Klas Hjort: Striden mellan SD och Fidesz kan avgöra gruppens framtid

Svensk EU-rapportering är ofta bristfällig och tunn. Förmodligen är det en kombination av okunnighet bland journalister och ointresse bland läsare. Vilket är synd, eftersom politiken där ofta är väldigt intressant.

Just nu pågår en strid som får mindre än bråkdelen av den uppmärksamheten som den förtjänar. Det har funnits enstaka artiklar men i stort är konflikten mellan svenska Sverigedemokraterna och ungerska Fidesz bortglömd i media.

Kanske finns det också ytterligare ett skäl till varför konflikten är så nedtonad. Sverigedemokraterna beskrivs ofta som beundrare av Orbans Fidesz. En konflikt mellan de två passar inte in i den övergripande mediabilden. På samma sätt som det sällan nämns att Sverigedemokraterna var första svenska parti att kräva att vapen skulle ges till Ukraina.

Konflikten mellan SD och Fidesz handlar om att Fidesz vill gå med i samma partigrupp som SD – ECR. Gruppen bildades när brittiska Tory bröt sig ut från EPP, där M och KD ingår, för att få en mer EU-kritisk grupp. Gruppen har varierat lite i innehåll men i dag är både Sannfinländarna och sverigedemokraterna med. Gruppen har delvis en konkurrens med ID om att vara EU-skeptiska men ID är en grupp för extremister som Le Pen och AFD.

Den ideologiska utvecklingen inom ECR efter kriget i Ukraina är spännande där ett antal nationalistiska partier med stor EU-skepsism i dag allt mer hittar en form för samarbete inom ramen för länder som är självständiga men samarbetar. Hotet från framförallt Ryssland har lyft fram det gemensamma i historia, karaktär och intressen.

Ungerska Fiedesz styrs av Victor Orban. De var tidigare med i EPP men hade under många år en kraftig konflikt med svenska moderaterna och andra partier. M försökte få dem att lämna och när de till slut lämnade var responsen ”Äntligen!” från den moderate gruppledaren Tomas Tobé. Fidesz lämnade EPP självmant efter att EPP ändrade sina interna regler för att enklare kunna utesluta Fidesz.

Fidesz har varit grupplöst en tid men vill in i en grupp efter årets Europaval. Med 12 ledamöter i dag blir de en ganska betydande kraft i den grupp där de går med och kommer att påverka gruppens storlek. ECR har i dag 68 ledamöter. Antalet ledamöter i hela parlamentet kommer efter årets val vara 720.

En diskussion kring grupper och deras betydelse har jag skrivit om tidigare i Svensk Tidskrift.

För Fidesz är det två parallella spel. De försöker spela ut grupperna ID och ECR mot varandra. Ideologiskt är de närmare ID med partier som österriska FPÖ, belgiska Vlaams Belang,  franska Rassemblement National och tyska AFD. Men med sin storlek kan Fidesz spela ut grupperna mot varandra och förhandla. Inte minst det svenska Nato-medlemskapets turer visar på att ungrarna är skickliga förhandlare.

Så långt bakgrunden till konflikten och Fidesz. Konflikten är väldigt hård. SD hotar att lämna ECR om Fidesz går med. På ytan borde valet mellan SD med tre mandat (2+1 vilde) och Fidesz 12 mandat vara väldigt enkelt. Men SD har lyckats väl med arbetet inom ECR och med andra grupper, och har kommit att bli ett starkt kort för ECR.  Där SD är mindre men starka är Fidesz större men för med sig problem i relation till andra grupper.

Konflikten rör många frågor men för att fokusera på grunden. Sverige betalar netto in till EU. Flödet av pengar går från Sverige till bland annat Ungern. Ungern är motsatsen, de betalar in mindre än de får tillbaka. Det är en fundamental skillnad och påverkar väldigt mycket.

Där Sverige, och SD, vill hålla nere budget, bidrag och liknande vill Fidesz vrida på bidragskranen. Ju mer som strömmar från nettobetalarna desto mer får Ungern. Delar av de pengarna kommer från Sverige.

Fidesz är ointresserade av att integreras i en värde- och demokratisk gemenskap i EU men är väldigt för att integreras i bidragsbubbla. SD och Fidesz överlappar delvis i hur de ser på andra frågor i EU men av olika skäl. Där Fidesz vill få vara i fred utom när det är dags för bidrag vill SD undvika att riksdagen undermineras genom att makt flyttas till Bryssel. Konflikten påminner om moderaterna och abort förr. De röstade emot allt med abort i EU, inte för att de var emot abort utan för att de var emot att EU skulle få makt över frågan. 

För ECR handlar därmed konflikten om de ska uppfatta EU som en bidragsunion eller som ett samarbete som är smalt och kritiskt mot överstatlighet. Framförallt polska Lag och Rättvisa delar den ungerska synen på EU. De vill ha pengar utan motkrav. Andra nettobetalare, som Sannfinländarna, delar SD:s syn.

För SD är frågan annorlunda. De vill se liten överföring av både pengar och makt till EU. Går Fidesz med är det inte bara en inrikespolitisk smocka genom att sitta tillsammans med Orban utan också en viktig fråga om vad gruppen står för. Förlorar SD striden kommer Fidesz att få ett stort inflytande om de fortsätter ha ungefär 12 mandat. Risken är att ECR i så fall blir mindre av en EU-kritisk röst och mer av ett rop på bidrag. Helst bidrag utan krav.

Striden kommer förmodligen inte att avgöras slutligt förens någon eller några månader efter Europavalet. Men det är en intressant fråga och det vore intressant om fler medier ville ta upp den.

Klas Hjort är ledarskribent på Bulletin och har tidigare arbetat åt Moderaterna i Europaparlamentet