Lennart Daléus; Decentralisering
1988
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
LENNART DALEUS:
Decentralisering och
småskalighet
V
alet blev en stor framgång för
centern. De absoluta talen var
kanske inte det mest intressanta.
Det avgörande var trendbrottet. Raden
förlustval var dessförinnan så lång att
många yngre men ändå erfarna medlemmar nu för första gången fick vara med
om att det gick uppåt.
I själva verket var framgången större än
vad man i förstone skulle kunna tro. Lägger man nämligen till det faktiska valresultatet att de gångna tre åren för partiet
rymde två partiledarskiften och skilsmässan från KDS så förstår man att det som
hände närmast kan liknas vid att i ishockey göra mål i numerärt underläge.
I den gångna valrörelsen hördes, från
andra, ofta resenornanget att centern borde hålla sig till landsbygden och lämna
storstäderna åt andra. Aterkomsten till
Stockholms stadshus symboliserar en annan utveckling. Ett rikstäckande parti
utan fast förankring i storstäderna har
ingen framtid. Den sanningen måste ligga
som grund för mycket av centerns satsningar framöver.
Den psykologiska betydelsen av att
vinden vänt för centern kan inte överskattas.
Men valresultatet var förstås inte alltigenom positivt. Att regeringen kunde sitta kvar var ett bakslag. Även om mycket
talar för att en annan regering med de nu
gällande inbördes styrkeförhållande meJLennart Daleus är informationschef på Skogs- och jordbrukets
forskningsråd och ledamot i
Centerns partistyrelse.
lan moderaterna, folkpartiet och centern
skulle mött stora interna och andra svå-
righeter.
Värre än att man gick miste om regeringsmakten var för centerns del resultatet i många landsting och kommuner där
partiet tidigare haft en stark och ofta dominerande ställning. Miljöpartiets samverkan med socialdemokraterna ledde till
regimskiften i många tidigare centerstyrda kommuner.
Valresultatet utgör alltså en kick för
partiets och medlemmarnas fortsatta
verksamhet. Kopplat till arbetet med ett
nytt partiprogram som ska antas vid en
extrastämma hösten 1990 finns här en
god grund för utveckling och förnyelse.
De gamla värderingarna om alla människors lika värde och rättigheter, decentralisering, småskalighet och marknadsekonomi styrd av starka sociala och miljö-
mässiga krav kommer att ligga fast. Liksom inställningen i de ”gamla” hjärtefrå-
gorna. Dit hör fredsarbetet, miljön, energin, fördelningspolitiken och familjepolitiken.
Litet är inte bara vackert
Decentralisering och småskalighet är och
kommer att vara honnörsord i centerns
samhällsstruktur. Inflytandet måste ”ut” i
samhället, närmare människorna. Detsamma gäller samhällsservicen, skolorna
och energisystemen. Decentraliseringen
gäller inte bara politik och administration.
Näringslivet mår också bra av en vettig
spridning. Självklart hänger decentraliseringen samman med småskaligheten. Det
är ett småskaligt, decentraliserat näringsliv som har de intressanta möjligheterna,
drivkraften och initiativförmågan att
skaffa och upprätthålla jobb där jobben
verkligen behövs.
Ekonomisk modell
Det måste sägas klart att centern vill att
samhället ska arbeta med marknadsekonomiska utgångspunkter. Men samtidigt
måste det markeras lika tydligt att det inte
är den råa och brutala varianten utan en
marknadsekonomi som hanteras med sociala och miljömässiga krav. Äldrevård
och naturskydd klarar inte av att utan
samhällsstöd tampas med marknadskrafterna.
Miljöpartiets samverkan med socialdemokraterna ledde till regimskifte i många tidigare centerstyrda
kommuner.
”Gamla” frågor
Knepigast i kontakten med moderaterna
och folkpartiet har nog energifrågan varit.
Det har regeringsarbetet och regeringskriser under framför allt 1970-talet visat.
