Ledare; Nysocialismen
1987
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
LEDARE
Nysocialismen
V
årens politiska liv har handlat om
annat än politik i så måtto att de
frågor som dominerat intresset i
massmedia och ute hos allmänheten varit
diverse händelser och s k affärer, där de
politiska förtedmena inte alltid varit klara. Hit hör den trista förvirringen kring
Palmeutredningen, hit hör den följetongsartade Boforsaffären, bankdonationer och KU-förhör. De socialdemokratiska statsråden har haft det besvärligt! Deras ämbetsutövning, och brist på sådan,
har inte precis framträtt i någon smickrande dager. Men också oppositionen har
haft svårt att få uppmärksamhet för sitt
budskap.
Ideologiska skiljelinjer
Under riksdagens sista vecka före sommaruppehållet ryckte de ideologiska
stridsfrågorna återigen i förgrunden. På
onsdagen debatterades regeringens straffskatt på vinstandelssystem, och på torsdagen hastade regeringen fram sitt förslag
syftande till att stoppa kommunernas försäljning av lägenheter i allmännyttan till
enskilda.
Båda dessa frågor innehåller stort politiskt sprängstoff. A ena sidan står vanliga
människors önskan att få vara delaktiga i
vinstandelssystem och få äga den egna
bostaden, den må sedan bestå av en lä-
genhet eller ett småhus. A andra sidan
står den socialdemokratiska rörelsens
dogmer om det kollektiva ägandets och
den solidariska lönepolitikens välsignelser.
Det var länge sedan som finansminister
Feldt gjorde ett så stelt och föga övertygande framträdande som i vinstandelsdebatten. De socialistiska teorem, som han
förde fram som försvar för straffskatten,
hade ingen trovärdighet inför den verklighet de borgerliga kunde peka på.
Vinstandelar populära
Cirka 200 000 anställda i ett hundratal
företag är delaktiga i vinstandelssystem.
Anslutningen har ökat snabbt under senare år och skulle säkert fortsätta att göra
det om inte regeringen infört sin straffskatt. Vinstandelssystemen är populära
hos såväl företagsledning som anställda.
Alla tycker sig vinna på affären. Motivationen ökar och alla får en större kaka att
dela på.
Det smått fantastiska är att det är just
denna framväxande intressegemenskap
inom företagen som upprör socialdemokratin och facket. Den fackliga solidariteten hotas, den solidariska lönepolitiken
sätts ur spel, heter det. I botten ligger den
nakna socialismen. Fack och socialdemokrati önskar inte ett spritt ägande, de vill
inte ha en folklig kapitalism. De vill inte
att klassgränserna bryts ner, de önskar
inte ett egendomsägande, självständigt
svenskt folk, då tappar den socialdemokratiska rörelsen i makt.
stopp för bostadsrätter
Samma primitiva socialistiska tänkande
ligger bakom regeringens brandkårsutryckning för att stoppa försäljningen av
lägenheter i den s k allmännyttan till enskilda. Det är många svenskar detta berör. Mer än vart femte hushåll, och en än
större andel av hela befolkningen, bor nu
i allmännyttan. Här finns således många
potentiella bostadsrättsinnehavare. I stället för att uppmuntra en utveckling som
innebär att många vanliga hushåll får en
chans att äga sin lägenhet sätter nu regeringen i praktiken stopp för detta. Ett allmännyttigt hus eller företag som säljs går
miste om de statliga räntesubventionerna.
Därmed blir månadskostnaderna så höga
att affären blir ointressant för de berörda.
Det finns ett märkligt mönster i socialdemokratins agerande. Så länge ägande
och individuella förmåner av olika slag är
koncentrerade till några få i samhället, så
länge tolereras de. Om inte annat så kan
det ju vara bra att ha dessa grupper att
hetsa mot i valrörelser. Men när vinstandelar, konvertibler, frivilliga pensionsförsäkringar och bostadsrätter börjar spridas
bland de många vanliga människorna då
skakas det socialdemokratiska
maktsystemet i sina grundvalar. Då rusar
rörelsen ut med straffskatter och förbud.
213
Nej till valfrihet
Socialdemokratin tål inte människors fria
val. Man vill inte ge människor rätt att
välja på så väsentliga livsområden som
barnomsorg, skola och vård. Och man vill
inte ge medborgaren den självständighet
och tillfredsställelse som ligger i att bygga
upp ett eget ägande i form av bostad,
banksparande eller aktier.
