Ledare; Borgerligt programarbete
1981
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Borgerligt programarbete
Samtliga tre borgerliga partier har den senaste tiden lagt fram forslag till nya partiprogram. Om väljarna och partierna vill
kommer dessa program att bilda grunden
fcir en fortsatt regeringspolitik. Det finns
både likheter och skillnader mellan programmen. Det är naturligt att de tre partierna har lagt tonvikten på olika områ-
den. Detta kan även vara en fordel genom
att partierna kan vända sig till olika grupper som av olika skäl avvisar den socialistiskt inspirerade politik som socialdemokraterna fcir fram.
I centerns programförslag heter det att
en övergripande målsättning bör vara att
tillgodose decentraliseringskraven. I folkpartiets forslag heter det att man infcir varje politiskt beslut bör ställa frågan: Hur
påverkar detta jämställdheten? Moderaterna skriver att en stärkt individuell frihet, vidgat medborgerligt deltagande i och
ansvar fcir samhällsfrågorna, en starkt begränsad offentlig sektor och en ny respekt
fcir och strävan till kunskap, saklighet och
kvalitet är grundläggande principer.
Centerpartiet talar numera öppet om de
s k lokalsamhällena. I folkpartiets tappning kallas en liknande tanke fcir närsamhälle. I båda fallen är viljan och avsikten
god medan de konkreta förslagen, frånsett
husläkare, i stor utsträckning saknas.
Folkpartiet har också tagit upp centerkravet om en s k ny ekonomisk världsordning. Om man med det bara menar att
världshandeln kommer att påverkas genom framväxten av de nya industriländerna förlorar begreppet mycket av sin tidigare innebörd av global planhushållning.
Moderaterna vill grundlagfästa äganderätten, medan folkpartiet anser att enskilt
såväl som kollektivt ägande bör ses som en
förvaltning av gemensamma tillgångar.
Folkpartiet vill ha statliga företag fcir att
skapa en nödvändig balans mellan olika
intressen. Moderaterna vill att statliga fö-
retag, när inte särskilda skäl föreligger, i
princip skall överforas i enskild ägo.
Centern vill att en stark kommunal
självstyrelse skapas på länsplanet genom
att landstingen, inom de ramar som riksdagen beslutar, ges utökade befogenheter
fcir regionala samhällsuppgifter. Moderaterna vill att landstingen avskaffas.
Moderaterna anser att kollektivt
tvångssparande i löntagarfonder måste
med kraft avvisas. Det skulle inte bara
forsvaga möjligheten till enskilt sparande
utan också medfora att beslutsfattandet
över näringslivet och dess investeringar
centraliserades. Marknadsekonomin skulle undergrävas och nya maktkoncentrationer uppstå.
Folkpartiet däremot vill ha ”ett obligatoriskt medborgarsparande”, medan centern skriver att försörjning med riskvilligt
kapital skall forbättras genom olika former
och system, som motverkar maktkoncentrationen och präglas av mångfald och balans mellan olika intressen.
Folkpartiet vill ha reala lån och real
beskattning. Man skall inte ta upp till beskattning eller göra avdrag fcir den del av
räntan som motsvarar inflationen. Lånen
skall räknas upp med inflationen men ha
lägre ränta än i dag.
Folkpartiet har en mycket finurlig formulering för sitt krav på borttagande av
det kommunala vetot. Endast riksdagsbeslut skall, heter det, kunna upphäva ett
kommunalt veto. Centern anser kort och
gott att det kommunala vetot skall bevaras.
Bostadskonsumenternas önskemål måste vara utgångspunkten för bostadsplaneringen, heter det i folkpartiets program.
Detta förefaller man vilja göra genom direktvalda kommundelsråd. Moderaterna
vill avskaffa bruksvärdesregleringen och
införa marknadshyra.
Alla tre partierna vill stimulera ett personligt bostadsägande, arbetslöshetsförsäkring, fyraåriga mandatperioder och
start i skolan vid sex års ålder. Presstödet
vill folkpartiet skydda i grundlagen. Moderaterna vill på sikt avveckla det.
Centern har lyckats med att skriva om
skolan utan att nämna ordet betyg. Folkpartiet vill ha kvar betygen på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan.