När moderaterna och folkpartisterna i
folkomröstningen valde att innehållsmässigt och organisatoriskt så nära liera sig
med det sociald~mokratiska agerandet så
förbättrade det självklart inte förutsättningarna för samarbete med centern.
Verkligheten har ju sedan bekräftat att
kärnkraften måste och kan avvecklas
skyndsammare än det som tidigare betecknades som ”med förnuft”.Därigenom
har den rent faktiska grunden för ett närmande mellan de tre partierna i denna
fråga förbättrats. Samtidigt finns det hos
både moderaterna och folkpartiet krafter
421
som av närmast nostalgiska skäl vill fortsätta kärnkraftsepoken. Andra vill påskina att kärnkraften skulle kunna lösa problemet med drivhuseffekten, vilket inte är
sant. Fortsätter aktiviteterna för att förlänga kärnkraftsparentesen så kommer
naturligtvis motsättningarna inom energiområdet att bestå.
Inom miljöområdet tycks under senare
år moderaterna, folkpartiet och centern
kommit varandra närmare.Det var t ex en
framgång när man under vårriksdagen
1988 enades i reservationer till regeringens miljöproposition. Reservationer som
på flera viktiga punkter innebar miljö-
mässiga skärpningar. Det gemensamrna
utspelet under valrörelsen markerade
också det att förutsättningarna för samagerande har stärkts. Avgörande för förtroendet för ett sådant agerande är förstås
att de berörda partierna nu i det konkreta
politiska arbetet följer upp det man gemensamt lovade i valdebatten.
… och nya
En ny politisk sakfråga står för dörren.
Biotekniken. Den nya kunskapen om biologins innersta rymmer enorma möjligheter inom bl a det medicinska området.
Samtidigt finns där stora miljörisker och
inte minst svåra etiska frågor. Får vi göra
allt vi kan? Vi står helt enkelt inför ett biosamhälle som i grunden kan komma att
förändra villkoren för människan på jorden. I betydelse kan den nya utvecklingen
järnföras med effekterna av kunskapen
om kärnklyvning. Den kan också jämföras med datarevolutionen som helt har
förändrat villkoren i vår vardag. Samhället måste i tid förstå och rätt hantera den
nya kunskapen, den nya tekniken. För
422
centern är detta en av de viktigaste framtidsfrågorna.
Att hålla på sig
EG kommer att vara en ”stor” fråga i de
närmaste årens politiska liv och därmed i
nästa valrörelse. Utgångspunkterna för
centern är ganska självklara. Den centralisering av makt, tillväxt, näringsliv och
befolkning som en långtgången EG-anpassning innebär måste motverkas. Sverige måste i kontakterna med EG hävda
värderingar inom miljöområdet, den sociala sektorn och ifrågor som gäller regionalpolitiken. Samtidigt finns det skäl att
skyndsamt anpassa oss till EG när det gäller t ex differentieringen av momsen. Den
svenska neutraliteten medger inget medlemskap i EG, men ett nära och ömsesidigt sarnarbete är nödvändigt.
Att inte blockera framtiden
Med centerns grundläggande värderingar
är det naturligtvis angeläget att förpassa
socialdemokraterna ur kanslihuset. Att
åstadkomma ett regimskifte. Om detta
ska var möjligt måste den icke-socialistiska oppositionen erövra väljare från socialdemokraterna. Centern har de förutsättningarna. Men moderaterna och folkpartiet skrämmer uppenbarligen många
av centerns sympatisörer. Människor som
stöder centerns politik drar sig för att ge
partiet sin röst så länge man tror att det
kan resultera i att moderaterna och folkpartiet kommer att diktera villkoren i en
ny regering. För en ny regering behövs
alltså medverkan från ett starkt centern.
Önskan att åstadkomma ett regimskifte
innebär att centern måste ta ansvar för att
skapa alternativ i politiken. Det innebär å
Den centralisering av makt, tillväxt,
näringsliv och befolkning som en
långt gångenEG-anpassning innebär måste motverkas.
andra sidan inte att centern tänker acceptera ett kantigt blockresonomang. Hyllningarna till blocktanken kommer istället
i första hand från dem som är anhängare
av ett tvåpartisystem. Ett system där man
inte välkornnar centern.
skyldigheten att medverka till alternativ har inte bara centern. Det har alla partier som vill ha en annan regering än den
socialdemokratiska. Det kommer att krä-
va lyhördhet och respekt såväl när det gäller sakfrågor som agerande. Förutsättningarna kanske finns?
