Kunnigare domstolar motvikt till myndighetsmakt

Det finns en återkommande kritik som kretsar kring ojämn kvalitet och långa handläggningstider i domstolarnas skattemål. För att öka rättssäkerheten behöver vi pröva förslag som ökar specialiseringen i skattemål hos våra domstolar, skriver Henrik von Sydow, ordförande i riksdagens skatteutskott och ledamot i Moderaternas ekonomiskpolitiska arbetsgrupp.

Det är mycket välkommet att justitieminister Beatrice Ask nu tar initiativ (DI 8/5) till en utredning som prövar möjligheterna till en ökad specialisering i skattemål hos våra domstolar. Det är ett förslag som också förts fram av Moderaternas ekonomiskpolitiska arbetsgrupp. I detta ryms nu möjligheten att förbättra skatteklimatet i Sverige och förstärka både kvalitet, effektivitet och rättssäkerhet vid handläggningen av skattemål och i utvecklingen av skatterätten.

För att ett avgörande i domstol ska bedömas som rättssäkert finns flera kriterier; till dessa hör att domen ska vara korrekt och av god kvalitet, skälen för avgörandet ska vara begripliga, lika och jämförbara fall ska ha avgjorts lika och avgörandet ska ha skett inom rimlig tid. Förenklat uttryckt har domstolen två uppgifter; döm rätt – och döm i tid.

Vad gäller kravet på att avgörande ska fattas inom rimlig tid finns det idag utmaningar för det svenska domstolsväsendet – inte minst vad gäller skattemål. Trots att stora ansträngningar redan görs för att både domskälen ska bli tydligare och processeffektiviteten högre, återstår det arbete och insatser att göra. De så kallade omloppstiderna vid handläggningen av skattemål i förvaltningsrätt och kammarrätt låg 2011 väsentligt över regeringens verksamhetsmål samtidigt som flera enskilda fall sticker ut mycket negativt.¹ Allt för lång tidsutdräkt gör att rättssäkerheten riskeras att äventyras. ”Justice delayed is justice denied”, som den centrala rättsprincipen ofta uttrycks på engelska.

Utdragna skattemålsprocesser i domstol kostar på mänskligt, det kostar ekonomiskt och det riskerar urholka på tilliten och tilltron till såväl det svenska rättssystemet som skattesystemet. I detta avseende har också Europadomstolen återkommande – och på ett mer generellt plan – riktat kritik mot Sverige och framhållit att långa handläggningstider utgör en betydande utmaning för den demokratiska rättsstaten.

Samtidigt vet vi att allmänhetens tilltro och tillit till de svenska domstolarna generellt sett är hög vid en internationell jämförelse, men också att tilltron faller när människor som varit i kontakt med domstolarna tillfrågas. Inte sällan är orsaken till detta att rättsprocesserna har en lång tidsutdräkt.²

Samhällsutvecklingen måste få genomslag hos våra domstolar

Diskussionen om domstolarnas kvalitet och effektivitet är en utmaning som måste tas på stort allvar. Alla mål i domstol ska avgöras inom rimlig tid och med hög kompetens. Det är också den ambition som legat till grund för en serie reformer och som utgör grunden för det fortsatta reformarbetet för våra domstolar. Samhällsutvecklingen har lett till nya krav på domstolarna, både vad gäller deras organisation, rättegångsregler och det processuella regelverket.

Många mål ökar i komplexitet och den ökade internationaliseringen gör att det ställs krav på kunskaper om internationell rätt och inte minst EU-rätt. Generellt sett har också tempot i samhället ökat, vilket återspeglar sig i nya krav på domstolarna – i allt fler fall ställs det krav på särskild snabbhet i domstolsförfarandet. Vi ser växande krav på detta i till exempel i frågor som handlar om konkurser, investeringar, civilrättsliga konfliktlösningar och skilsmässor.

