Ledare; Röd seger
1982
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Röd seger
Även efter detta val går solen upp och
tågen går precis som efter den dramatiska valnatten 1976. Den nästan overkliga känslan av norrnalitet som alltid infinner sig efter ett val får dock inte förleda till tron att allt är sig likt. Den röda
segern den t9 september kommer att
leda till förändringar – och högst påtagliga sådana – såväl i samhällsklimatet
som i den enskildes levnadsvillkor.
skattehöjningar är att vänta. Socialdemokraterna kan omöjligen infria sina vallöften om karensdagarna, pensionerna
m m utan att höja momsen eller arbetsgivaravgifterna. I en rad kommuner har
socialdemokraterna aviserat skattehöjningar. Dessa kommer nu att genomfö-
ras.
Lika påtagligt för den enskilde blir att
den liberalisering och avbyråkratisering
av samhället som inleddes under borgerlig regeringstid nu kommer att förbytas i
sin motsats. Under svårmotsägbar motivering av att åtgärderna utgör ett led i
kampen mot ekonomisk brottslighet och
annat otyg i samhället kommer etableringskontroll, nya generalklausuler och
nya restriktioner att införas. Kontrollinstrumenten kommer att byggas ut.
Byråkratiseringsvågen tar ny fart.
Bakom alla socialdemokratiska förslag
om nya styrinstrument, fonder och
branschråd, anas härskaror av tjänstemän och travar av blanketter till förfång
för den enskildes rörelsefrihet.
Korporativiseringen av samhället
kommer att fortgå. Under stor publicitet
och majestätiska former inbjuder Olof
Palme olika organisationer och företrä-
dare för olika samhällsintressen till överläggningar. Vad som där framkommer
kommer sedan att med skicklighet utnyttjas för att redan från böljan diskreditera oppositionens alternativa lösningar
De breda uppgörelser som Olof Palme
säger sig eftersträva kommer säkert lib
ofta att sökas utanför riksdagen som
den. Bakom den socialdemokratiska regeringen – dominerad av politiker –
anas LO och dess ledande förbund SOII
en tung maktfaktor.
Är då höstens val en omröstning fii
socialisering, som vpk-ledaren Lan
Werner uttryckte det på valnatten? Nq,
självfallet inte. Socialdemokraterna bar
under valrörelsen, vecka efter vecka,
sålt ut bitar av sitt program. Fondfråga
har man sökt desarmera, frågan om skci
betygens vara eller icke vara likaså.
valrörelsens sista skälvande minut ·
(s) så långt att de t o m beslöt sig för
lugna oroliga sparare i Gösta Bohl11311
skattesparsystem genom att säga att eld
inte omedelbart skulle avskaffas.
Socialdemokraterna har inte vuml
valet på grund av förslagen om fond»
cialismutan trots fonderna. Väljarnalir
inte tagit fondhotet på tillräckligt allv.
utan mera intresserat sig för andra fd.
gor: arbetslösheten, den påstådda m
ala nedrustningen, det borgerliga I’CID’
ringsalternativets svaghet. Kanske hr
allvaret i Sveriges ekonomiska läge U.
inte i tillräcklig grad blivit en realitettir
väljarna.
Nu är det socialdemokraternas turall
regeringsställning möta 80-talets förW
rade verklighet. Deras utgångsläge
inte gott. Skall vallöftena infrias cå
klassisk socialdemokratisk intervea
nistisk politik återkomma, resulterar•
ta i skattehöjningar, ökade prisstegrlf
ar, försämrad konkurrenskraft hos
ringslivet och ökade budgetonde
Det socialdemokratiska receptet att med
hjälp av ökade statliga utgifter expandera sig ur krisen kan bli lika fort avslöjat i
Sverige som i Mitterands Frankrike.
De borgerliga, vars uppgift nu är att
föra en konstruktiv oppositionspolitik,
387
måste oförskräckta av valresultatet fortsätta att föra ut sin kärva politik för hur
Sveriges ekonomi skall saneras. Ett konsekvent fasthållande vid det marknadsekonomiska alternativet är de borgerligas möjlighet att vinna valet 1985.