Moderaterna anser att betygen skall ses
som ett naturligt och värdefullt medel att
formedla information och att stimulera
eleverna till goda insatser. Betygen är
även, anser moderaterna, ett stöd för läraren i undervisningen.
Sveriges Radios monopol skall brytas,
sknver folkpartiet. Det skall ske genom en
utbyggd närradio, upphävande av förbud
mot kabel-TV och genom tillstånd för
länksändningar av möten och guds~änster
mellan olika lokaler. Radio och TV bör
hållas reklamfria, anser folkpartiet. Det
anser även centern. Men moderaterna vill
tillåta reklam även utanför Sveriges Ra- 193
dios egen. Glädjande nog synes dock enigheten stor om att dc nya medierna skall
undandras samhälleligt monopol.
Centern gillar inte vad man betecknar
som den starka kommersialiseringen inom
olika kultursektorer. Moderaterna å sin
sida hävdar att s k kommersiell kultur definitionsmässigt är den som funnit så stort
gensvar hos publiken att den kunnat bli
självbärande. Att alster av varierande kvalitet framställs hänger inte, påpekar moderaterna, primärt samman med marknadsekonomins metoder utan med att de faktiskt efterfrågas.
På skatteområdet anser moderaterna att
man måste ta hänsyn till hur många som
skall leva på inkomsten samt till nödvändiga kostnader för barntillsynen. Folkpartiet vill att de resterande inslagen av könsdiskriminering och sambeskattning inom
skatte- och bidragssystemen skall rensas
ut. Menar verkligen folkpartisterna att
man skall få bostadsbidrag utan hänsyn
till den andre makens (sambons) inkomst?
Folkpartiet vill ha ett obeskattat vårdnadsbidrag och anser att kommunens
barnomsorg måste byggas ut så att alla
som vill kan få plats för sina barn. Moderaterna anser att en vårdnadsersättning
möjliggör mer marknadsmässig ersättning
för barntillsynen, ökar valfriheten mellan
olika vårdformer och minskar behovet av
subventioner till den kommunala barnomsorgen. Centern vill ha ett beskattat vårdnadsbidrag och ett barnbidrag som motsvarar normala grundkostnader för barnen.
Samtliga tre borgerliga partier har den senaste tiden lagt fram forslag till nya partiprogram. Om väljarna och partierna vill
kommer dessa program att bilda grunden
fcir en fortsatt regeringspolitik. Det finns
både likheter och skillnader mellan programmen. Det är naturligt att de tre partierna har lagt tonvikten på olika områ-
den. Detta kan även vara en fordel genom
att partierna kan vända sig till olika grupper som av olika skäl avvisar den socialistiskt inspirerade politik som socialdemokraterna fcir fram.
I centerns programförslag heter det att
en övergripande målsättning bör vara att
tillgodose decentraliseringskraven. I folkpartiets forslag heter det att man infcir varje politiskt beslut bör ställa frågan: Hur
påverkar detta jämställdheten? Moderaterna skriver att en stärkt individuell frihet, vidgat medborgerligt deltagande i och
ansvar fcir samhällsfrågorna, en starkt begränsad offentlig sektor och en ny respekt
fcir och strävan till kunskap, saklighet och
kvalitet är grundläggande principer.
Centerpartiet talar numera öppet om de
s k lokalsamhällena. I folkpartiets tappning kallas en liknande tanke fcir närsamhälle. I båda fallen är viljan och avsikten
god medan de konkreta förslagen, frånsett
husläkare, i stor utsträckning saknas.
Folkpartiet har också tagit upp centerkravet om en s k ny ekonomisk världsordning. Om man med det bara menar att
världshandeln kommer att påverkas genom framväxten av de nya industriländerna förlorar begreppet mycket av sin tidigare innebörd av global planhushållning.
Moderaterna vill grundlagfästa äganderätten, medan folkpartiet anser att enskilt
såväl som kollektivt ägande bör ses som en
förvaltning av gemensamma tillgångar.
Folkpartiet vill ha statliga företag fcir att
skapa en nödvändig balans mellan olika
intressen. Moderaterna vill att statliga fö-
retag, när inte särskilda skäl föreligger, i
princip skall överforas i enskild ägo.