En annan konsekvens av samhällsutvecklingen är att allt fler måltyper ställer krav på särskilda kunskaper inom specifika områden hos domarna. Immaterialrätt, patentmål, ekobrott, miljörätt och frågor om barn och rätt brukar lyftas fram som exempel. Vi har också sett en utveckling där advokater, åklagare och myndigheter i väsentligt högre grad än domstolarna specialiserar sig. Till detta kan också läggas en allt snabbare rättsutveckling med en högre förändringstakt i lagstiftningsarbetet.

De organisationsförändringar och reformer som har genomförts i domstolsväsendet har, bland annat, syftat till att skapa mer gynnsamma förutsättningar för specialisering, kompetensutveckling och en väl fungerande beredningsorganisation givet trender och tendenser i samhällsutvecklingen.

Det är omfattande förändringar som har genomförts; antalet tingsrätter har minskat genom sammanläggningar. Vår förvaltningsrätt har gått från 23 länsrätter till tolv förvaltningsdomstolar. Sverige har fått färre, men större domstolar. Syftet med detta är att korta handläggningstider och ytterligare höja domstolarnas kompetens, inte minst med en ökad specialisering. Denna möjlighet bör användas till att med hjälp av ökad specialisering stärka rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet i domstolarnas handläggning också av skattemål.

Skattemålen ställer särskilda krav på domstolarna

De genomförda domstolsreformerna skapar nu förutsättningar för fortsatt utvecklingsarbete inom ramen för de större domstolarna. När det gäller skattemål finns det också särskilda skäl att beakta aspekter om både kvalitet, rättssäkerhet och effektivitet. Skatter är ett starkt maktmedel för det offentliga med ingripande konsekvenser för människor. I de allmänna domstolarna är staten bara domare, inte part, alltså vare sig offer eller misstänkt brottsling. I förvaltningsdomstolarna är staten både part och domare. Vi ska därför ha höga krav på rättssäkerhet i skattemålen. Det är viktigt för tillit, legitimitet och lojalitet till vårt skattesystem och för vår skatteadministration.

Det finns en återkommande kritik som kretsar kring ojämn kvalitet och långa handläggningstider i domstolarnas skattemål. Det är en del av problembilden och utmaningarna för våra domstolar. Första instans ska kunna avgöra skattemål på ett sätt som inte lämnar utrymme för tvekan angående domstolens kompetens. Domstolen – och enskilda domare – är ytterst den demokratiska rättsstatens och rättssäkerhetens garant.

Ökad kunskap gör domstolarna till motvikt mot makten

Vad gäller invändningen om ojämn kvalitet i domstolarnas avgöranden kan konstateras att det nyligen införts en ordning för förvaltningsrättsorganisationen i första instans. Syftet med denna är att skapa domstolar som är tillräckligt stora för att ge domarna goda möjligheter till specialisering, kompetensutveckling och en väl fungerande beredningsorganisation.

På detta bör nu också följa förslag som syftar till en ytterligare ökad specialisering på de större förvaltningsrätterna; fördjupningskurser, interna utbildningar och nätverk som syftar till att höja kompetensen i underrätterna. Det är viktigt därför att det är där tyngdpunkten i vår rättsprocess ska ligga. Vi bör undvika processer med en hög grad av överklaganden som tar tid och kostar pengar där det ska ”tröskas” med överklaganden. Att kvaliteten på domsluten i första instans är god är det bästa motmedlet mot en hög grad av överklaganden.

Tyngdpunkten i skatteprocessen ska ligga i förvaltningsrätten – första instans – och inte i kammarrätten. Då kan tillströmningen av mål till kammarrätten minska och de kan ägna sig åt verklig överprövning. Ju bättre underlag från förvaltningsrätterna, desto snabbare kan kammarrätterna döma samtidigt som kvaliteten i skattedomarna kan öka.

För att förbättra kvaliteten och effektiviteten bör det nu prövas om inte skattemål skulle vinna på att än tydligare koncentreras till en särskild avdelning vid förvaltningsdomstolarna och handläggas av domare med särskild skattekompetens. En sådan ordning ger förutsättningar för en ökad rättssäkerhet och en ökad effektivitet. Kompetensen vid prövningen i förvaltningsrätt kan också öka med ett krav på tre juristdomare i skattemål.