Även efter detta val går solen upp och
tågen går precis som efter den dramatiska valnatten 1976. Den nästan overkliga känslan av norrnalitet som alltid infinner sig efter ett val får dock inte förleda till tron att allt är sig likt. Den röda
segern den t9 september kommer att
leda till förändringar – och högst påtagliga sådana – såväl i samhällsklimatet
som i den enskildes levnadsvillkor.
skattehöjningar är att vänta. Socialdemokraterna kan omöjligen infria sina vallöften om karensdagarna, pensionerna
m m utan att höja momsen eller arbetsgivaravgifterna. I en rad kommuner har
socialdemokraterna aviserat skattehöjningar. Dessa kommer nu att genomfö-
ras.
Lika påtagligt för den enskilde blir att
den liberalisering och avbyråkratisering
av samhället som inleddes under borgerlig regeringstid nu kommer att förbytas i
sin motsats. Under svårmotsägbar motivering av att åtgärderna utgör ett led i
kampen mot ekonomisk brottslighet och
annat otyg i samhället kommer etableringskontroll, nya generalklausuler och
nya restriktioner att införas. Kontrollinstrumenten kommer att byggas ut.
Byråkratiseringsvågen tar ny fart.
Bakom alla socialdemokratiska förslag
om nya styrinstrument, fonder och
branschråd, anas härskaror av tjänstemän och travar av blanketter till förfång
för den enskildes rörelsefrihet.
Korporativiseringen av samhället
kommer att fortgå. Under stor publicitet
och majestätiska former inbjuder Olof
Palme olika organisationer och företrä-
dare för olika samhällsintressen till överläggningar. Vad som där framkommer
kommer sedan att med skicklighet utnyttjas för att redan från böljan diskreditera oppositionens alternativa lösningar
De breda uppgörelser som Olof Palme
säger sig eftersträva kommer säkert lib
ofta att sökas utanför riksdagen som
den. Bakom den socialdemokratiska regeringen – dominerad av politiker –
anas LO och dess ledande förbund SOII
en tung maktfaktor.
Är då höstens val en omröstning fii
socialisering, som vpk-ledaren Lan
Werner uttryckte det på valnatten? Nq,
självfallet inte. Socialdemokraterna bar
under valrörelsen, vecka efter vecka,
sålt ut bitar av sitt program. Fondfråga
har man sökt desarmera, frågan om skci
betygens vara eller icke vara likaså.
valrörelsens sista skälvande minut ·
(s) så långt att de t o m beslöt sig för
lugna oroliga sparare i Gösta Bohl11311
skattesparsystem genom att säga att eld
inte omedelbart skulle avskaffas.
Socialdemokraterna har inte vuml
valet på grund av förslagen om fond»
cialismutan trots fonderna. Väljarnalir
inte tagit fondhotet på tillräckligt allv.
utan mera intresserat sig för andra fd.
gor: arbetslösheten, den påstådda m
ala nedrustningen, det borgerliga I’CID’
ringsalternativets svaghet. Kanske hr
allvaret i Sveriges ekonomiska läge U.
inte i tillräcklig grad blivit en realitettir
väljarna.
Nu är det socialdemokraternas turall
regeringsställning möta 80-talets förW
rade verklighet. Deras utgångsläge
inte gott. Skall vallöftena infrias cå
klassisk socialdemokratisk intervea
nistisk politik återkomma, resulterar•
ta i skattehöjningar, ökade prisstegrlf
ar, försämrad konkurrenskraft hos
ringslivet och ökade budgetonde
Det socialdemokratiska receptet att med
hjälp av ökade statliga utgifter expandera sig ur krisen kan bli lika fort avslöjat i
Sverige som i Mitterands Frankrike.
De borgerliga, vars uppgift nu är att
föra en konstruktiv oppositionspolitik,
387
måste oförskräckta av valresultatet fortsätta att föra ut sin kärva politik för hur
Sveriges ekonomi skall saneras. Ett konsekvent fasthållande vid det marknadsekonomiska alternativet är de borgerligas möjlighet att vinna valet 1985.