Lars F Tobisson; Sverige och multinationella företag

LARS F TOBISSON:
Sverige och multinationella företag
Inställningen till multinationella företag
har blivit mer positiv under senare år bl a
då de kan erbjuda eftersökta
arbetstillfällen, skriver riksdagsman
Lars F Tobisson. Flera av Svergies mest
framgångsrika företag har fått en allt
starkare multinationell inriktning. Ä ven
dessa företags investeringar i andra
länder bidrar till att öka exporten och
sysselsättningen i Sverige. På
socialistisk sida är man dockfortfarande
motståndare till dem . De passar inte in i
ell planekonomiskt system och daas
bellandlig vållar problem i
löntagarfonds/rågan .
Det var inte länge sedan som stora internationella företag beskrevs som upphovet till nästan allt ont. Likt otympliga
och okänsliga kolosser vältrade de sig
fram och förkvävde vad rättvisesträ-
vande och skönhetsälskande människor
ansåg göra livet värt att leva. Under studentrevolten i slutet av 1960-talet uppfattades de multinationella företagen som
inkarnationen av kapitalismens sista avskyvärda stadium.
Hetsen mot de internationella storföretagen nådde sin höjdpunkt i kritiken
mot ITT:s roll i samband med störtandel
av Allendes socialistiska regim i Chile.
Då hade redan i tlera år de stora biltillverkarna varit under attack från miljö-
och konsumentskyddssynpunkt. De stora oljebolagen kallades ”de sju systrarna” , och de ansågs kunna hantera såväl
producent- som konsumentländer efter
behag.
Positivare inställning
Under senare år har emellertid stämningsläget undergått en påtaglig förändring. De multinationella företagen har
tillåtits komma in från kylan . Som ett
tecken på att de inte uppfattas som lika
skrämmande som förr kan noteras, att de
t o m fått ett litet mjukt och gulligt smeknamn – ”multisar”.
Vad förklarar då denna omsvängning?
En orsak är att de multinationella företagen har lagt om stil. De inser att de själva
tjänar på att inte uppträda på ett utmanande ·sätt. Tvärtom söker de anpassa
sig till de lokala förutsättningarna i dc
länder där de verkar. Om klimatet blir
alltför kärvt, drar de sig hellre undan än
tar strid.
410
Vidare har särskilt utvecklingen på oljemarknaden visat att inte ens jättelika
internationella företag är allsmäktiga eller osårbara. Deras grepp om produktion
och priser kunde skäligen enkelt brytas
av en kartellbildning bland ett antal leverantörsländer, som inte ens stod på
någon särskilt hög utvecklingsnivå.
Ytterligare en orsak till att inställningen numera är mindre avvisande är att vi
efter en kort vistelse i överflödssamhället har återvänt till den mer hårdföra tillvaron under knapphetens kalla stjärna.
De multinationella företagen förfogar ju i
hög grad över dagens stora bristvara,
nämligen arbetstillfällen. Politiker och
fackliga ledare har blivit mer medvetna
om det kloka i att inte bita den hand som
bjuder på bröd. Och de är nog så angelägna om att nya produktionsanläggningar skall lokaliseras till just deras eget
land.
Mest anmärkningsvärt under senare år
är kanske de multinationella företagens
roll i de u-länder som kommit att betecknas som NIC’s, dvs newly industrialized
countries. Bakom den snabba utvecklingen i bl a vissa sydostasiatiska och latinamerikanska länder ligger det förhållandet att regeringarna där bekänt sig till
marknadsekonomin och öppnat sina
gränser för utländskt investeringskapital. Man kan t o m notera en attitydförändring från en del socialistiska länder
på senare tid . Kina, Cuba, Zimbabwe
och Angola tillhör dem som nu försöker
dra till sig utländska företagsetableringar, vilket naturligtvis betyder att de i vissa avseenden får göra nog så betydande
avsteg från vad ideologin föreskriver.
