Ledare; Svensk tidskrift
1986
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
LEDARE
Svensk tidskrift
S
vensk Tidskrift firar i år sitt 75-årsjubileum. För Svensk Tidskrift är
åldern och traditionen ett värde i
sig. Till skillnad från dagstidningen får
en politisk tidskrift inte sitt värde genom
upplagans storlek eller förmågan att
snabbt spegla nuet. I stället är det den
traditionella rollen som debattforum och
förmågan att långsiktigt påverka den idepolitiska debatten som ger den politiska
tidskriften dess värde inför läsare och i
samhällsdebatt. Det är beständigheten i
arbetet för fundamentala ideologiska
värden som ger den politiska tidskriften
dess styrka i debatten och det är förmå-
gan att till sig knyta framträdande skribenter som ger den dess roll.
När förre ordföranden för Högerpartiet, Gunnar Heckscher, i detta nummer
skriver om några bilder ur Svensk Tidskrifts historia ger han också läsaren motiv för den stolthet över tidskriftens anor
som dagens redaktion känner när den nu
blickar framåt.
Den förändring av tidskriftens utseende som sker i och med detta nummer är
därför ett uttryck för redaktionens vilja
att på en gång slå vakt om tidskriftens
traditioner och samtidigt vinna nya läsare och lova en redaktionell förnyelse.
Som en grund för denna förnyelse ligger Svensk Tidskrifts självklara uppgift
att ge den ideologiska debatten ett mer
långsiktigt perspektiv och ett utrymme
för reflektioner som inte ryms i den dagsaktuella debatten. Både förre moderatledaren Gösta Bohmans artikel om väljarna år 2000 och professor Erik Dahmens artikel om svensk ekonomi är exempel på hur redaktionen inför läsarna
vill fullgöra denna uppgift.
Svensk Tidskrift ska vara ett forum för
de personer inom det akademiska livet,
kulturlivet, näringslivet och den politiska vardagen som känner en hemhö-
righet inom den konservativa och liberala idetraditionen. Fristående från politiska partier vill Svensk Tidskrift stärka
och bredda den konservativa och liberala basen i svenskt samhällsliv, bl a genom att ge sina läsare en inblick i den
internationella idedebatten och samtidigt
vara en del av den svenska. Som ett led i
fullgörandet av denna uppgift vill vi för
våra läsare kunna presentera en diskussion om den politiska betydelsen av de
framsteg som görs inom skilda områden
som tex kultur, ekonomi, filosofi och
historia.
Vårt syfte är enkelt. Svensk Tidskrift
vill slå vakt om rättsstaten. Det är rättsstaten som ger utbildning, forskning och
kultur ett utrymme att utvecklas efter
kvalitativa krav där den sakliga meriten
väger tyngre än den politiska åsikten.
Det är rättsstatens oväld som ger den
enskilde medborgaren en säkerhet till
rättvisa och en frihet att utveckla nya
tankar i.
För Svensk Tidskrift är det fria och
öppna samhället en nödvändig förutsättning för att humanismens ideal om respekt och tolerans ska kunna stå starka.
Rätten att äga, rätten till företagande
och friheten att inte bara tänka utan också nå andra med sina tankar och inom
rättsstatens ram kunna förverkliga en
tanke, är nödvändiga byggstenar i ett
samhälle som i humanistisk tradition sätter den enskilde i centrum för lagstiftning
och ekonomi. Det gemensamma ansvaret för samhällsetik, moral och social
trygghet är en annan sådan förutsättning.
Det är enbart inom en fri ekonomi som
rättsstatens krav på den enskildes frihet
och kultursamhällets krav på öppenhet
och kvalite kan förenas. Det är därför en
av Svensk Tidskrifts viktigaste traditioner att slå vakt om den marknadsekonomi som givit Sverige dess välstånd.
Svensk Tidskrifts uppgifter inför framtiden är många. Det materiella välståndet i Sverige motsvaras inte av välfärd
för alla. Ensamheten och vilsenheten i
det moderna samhället kräver en eftertanke hos de beslutsfattande som går utöver det omedelbara kravet på nya offentliga insatser.
