Klas Hjort: Attentatet mot Elbit är en del av något större
Torsdagens skjutning mot ett företag i Kallebäck utanför Göteborg blev i huvudsak en nyhet om en mycket ung brottslig. En trettonåring greps mycket snabbt efter att han hade skjutit mot företags entré.
Företaget som angreps, det israeliska Elbit Systems, har redan tidigare utsatts för attentat. I juni i år greps en pojke under 18 när han placerade en sprängladdning i entrén. Senare greps ytterligare två unga förövare.
I december i fjol utsattes företaget för skadegörelse i form av klotter. Protester fick också företaget att backa från att delta i en jobbmässa på Chalmers.
Det svenska Elbit systems är dotterbolag till israeliska Elbit systems. Den svenska utvecklingen har varit fenomenal. 2021 omsatte de 12,5 miljoner. 2023 hade omsättningen ökat till 217,5 miljoner. En imponerande ökning.
Mycket av ökningen går att spåra till avtal med svenska staten. Det finns ett tioårigt avtal på strax under två miljarder. I det Sverige har köpt finns ett skydd mot drönare för bland annat riksdagen. Något som kriget i Ukraina har visat är extremt viktigt, men också en viktig del i ett skydd mot terrorism.
Avtalen har väckt ilska eftersom Elbit uppfattas som ett kontroversiellt företag. Den israeliska delen av Elbit tillverkar bland annat utrustning för elektronisk övervakning och identifikation. En viktig del av skyddet från terrorism i Israel och sannolikt var de bevakningstorn som var bland de första målen i terrorattacken mot Israel delvis utrustade med materiel från Elbit.
Sedan tidigare fanns andra avtal om inköp av bland annat stöd för digitalisering av Försvarsmakten. Företaget är en stor leverantör till det svenska försvaret.
Även i riksdagen har avtalen med Elbit varit kontroversiella. Riksdagsledamöter har ställt specifika frågor till försvarsministern och i en motion från Vänsterpartiet krävs att avtalen rivs upp. I den senaste utrikespolitiska debatten hävdade en vänsterpartist att företaget marknadsför sig med att produkterna är testade på palestinier.
Attentatet mot Elbit
Skjutningen mot företaget utfördes av en ung pojke. Polisen bekräftar att han är under femton och mediauppgifter om att han bara är 13 år gammal har förekommit i flera tidningar. Sättet att agera påminner kraftigt om de gängkriminella som genomfört attentat mot flera israeliska ambassader.
I de fall där aktivister har givit sig på företag har det ofta varit typiska kundorienterade företag som till exempel Lidl där de försöker få kunder att bojkotta ett företag. Elbit-attackerna skiljer sig genom att de är långt mer våldsamma och inte har någon påverkan mot andra kunder. Elbit påminner i stället om de gängkriminellas angrepp på israeliska ambassader.
Israels ambassad i Stockholm har utsatts för attentat av gängkriminella liksom ambassaden i Köpenhamn. När Norge nyligen höjde sin hotnivå fanns en direkt hänvisning till detta. PST, Politiets Sikkerhetstjeneste, skriver att personer med anknytning till attentatet i Köpenhamn har kopplingar till Norge. Kopplingen mellan Iran och angrepp mot israeliska institutioner går igen.
Iran och Ryssland
Iran har i huvudsak indirekta intressen av att slå mot Elbit. Störa israeliska intressen och försvaga deras möjligheter att sälja materiel. Mer direkta vinster finns hos en stat som är sammansvuren med Iran, nämligen Ryssland. För Ryssland är avancerad utrustning för digitalisering och kommunikation ett hot. På samma sätt är skydd mot drönare ett hot. Genom att skada och försöka stöta bort Elbit från Sverige kan bägge staterna uppnå mål. De har ett gemensamt intresse av att Elbit inte säljer till Sverige.
Det är nog inte heller en alltför vild gissning att det också sker en mjuk påverkan mot politiker och andra som kan påverka Elbit situation. Skulle riksdagen besluta om att bojkotta företag skulle det förmodligen det svenska dotterbolaget behöva likvideras. Det hade varit till och med mer effektivt än våld.
Elbit är i huvudsak ett israeliskt företag. Men viktigt för det svenska Försvaret. I ett bredare perspektiv kommer förmodligen Sverige att behöva acceptera att vi lever i ett säkerhetspolitiskt sammanhang där både attentat och mjuk påverkan mot oss kan bli en realitet.
I dag utreds attentatet mot Elbit som ett våldsbrott utfört av en ung pojke. Kanske borde det i stället ses som ett attentat som Iran har beordrat.
Klas Hjort är ledarskribent på Bulletin