Ledare; Makt
1980
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Makt
I den politiska debatten odlas föreställningen
att regeringen – eller möjligen riksdagsmajoriteten – har Makten. Om något brister i samhället anses det helt bero av felaktiga åtgärder
från Makthavarnas sida. Samhällets ofullkomligheter rättas till genom utbyte av Makthavarna. Låt oss slå fast att detta är en totalitär
uppfattning. Varken mer eller mindre. Den är
lika totalitär oavsett om det är Olof Palme som
skyller de ekonomiska problemen på de borgerliga regeringarna efter -76 eller de borgerliga
statsråden som skyller problemen på de socialdemokratiska regeringarna som satt f<.ire -76.
I likhet med varje annan totalitär samhällsuppfattning hotar denna det fria samhället – i
detta fall genom att väljarna ges en orealistisk
bild av vad politiker kan åstadkomma. Klyftan
mellan förväntningarna från människorna och
förmågan hos de politiska makthavarna växer
kontinuerligt fram till den tidpunkt då klyftan
blir uppenbarad. De svikna förväntningarnas
revolution står då får dörren. Den revolutionen
hotar inte bara den sittande regeringen. Hela
det demokratiska samhällssystemet som sådant
hotas. Detta är inte bara abstrakta teorier eller
en målning av hin på väggen. I stället är det
den bittra erfarenhet som faktiskt finns i de
länder där demokratin har avlösts av diktatur
eller åtminstone varit starkt hotad – Argentina, Uruguay, Chile, Tyskland och Finland
även om det i vårt broderland slutligen gick
rätt.
En annan – och närbesläktad – synnerligen
viktig erfarenhet är att oppositionen spelat
minst lika viktig roll får utvecklingen under n1
beskrivna processer som den sittande regeringen. Det är till och med så att det ofta vari
oppositionen som genom graden av överbud.
politik avgjort om en regering i ett svårt !ägt
skulle kunna skapa underlag for åtgärder s011
åtminstone skulle kunnat bidra till att reda upp
en besvärlig situation – vilken for övrigt ofta
varit en galopperande inflation.
I ett så forhållandevist fritt samhälle som det
svenska finns inte Makten. Det finns i stället ett
oändligt komplicerat samspel mellan 8 miljoner enskilda människor. Tron att ett uugotal
statsråd eller 349 riksdagsledamöter skullr
kunna domptera dessa människor i deras samspel är av närmast mystisk-religiös karaktär.
En realistisk tanke om politikerna och sa~~o
hället är att regering och riksdag kan undetstödja de fria medborgarna när de gör någt~
som är bra for landet och i någon mån motret’
ka när de gör något som är dåligt får landet
Regering och riksdag kan forstärka eller forsvaga olika verksamheter, tendenser eller betecaden. Men i grunden finns ändå alltid de enskiJ.
da människornas egna göranden och låtandta.
Detta innebär att medborgarnas personliga atsvar – denna for en regleringsvänlig politiker
så svårffingade företeelse – är viktigare tir
samhällets fortbestånd och utveckling än aldf1
så många regleringar. Men det innebär ocbl
att man aldrig kan hindra människor att gön
vad de anser vara rätt får sig och de sina. O.
man inte forst realiserar det totalitära samhillet.
I den politiska debatten odlas föreställningen
att regeringen – eller möjligen riksdagsmajoriteten – har Makten. Om något brister i samhället anses det helt bero av felaktiga åtgärder
från Makthavarnas sida. Samhällets ofullkomligheter rättas till genom utbyte av Makthavarna. Låt oss slå fast att detta är en totalitär
uppfattning. Varken mer eller mindre. Den är
lika totalitär oavsett om det är Olof Palme som
skyller de ekonomiska problemen på de borgerliga regeringarna efter -76 eller de borgerliga
statsråden som skyller problemen på de socialdemokratiska regeringarna som satt f<.ire -76.
I likhet med varje annan totalitär samhällsuppfattning hotar denna det fria samhället – i
detta fall genom att väljarna ges en orealistisk
bild av vad politiker kan åstadkomma. Klyftan
mellan förväntningarna från människorna och
förmågan hos de politiska makthavarna växer
kontinuerligt fram till den tidpunkt då klyftan
blir uppenbarad. De svikna förväntningarnas
revolution står då får dörren. Den revolutionen
hotar inte bara den sittande regeringen. Hela
det demokratiska samhällssystemet som sådant
hotas. Detta är inte bara abstrakta teorier eller
en målning av hin på väggen. I stället är det
den bittra erfarenhet som faktiskt finns i de
länder där demokratin har avlösts av diktatur
eller åtminstone varit starkt hotad – Argentina, Uruguay, Chile, Tyskland och Finland
även om det i vårt broderland slutligen gick
rätt.
En annan – och närbesläktad – synnerligen
viktig erfarenhet är att oppositionen spelat
minst lika viktig roll får utvecklingen under n1
beskrivna processer som den sittande regeringen. Det är till och med så att det ofta vari
oppositionen som genom graden av överbud.
politik avgjort om en regering i ett svårt !ägt
skulle kunna skapa underlag for åtgärder s011
åtminstone skulle kunnat bidra till att reda upp
en besvärlig situation – vilken for övrigt ofta
varit en galopperande inflation.
I ett så forhållandevist fritt samhälle som det
svenska finns inte Makten. Det finns i stället ett
oändligt komplicerat samspel mellan 8 miljoner enskilda människor. Tron att ett uugotal
statsråd eller 349 riksdagsledamöter skullr
kunna domptera dessa människor i deras samspel är av närmast mystisk-religiös karaktär.
En realistisk tanke om politikerna och sa~~o
hället är att regering och riksdag kan undetstödja de fria medborgarna när de gör någt~
som är bra for landet och i någon mån motret’
ka när de gör något som är dåligt får landet
Regering och riksdag kan forstärka eller forsvaga olika verksamheter, tendenser eller betecaden. Men i grunden finns ändå alltid de enskiJ.
da människornas egna göranden och låtandta.
Detta innebär att medborgarnas personliga atsvar – denna for en regleringsvänlig politiker
så svårffingade företeelse – är viktigare tir
samhällets fortbestånd och utveckling än aldf1
så många regleringar. Men det innebär ocbl
att man aldrig kan hindra människor att gön
vad de anser vara rätt får sig och de sina. O.
man inte forst realiserar det totalitära samhillet.