De utmaningar som framtiden ställer
det svenska samhället inför, kräver en
flexibilitet och en återupprättad valfrihet
för medborgarna på väsentliga samhällsområden. Den ideologiska beredskapen
för en sådan samhällsförändring kan enbart skapas genom en klarsynt idedebatt.
Sverige är idag ett land med medborgare från olika nationer och kulturer.
Kanske kommer vårt samhälles största
utmaning under de kommande decennierna att vara att hantera de problem
som kan följa av denna verklighet. Den
utmaningen kommer svenskarna inte att
klara – om man vill uppfylla de förpliktelser om respekt och tolerans som kultursamhället inrymmer – om man enbart
ser till problem och hot och inte till de
möjligheter som nya impulser i det
139
svenska samhället ger.
Kulturens, utbildningens och forskningens villkor i dagens svenska samhälle inger oro. Kunskapsförflackningen i
skolan och de tendenser till åsiktskonformism som är tydligt märkbara i det
statsdominerade Sverige påkallar en ny
politik. Svensk Tidskrift kommer att verka för den fria debatt och pluralism som
är nödvändiga för intellektuell ärlighet,
kvalitet och nytänkande.
Under 30-talet drevs en intensiv försvarsdebatt i Sverige. Svensk Tidskrift
var då ett debattforum för försvarsvännerna gentemot dem som trodde sig kunna vinna freden med enklare medel än
med ett starkt försvar. Den försvarsdebatt som då fördes förs också idag, dock
med skillnaden att insatsen i det man
riskerar idag är så mycket större. Liksom då kommer Svensk Tidskrift att
orubbligt stå fast vid kraven på ett starkt
svenskt försvar som en del i en utrikespolitik som bygger på alliansfrihet i fred
och neutralitet i krig.
Det är redaktionens förhoppning att
den Svensk Tidskrift som läsaren nu mö-
ter både lever upp till de krav som tidskriftens historia ställer och den utmaning som framtiden bjuder. En aldrig så
stolt programförklaring kan inte ersätta
läsarens omdöme därvidlag.
Svensk tidskrift
S
vensk Tidskrift firar i år sitt 75-årsjubileum. För Svensk Tidskrift är
åldern och traditionen ett värde i
sig. Till skillnad från dagstidningen får
en politisk tidskrift inte sitt värde genom
upplagans storlek eller förmågan att
snabbt spegla nuet. I stället är det den
traditionella rollen som debattforum och
förmågan att långsiktigt påverka den idepolitiska debatten som ger den politiska
tidskriften dess värde inför läsare och i
samhällsdebatt. Det är beständigheten i
arbetet för fundamentala ideologiska
värden som ger den politiska tidskriften
dess styrka i debatten och det är förmå-
gan att till sig knyta framträdande skribenter som ger den dess roll.
När förre ordföranden för Högerpartiet, Gunnar Heckscher, i detta nummer
skriver om några bilder ur Svensk Tidskrifts historia ger han också läsaren motiv för den stolthet över tidskriftens anor
som dagens redaktion känner när den nu
blickar framåt.
Den förändring av tidskriftens utseende som sker i och med detta nummer är
därför ett uttryck för redaktionens vilja
att på en gång slå vakt om tidskriftens
traditioner och samtidigt vinna nya läsare och lova en redaktionell förnyelse.
Som en grund för denna förnyelse ligger Svensk Tidskrifts självklara uppgift
att ge den ideologiska debatten ett mer
långsiktigt perspektiv och ett utrymme
för reflektioner som inte ryms i den dagsaktuella debatten. Både förre moderatledaren Gösta Bohmans artikel om väljarna år 2000 och professor Erik Dahmens artikel om svensk ekonomi är exempel på hur redaktionen inför läsarna
vill fullgöra denna uppgift.