Vad är det då som gör att de multinationella företagen blivit attraktiva även i
kretsar, där de inte förefaller att så naturligt höra hemma? Den stora fördelen :
är naturligtvis att de vidgar marknaderna
och effektiviserar förbindelserna över de
nationella gränserna. De tar inom sig tillvara den internationella arbetsfördelningens och specialiseringens fördelar. :
Mycket väsentligt för samhällsutveck- l
lingen är också deras roll som spridare
av ny teknologi.
Svenska multinationella företag ökar f
1
l ett svenskt perspektiv är multinationel- :
la företag inte bara utiandsägda storföretag som uppträder på den svenska marknaden . Många av våra egna verkstad~?-
företag har vuxit sig stora även med globala mått mätt . Det är i och för sig inte
storleken utan andelen av världsmarknaden och produktionens fördelning på
länder som bestämmer den multinationella karaktären. Med exempel från min
egen valkrets Göteborg kanjag konstalera att SKF är en mera typisk ”multis” än 1
Volvo.
Det är ingen tvekan om att Sverige
drar nytta av att flera av våra mest framgångsrika företag under senare tid fått en
allt starkare multinationell inriktning.
Ibland klagas det över att investeringar
görs i andra länder än här hemma. Men
det har vetenskapligt kunnat visas, att
även i sådana fall främjas exporten och
sysselsättningen i Sverige. l vissa inom
industriländerna krympande branscher
har en vidgning av verksamhetsfältet till
andra länder visat sig vara enda utvägen.
Hur skulle det t ex ha sett ut i byggbranschen i dag, om inte svenska företag
kunnat omsätta sitt kunnande i projekt
på vitt skilda håll i världen?
När vi talar om de multinationella fö-
retagens betydelse för svensk export, får
vi inte glömma att dessa företag inte ens
behöver ha ett svenskt ursprung. IBM är
som bekant urtypen för ett amerikanskt
bolag med avläggare runt om i världen.
Men genom den långt drivna produktionsspecialiseringen har Svenska IBM
utvecklats till ett av landets allra största
exportföretag.
Det är förresten påfallande att när man
studerar förteckningar över Sveriges
mest lönsamma företag, dyker regelmässigt multinationella bolag upp i toppen.
Från marknadsekonomisk utgångspunkt
är detta ett bevis för att dessa företag
betyder särskilt mycket för utvecklingen
av vår välfärd.
Socialistiskt motstånd
Det är själklart att den position man intar
i valet mellan marknadsekonomi och
planekonomi spelar en stor roll för ens
syn på multinationella företag. En intressant belysning av detta ger den diskussion som förts under senare år om den
svenska oljeförsörjningen. Efter den
första oljeprischocken, med åtföljande
störningar av tillförseln, framstod det
som naturligt för den dåvarande socialdemokratiska regeringen att starta ett
statligt oljebolag, Svenska Petroleum. Vi
moderater motsatte oss från första början detta förslag. Minst av allt i orostider
tilltrodde vi ett nystartat svenskt företag
några möjligheter att kunna mäta sig med
väletablerade internationella företag
med stora fonder av både kapital och
erfarenhet. Vi menade att ett gott förhållande till de multmationella oljebolagen
411
skulle ge oss en större försörjningstrygghet än vad som kunde erbjudas av
en svensk nybörjare, även om – eller
kanske i synnerhet som – den stod under statligt beskydd och ledarskap.
Varför förekommer det då motstånd
mot multinationella företag bland dem
som bekänner sig till socialism och planekonomi? Den negativa inställningen hos
fackliga organisationer förklaras främst
av att de, trots slagorden om att proletärer i alla länder skall förenas, tydligen
har svårare än företagare att samordna
sina ansträngningar över nationsgränserna. På samma sätt som den internationella arbetarrörelsen misslyckades med
att stoppa det första världskriget, så visar det sig att inför multinationella företag är varje lands fackliga sammanslutning sig själv nog.