Centern vill att en stark kommunal
självstyrelse skapas på länsplanet genom
att landstingen, inom de ramar som riksdagen beslutar, ges utökade befogenheter
fcir regionala samhällsuppgifter. Moderaterna vill att landstingen avskaffas.
Moderaterna anser att kollektivt
tvångssparande i löntagarfonder måste
med kraft avvisas. Det skulle inte bara
forsvaga möjligheten till enskilt sparande
utan också medfora att beslutsfattandet
över näringslivet och dess investeringar
centraliserades. Marknadsekonomin skulle undergrävas och nya maktkoncentrationer uppstå.
Folkpartiet däremot vill ha ”ett obligatoriskt medborgarsparande”, medan centern skriver att försörjning med riskvilligt
kapital skall forbättras genom olika former
och system, som motverkar maktkoncentrationen och präglas av mångfald och balans mellan olika intressen.
Folkpartiet vill ha reala lån och real
beskattning. Man skall inte ta upp till beskattning eller göra avdrag fcir den del av
räntan som motsvarar inflationen. Lånen
skall räknas upp med inflationen men ha
lägre ränta än i dag.
Folkpartiet har en mycket finurlig formulering för sitt krav på borttagande av
det kommunala vetot. Endast riksdagsbeslut skall, heter det, kunna upphäva ett
kommunalt veto. Centern anser kort och
gott att det kommunala vetot skall bevaras.
Bostadskonsumenternas önskemål måste vara utgångspunkten för bostadsplaneringen, heter det i folkpartiets program.
Detta förefaller man vilja göra genom direktvalda kommundelsråd. Moderaterna
vill avskaffa bruksvärdesregleringen och
införa marknadshyra.
Alla tre partierna vill stimulera ett personligt bostadsägande, arbetslöshetsförsäkring, fyraåriga mandatperioder och
start i skolan vid sex års ålder. Presstödet
vill folkpartiet skydda i grundlagen. Moderaterna vill på sikt avveckla det.
Centern har lyckats med att skriva om
skolan utan att nämna ordet betyg. Folkpartiet vill ha kvar betygen på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan.
Moderaterna anser att betygen skall ses
som ett naturligt och värdefullt medel att
formedla information och att stimulera
eleverna till goda insatser. Betygen är
även, anser moderaterna, ett stöd för läraren i undervisningen.
Sveriges Radios monopol skall brytas,
sknver folkpartiet. Det skall ske genom en
utbyggd närradio, upphävande av förbud
mot kabel-TV och genom tillstånd för
länksändningar av möten och guds~änster
mellan olika lokaler. Radio och TV bör
hållas reklamfria, anser folkpartiet. Det
anser även centern. Men moderaterna vill
tillåta reklam även utanför Sveriges Ra- 193
dios egen. Glädjande nog synes dock enigheten stor om att dc nya medierna skall
undandras samhälleligt monopol.
Centern gillar inte vad man betecknar
som den starka kommersialiseringen inom
olika kultursektorer. Moderaterna å sin
sida hävdar att s k kommersiell kultur definitionsmässigt är den som funnit så stort
gensvar hos publiken att den kunnat bli
självbärande. Att alster av varierande kvalitet framställs hänger inte, påpekar moderaterna, primärt samman med marknadsekonomins metoder utan med att de faktiskt efterfrågas.
På skatteområdet anser moderaterna att
man måste ta hänsyn till hur många som
skall leva på inkomsten samt till nödvändiga kostnader för barntillsynen. Folkpartiet vill att de resterande inslagen av könsdiskriminering och sambeskattning inom
skatte- och bidragssystemen skall rensas
ut. Menar verkligen folkpartisterna att
man skall få bostadsbidrag utan hänsyn
till den andre makens (sambons) inkomst?
Folkpartiet vill ha ett obeskattat vårdnadsbidrag och anser att kommunens
barnomsorg måste byggas ut så att alla
som vill kan få plats för sina barn. Moderaterna anser att en vårdnadsersättning
möjliggör mer marknadsmässig ersättning
för barntillsynen, ökar valfriheten mellan
olika vårdformer och minskar behovet av
subventioner till den kommunala barnomsorgen. Centern vill ha ett beskattat vårdnadsbidrag och ett barnbidrag som motsvarar normala grundkostnader för barnen.