Låt kommunala poliser skapa trygghet



Statens allra viktigaste uppgift är att skydda sina medborgare från att utsättas för våld eller andra kränkningar. När staten nu brister i att upprätthålla sina mest centrala delar, själva nattväktarstaten, befinner vi oss i en mycket farlig utveckling, skriver Torbjörn Tegnhammar och Torsten Elofsson.

En av de mest bidragande faktorerna till att Sverige har blivit ett av världens mest framgångsrika länder är att vårt samhälle har präglats av en hög tillit. Vår myndighetsutövning har präglats av rättssäkerhet, förutsägbarhet och låg grad av korruption. Sveriges medborgare har gjort rätt för sig och uppvisat en god skattemoral.

I gengäld har vi fått ett löfte från det allmänna om att staten ska ta sitt ansvar. Polisen ska hålla våra gator och torg trygga, skolan ska förmedla kunskap till våra barn och tågen ska gå i tid. Detta ömsesidiga förtroende kallas för samhällskontraktet. Detta är kittet som håller ihop vårt samhälle och fungerar endast om båda parter fullgör sitt ansvar.

Vi lever nu i den tid då förtroendet för statens åtagande för kontraktets uppfyllelse naggas betänkligt i kanterna. Brottsförebyggande rådets senaste trygghetsundersökning visar att utvecklingen går åt fel håll. Allt större grupper i Sverige upplever otrygghet och rädsla i sin vardag.

Samtidigt visar Statskontorets utvärdering av polisens nya organisation (2018:18) att omorganisationen som skulle leda till en mer synlig och effektiv polis hittills har lett till det motsatta. Svenskarna upplever alltså en tilltagande otrygghet, samtidigt som vår polis är allt mindre synlig och klarar upp färre brott. Detta är den sämsta tänkbara kombinationen för ett samhälle som vill bevara en stark tillit.

Sverige behöver fler poliser i hela landet och dessa måste vara synliga på våra gator och torg. Den lokala förankringen måste återupprättas genom poliser mot god lokal kännedom som kan arbeta långsiktigt för att bygga upp förtroende hos lokalbefolkningen och bedriva ett effektivt brottsförebyggande arbete.

För att säkerställa att samhällskontraktet långsiktigt kan upprätthållas bör det därför ske en lagändring som möjliggör för införandet av en kommunal ordningspolis. Detta hade möjliggjort för kommuner att agera kraftfullt mot otrygghet och kriminalitet, samtidigt som våldsmonopolet inte läggs ut på entreprenad utan kan stanna inom polisväsendet.

De kommunala ordningspolisernas roll ska vara att arbeta synligt och trygghetsskapande. Med en stark närvaro i det offentliga rummet kan de förebygga och ingripa mot ordningsstörningar och mängdbrottslighet. En kommunal ordningspolis, som genomgått en adekvat verksamhetsanpassad yrkesutbildning, kan ges fulla polisiära befogenheter att gripa, omhänderta och medta till förhör, genomföra trafikkontroller och inre utlänningskontroller, genomföra husrannsakan och ge handräckning till andra myndigheter och utfärda ordningsförelägganden. Därtill skulle den kommunala ordningspolisen kunna utreda den mängdbrottslighet av böteskaraktär som den statliga polisen idag saknar tillräckliga resurser för att prioritera.

New York är ett mycket gott exempel på en stad som lyckades att vända en negativ samhällsutveckling med hjälp av en stark och lokalt förankrad polisiär närvaro. De arbetade enligt det som inom kriminologin kallas för broken windows-teorin, som argumenterar för att obeivrad mängdbrottslighet tenderar att eskalera till grövre brottslighet. Detta exempel visar att i syfte att bekämpa den grova brottsligheten räcker det inte att bara sätta in polisiära resurser vid de allra grövsta brotten, utan det måste även finnas tillräckliga resurser och lokal polisnärvaro för att beivra mängdbrotten.

Genom en poliskår med kommunen som huvudman kan folkvalda politiker påverka den kommunala polisens verksamhetsinriktning. Detta ger befolkningen en reell möjlighet att via allmänna val idka ansvarsutkrävning för tryggheten i våra kommuner.

En lokalt förankrad poliskår med kommunalt huvudmannaskap hade också varit till gagn i kommunernas komplexa arbete med trygghetsskapande åtgärder. För att detta ska kunna lyckas krävs ett omfattande samarbete mellan socialtjänst, skola och polis. Detta omöjliggörs idag i många delar av landet på grund av en fullkomlig avsaknad av lokal polisiär närvaro, men hade kunnat möjliggöras om kommuner hade givits rätt att inrätta kommunala poliskårer.

En stat som misslyckas med att skydda sin befolkning från våld är en misslyckad stat. Det är dags att ge kommunerna laglig rätt att upprätta egna poliskårer så att vi säkerställer att samhällskontraktet kan upprätthållas i hela landet.

Torbjörn Tegnhammar är oppositionsråd (M) i Malmö, och Torsten Elofsson är ordförande i Kristdemokraterna i Malmö och före detta polis.