Kunskap är makt, och när både advokater och myndigheter specialiserar sig i större omfattning blir det svårare att hantera och förhålla sig till kompetenta processförare. Det är bekymmersamt om domarstolarna tappar i förhållande till de alltmer specialiserade advokaterna, åklagarna och myndigheterna. Det är därför viktigt att också domstolen svarar med ökad kompetens och kunskaper för att inte riskera sin opartiska ställning och möjligheterna till en självständig bedömning.

Vilka vinner på okunskap? Skatteverket, som många då lutar sig mot, men vinnare kan också vara starka motparter med möjligheter anlita landets främsta skattespecialister. Med förstärkt kunskap och ökad specialisering i skattemål stärks domstolarnas möjligheter ytterligare att självständigt avgöra om tillämpningen av skattelagar är korrekt – och för domstolen att verka som motvikt mot både den offentliga makten och mot mäktiga kommersiella intressen. Det är den rollen som vår främsta grundlag, regeringsformen, också ger domstolarna.

I detta har allmänheten stora intressen. Alla som har sitt skattemål i domstol har rätt att kräva att det bedöms på allra bästa sätt. För att klara det är det inte orimligt med domare som i större utsträckning än vad som är fallet idag kan skatterätten bättre än andra. Såväl advokater som åklagare kan i dag lära sig ett område mycket bättre än vad en domare vanligtvis har möjlighet att göra.

Stärkt konkurrenskraft med hög tillit till domstolarna i skattemål

Skattemålen är speciella också i den mening att handläggningen och avgöranden spelar en väsentlig betydelse för den regel- och rättsmiljö som är viktig för näringslivets utveckling, investeringar och vårt lands konkurrenskraft. Tilliten och tilltron till både domstolssystem och skattesystem är svårt att mäta, men spelar roll för tillväxten.

Villkoren och förutsättningarna för entreprenörskap i Sverige stärks också med reformer som utvecklar rättssäkerheten för företagande och säkerställer effektiva rättsprocesser med hög kvalitet i domstolarnas avgöranden. Det gäller förstås inte minst i skattetvister där det är viktigt med en lika beskattning för lika konkurrens och där långa omloppstider vid skattemål hämmar och försvårar näringslivets utveckling och dynamik – och förhindrar investeringar och affärsöverenskommelser.

En ökad specialisering hos domstolar i skattemål leder till stärkt kompetens hos domstolen. Det medför inte bara förutsättningar för ökad kvalitet i dömandet utan också effektivitetsvinster där skatteprocesserna avgörs både med jämnare och högre kvalitet och dessutom snabbare. Just detta är allt viktigare faktorer för att åstadkomma bättre villkor för företagande och näringsliv.

Det är tid att nu överväga och pröva förslag som ökar specialiseringen i skattemål hos våra domstolar, till gagn för rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet i vårt domstolsväsende. Det spelar också roll för att öka attraktionskraften i vår rättsmiljö på ett sätt som också stärker vårt lands konkurrenskraft. Därför är det välkommet att alliansregeringen nu tar initiativ till en utredning som prövar frågeställningarna. Intresset för reformarbetet är stort också från riksdagens skatteutskott.

Henrik von Sydow är jur. kand, ordförande i riksdagens skatteutskott och ledamot i Moderaternas ekonomiskpolitiska arbetsgrupp.

Fotnoter:

¹ För att mäta måluppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål används en struktur som innebär att en målsättning antas för hur lång tid i månader som det bör ta att avgöra 75 procent av målen, det vill säga omloppstiden för den 75 percentilen. Inriktningen under 2011 var att huvuddelen (75 procent) av målen i förvaltningsrätterna och kammarrätterna inte ska ta längre tid än sex månader att avgöra i respektive instans.

²Frågor kring tillit och tilltro till svenska domstolar utvecklas väl i SOU 2008:167 ”Ökat förtroende för domstolarna – strategier och förslag”.