Även vänsterpartier finner sig vara i
ett underläge gentemot internationella
storföretag. De har stora ambitioner när
det gäller att styra och kontrollera det
ekonomiska livet, men de tycks ha svårt
att få några säkra grepp om internationella företag med goda möjligheter att
röra sig över nationella gränser. Det begränsar regeringarnas handlingsfrihet
när det gäller att tänka ut och genomföra
högre skatter och nya skatter. Hänsynen
till reaktioner hos de multinationella fö-
retagen utgör också en restriktion på den
ekonomiska politiken. En alltför näringsfientlig inriktning kan snabbt leda till det
som vänsterpolitiker kanske fruktar
mest, nämligen förlorade arbetstillfällen.
· Det har blivit något av ett talesätt i
näringspolitiska sammanhang att ”big is
bad, but small is beautiful”. Så enkelt är
det naturligtvis inte. Allt stort är inte
dåligt, och allt som är smått är inte bra.
412
Förutsättningen för att internationella
storföretag skall förbli livskraftiga är att
de inte åldras utan anpassar sig till utvecklingens krav. Det finns naturligtvis
hela tiden en risk att dessa stora byråkratier stelnar i formen. Men då tynar de ju
också så småningom obevekligt bort.
Dc stora framstegen på informationsbehandlingens område öppnar möjligheter för en decentralisering av näringsliv
och boende. Den främsta uppgiften för
våra stora byråkratier – oavsett om de
är statliga eller privata, lokala eller internationella – är ju att insamla, bearbeta
och förmedla information. När detta i
stället görs av datorn, kan nödvändiga
upplysningar också snabbt och smidigt
spridas till många små arbetsställen och
bostadsorter.
Det är alltså inte nödvändigt så, att
den tekniska utvecklingen gynnar stordrift. Det finns ett stort och växande utrymme för de små arbetsenheterna. Och
det är framför allt där som det finns dynamik och entreprenörsanda. Vi får aldrig glömma att man måste lära sig krypa
innan man kan gå. Dagens stora företag
– äveri de multinationella – har en gång
varit små.
Löntagarfondsfrågan
Det skulle ha känts bra att sätta punkt
här. Men i dagens läge går det inte att
undvika att beröra det allt överskuggande hotet mot företagandet i Sverige –
kollektiva löntagarfonder.
Jag satt själv i den stora löntagarfondsutredningen, som till slut .. mkligen havererade i stor oenighet. Under utredningens gång författade nationalekonomen
Nils Lundgren en intressant PM om löntagarfonderna och de internationella fö-
retagen. Utredningen kom fram till att
problemet var svårlöst. Om det internationella kapitalet kom att hotas av konfiskation, skulle det alltid hinna sätta sig
i säkerhet. Med det lämnades problemet
åt sidan, och det berördes aldrig i slutredovisningen av utredningens arbete.
Socialdemokraternas senaste fondförslag tänker fånga in även utländska
företags dotterbolag i Sverige genom att
behandla varje juridisk person som
skatteobjekt. Men samtidigt ·ägs socialdemokraterna nu gå till charmoffensiv
för att locka utländska företag till Sverige. Ett något häpnadsväckande argument som då framförs är att utländska
företag nog skall slippa att omfattas av
det löntagarfondssystem som ju i övrigt
utmålas som en sådan välsignelse för
svenskt näringsliv.
Denna kluvna inställning är på något
sätt betecknande för socialdemokraternas syn på enskild företagsamhet – både
små familjeföretag och stora multinationella bolag. De tycker inte om dem men
kan inte klara sig utan dem.
Då är det lättare att bekänna sig till
den liberala marknadsprincipen. De fö-
retag som är lönsamma är definitionsmässigt också nyttiga. Eller för att travestera en tidigare amerikansk finansminister: ”När det går bra för LM, SKF
och för den delen även för Svenska IBM,
då går det bra för Sverige!”
l