I dag talas det inte mycket om socialismen, i Sverige eller utomlands. Men i
Sverige praktiseras den fortfarande. När
alternativen och frivilligheten bryter fram
då beläggs de med förbud. Detta är den
svenska socialismen i ny tappning.
l
\
Nysocialismen
V
årens politiska liv har handlat om
annat än politik i så måtto att de
frågor som dominerat intresset i
massmedia och ute hos allmänheten varit
diverse händelser och s k affärer, där de
politiska förtedmena inte alltid varit klara. Hit hör den trista förvirringen kring
Palmeutredningen, hit hör den följetongsartade Boforsaffären, bankdonationer och KU-förhör. De socialdemokratiska statsråden har haft det besvärligt! Deras ämbetsutövning, och brist på sådan,
har inte precis framträtt i någon smickrande dager. Men också oppositionen har
haft svårt att få uppmärksamhet för sitt
budskap.
Ideologiska skiljelinjer
Under riksdagens sista vecka före sommaruppehållet ryckte de ideologiska
stridsfrågorna återigen i förgrunden. På
onsdagen debatterades regeringens straffskatt på vinstandelssystem, och på torsdagen hastade regeringen fram sitt förslag
syftande till att stoppa kommunernas försäljning av lägenheter i allmännyttan till
enskilda.
Båda dessa frågor innehåller stort politiskt sprängstoff. A ena sidan står vanliga
människors önskan att få vara delaktiga i
vinstandelssystem och få äga den egna
bostaden, den må sedan bestå av en lä-
genhet eller ett småhus. A andra sidan
står den socialdemokratiska rörelsens
dogmer om det kollektiva ägandets och
den solidariska lönepolitikens välsignelser.
Det var länge sedan som finansminister
Feldt gjorde ett så stelt och föga övertygande framträdande som i vinstandelsdebatten. De socialistiska teorem, som han
förde fram som försvar för straffskatten,
hade ingen trovärdighet inför den verklighet de borgerliga kunde peka på.
Vinstandelar populära
Cirka 200 000 anställda i ett hundratal
företag är delaktiga i vinstandelssystem.
Anslutningen har ökat snabbt under senare år och skulle säkert fortsätta att göra
det om inte regeringen infört sin straffskatt. Vinstandelssystemen är populära
hos såväl företagsledning som anställda.
Alla tycker sig vinna på affären. Motivationen ökar och alla får en större kaka att
dela på.
Det smått fantastiska är att det är just
denna framväxande intressegemenskap
inom företagen som upprör socialdemokratin och facket. Den fackliga solidariteten hotas, den solidariska lönepolitiken
sätts ur spel, heter det. I botten ligger den
nakna socialismen. Fack och socialdemokrati önskar inte ett spritt ägande, de vill
inte ha en folklig kapitalism. De vill inte
att klassgränserna bryts ner, de önskar
inte ett egendomsägande, självständigt
svenskt folk, då tappar den socialdemokratiska rörelsen i makt.
stopp för bostadsrätter
Samma primitiva socialistiska tänkande
ligger bakom regeringens brandkårsutryckning för att stoppa försäljningen av
lägenheter i den s k allmännyttan till enskilda. Det är många svenskar detta berör. Mer än vart femte hushåll, och en än
större andel av hela befolkningen, bor nu
i allmännyttan. Här finns således många
potentiella bostadsrättsinnehavare. I stället för att uppmuntra en utveckling som
innebär att många vanliga hushåll får en
chans att äga sin lägenhet sätter nu regeringen i praktiken stopp för detta. Ett allmännyttigt hus eller företag som säljs går
miste om de statliga räntesubventionerna.
Därmed blir månadskostnaderna så höga
att affären blir ointressant för de berörda.
Det finns ett märkligt mönster i socialdemokratins agerande. Så länge ägande
och individuella förmåner av olika slag är
koncentrerade till några få i samhället, så
länge tolereras de. Om inte annat så kan
det ju vara bra att ha dessa grupper att
hetsa mot i valrörelser. Men när vinstandelar, konvertibler, frivilliga pensionsförsäkringar och bostadsrätter börjar spridas
bland de många vanliga människorna då
skakas det socialdemokratiska
maktsystemet i sina grundvalar. Då rusar
rörelsen ut med straffskatter och förbud.
213
Nej till valfrihet
Socialdemokratin tål inte människors fria
val. Man vill inte ge människor rätt att
välja på så väsentliga livsområden som
barnomsorg, skola och vård. Och man vill
inte ge medborgaren den självständighet
och tillfredsställelse som ligger i att bygga
upp ett eget ägande i form av bostad,
banksparande eller aktier.
I dag talas det inte mycket om socialismen, i Sverige eller utomlands. Men i
Sverige praktiseras den fortfarande. När
alternativen och frivilligheten bryter fram
då beläggs de med förbud. Detta är den
svenska socialismen i ny tappning.
l
\