ”en utveckling av den liberala demokratins och rättsstatens principer”.

I bokens andra del blickar Rothstein framåt och fokuserar på Sverige. Ytligt sett ter sig vår samhällsmodell som en perfekt plattform för en god liberal-socialistisk framtid. Här har vi ett land med internationellt sett unikt hög nivå av social tillit, och den har vi inte fått gratis. Resan från 1800-talets korruption och ineffektivitet till dagens demokratiska välfärdsstat har varit lång och mödosam. Borde inte det mödosamma ha gjort oss mer robusta? Rothstein är ingen vän av alarmism men är synbart oroad över tillståndet hos den svenska demokratin. Ekonomiska klyftor, segregation och politisering av myndigheter mal sönder dess grundbult. För att motverka detta föreslår han en sverigeanpassad form av liberal socialism som förbinder den svenska traditionen av social rättvisa med ekonomisk demokrati och delägande i arbetslivet. Det blir inte enkelt med tanke på fackföreningsrörelsens och den mer gammaldags vänsterns motstånd mot liknande ”nyskapande” modeller, medger Rothstein men ger inte upp. Se bara på USA där betydligt fler än i Sverige arbetar i medarbetarägda företag. Om det fungerar i det ”superkapitalistiska” landet i väst, borde det inte kunna fungera hos oss?

De komplexa modellerna som läggs fram i boken är inte utan brister. Följderna av den till synes utopiska försoningen mellan liberalismens historiska ideal och socialismens moderna ambitioner kan och bör kritiseras från både höger och vänster. Hotet mot äganderätten, skadlig inverkan på ekonomisk tillväxt och otillräcklig utmaning av kapitalismen är några tunga invändningar. Rothstein själv är väl medveten om att hans vision inte saknar hinder. Det är roande och uppfriskande att han lägger fram dessa med samma iver som fördelarna. Med risk att avskräcka de med på förhand bestämd åsikt vågar Grundbulten vara något så ovanligt som en samling ingredienser snarare än ett färdigt recept. Den bildar, provocerar och utmanar att våga experimentera med nya sätt att organisera ett samhälle utifrån ”en politik byggd på goda förhoppningar i stället för fruktan.”

Katja Fedorova läser Svenska Nyhetsbyråns Skribentskola 2024