Svensk Tidskrift ska vara ett forum för
de personer inom det akademiska livet,
kulturlivet, näringslivet och den politiska vardagen som känner en hemhö-
righet inom den konservativa och liberala idetraditionen. Fristående från politiska partier vill Svensk Tidskrift stärka
och bredda den konservativa och liberala basen i svenskt samhällsliv, bl a genom att ge sina läsare en inblick i den
internationella idedebatten och samtidigt
vara en del av den svenska. Som ett led i
fullgörandet av denna uppgift vill vi för
våra läsare kunna presentera en diskussion om den politiska betydelsen av de
framsteg som görs inom skilda områden
som tex kultur, ekonomi, filosofi och
historia.
Vårt syfte är enkelt. Svensk Tidskrift
vill slå vakt om rättsstaten. Det är rättsstaten som ger utbildning, forskning och
kultur ett utrymme att utvecklas efter
kvalitativa krav där den sakliga meriten
väger tyngre än den politiska åsikten.
Det är rättsstatens oväld som ger den
enskilde medborgaren en säkerhet till
rättvisa och en frihet att utveckla nya
tankar i.
För Svensk Tidskrift är det fria och
öppna samhället en nödvändig förutsättning för att humanismens ideal om respekt och tolerans ska kunna stå starka.
Rätten att äga, rätten till företagande
och friheten att inte bara tänka utan också nå andra med sina tankar och inom
rättsstatens ram kunna förverkliga en
tanke, är nödvändiga byggstenar i ett
samhälle som i humanistisk tradition sätter den enskilde i centrum för lagstiftning
och ekonomi. Det gemensamma ansvaret för samhällsetik, moral och social
trygghet är en annan sådan förutsättning.
Det är enbart inom en fri ekonomi som
rättsstatens krav på den enskildes frihet
och kultursamhällets krav på öppenhet
och kvalite kan förenas. Det är därför en
av Svensk Tidskrifts viktigaste traditioner att slå vakt om den marknadsekonomi som givit Sverige dess välstånd.
Svensk Tidskrifts uppgifter inför framtiden är många. Det materiella välståndet i Sverige motsvaras inte av välfärd
för alla. Ensamheten och vilsenheten i
det moderna samhället kräver en eftertanke hos de beslutsfattande som går utöver det omedelbara kravet på nya offentliga insatser.
De utmaningar som framtiden ställer
det svenska samhället inför, kräver en
flexibilitet och en återupprättad valfrihet
för medborgarna på väsentliga samhällsområden. Den ideologiska beredskapen
för en sådan samhällsförändring kan enbart skapas genom en klarsynt idedebatt.
Sverige är idag ett land med medborgare från olika nationer och kulturer.
Kanske kommer vårt samhälles största
utmaning under de kommande decennierna att vara att hantera de problem
som kan följa av denna verklighet. Den
utmaningen kommer svenskarna inte att
klara – om man vill uppfylla de förpliktelser om respekt och tolerans som kultursamhället inrymmer – om man enbart
ser till problem och hot och inte till de
möjligheter som nya impulser i det
139
svenska samhället ger.
Kulturens, utbildningens och forskningens villkor i dagens svenska samhälle inger oro. Kunskapsförflackningen i
skolan och de tendenser till åsiktskonformism som är tydligt märkbara i det
statsdominerade Sverige påkallar en ny
politik. Svensk Tidskrift kommer att verka för den fria debatt och pluralism som
är nödvändiga för intellektuell ärlighet,
kvalitet och nytänkande.
Under 30-talet drevs en intensiv försvarsdebatt i Sverige. Svensk Tidskrift
var då ett debattforum för försvarsvännerna gentemot dem som trodde sig kunna vinna freden med enklare medel än
med ett starkt försvar. Den försvarsdebatt som då fördes förs också idag, dock
med skillnaden att insatsen i det man
riskerar idag är så mycket större. Liksom då kommer Svensk Tidskrift att
orubbligt stå fast vid kraven på ett starkt
svenskt försvar som en del i en utrikespolitik som bygger på alliansfrihet i fred
och neutralitet i krig.
Det är redaktionens förhoppning att
den Svensk Tidskrift som läsaren nu mö-
ter både lever upp till de krav som tidskriftens historia ställer och den utmaning som framtiden bjuder. En aldrig så
stolt programförklaring kan inte ersätta
läsarens omdöme därvidlag.