Decentralisering och
småskalighet
V
alet blev en stor framgång för
centern. De absoluta talen var
kanske inte det mest intressanta.
Det avgörande var trendbrottet. Raden
förlustval var dessförinnan så lång att
många yngre men ändå erfarna medlemmar nu för första gången fick vara med
om att det gick uppåt.
I själva verket var framgången större än
vad man i förstone skulle kunna tro. Lägger man nämligen till det faktiska valresultatet att de gångna tre åren för partiet
rymde två partiledarskiften och skilsmässan från KDS så förstår man att det som
hände närmast kan liknas vid att i ishockey göra mål i numerärt underläge.
I den gångna valrörelsen hördes, från
andra, ofta resenornanget att centern borde hålla sig till landsbygden och lämna
storstäderna åt andra. Aterkomsten till
Stockholms stadshus symboliserar en annan utveckling. Ett rikstäckande parti
utan fast förankring i storstäderna har
ingen framtid. Den sanningen måste ligga
som grund för mycket av centerns satsningar framöver.
Den psykologiska betydelsen av att
vinden vänt för centern kan inte överskattas.
Men valresultatet var förstås inte alltigenom positivt. Att regeringen kunde sitta kvar var ett bakslag. Även om mycket
talar för att en annan regering med de nu
gällande inbördes styrkeförhållande meJLennart Daleus är informationschef på Skogs- och jordbrukets
forskningsråd och ledamot i
Centerns partistyrelse.
lan moderaterna, folkpartiet och centern
skulle mött stora interna och andra svå-
righeter.
Värre än att man gick miste om regeringsmakten var för centerns del resultatet i många landsting och kommuner där
partiet tidigare haft en stark och ofta dominerande ställning. Miljöpartiets samverkan med socialdemokraterna ledde till
regimskiften i många tidigare centerstyrda kommuner.
Valresultatet utgör alltså en kick för
partiets och medlemmarnas fortsatta
verksamhet. Kopplat till arbetet med ett
nytt partiprogram som ska antas vid en
extrastämma hösten 1990 finns här en
god grund för utveckling och förnyelse.
De gamla värderingarna om alla människors lika värde och rättigheter, decentralisering, småskalighet och marknadsekonomi styrd av starka sociala och miljö-
mässiga krav kommer att ligga fast. Liksom inställningen i de ”gamla” hjärtefrå-
gorna. Dit hör fredsarbetet, miljön, energin, fördelningspolitiken och familjepolitiken.
Litet är inte bara vackert
Decentralisering och småskalighet är och
kommer att vara honnörsord i centerns
samhällsstruktur. Inflytandet måste ”ut” i
samhället, närmare människorna. Detsamma gäller samhällsservicen, skolorna
och energisystemen. Decentraliseringen
gäller inte bara politik och administration.
Näringslivet mår också bra av en vettig
spridning. Självklart hänger decentraliseringen samman med småskaligheten. Det
är ett småskaligt, decentraliserat näringsliv som har de intressanta möjligheterna,
drivkraften och initiativförmågan att
skaffa och upprätthålla jobb där jobben
verkligen behövs.
Ekonomisk modell
Det måste sägas klart att centern vill att
samhället ska arbeta med marknadsekonomiska utgångspunkter. Men samtidigt
måste det markeras lika tydligt att det inte
är den råa och brutala varianten utan en
marknadsekonomi som hanteras med sociala och miljömässiga krav. Äldrevård
och naturskydd klarar inte av att utan
samhällsstöd tampas med marknadskrafterna.
Miljöpartiets samverkan med socialdemokraterna ledde till regimskifte i många tidigare centerstyrda
kommuner.
”Gamla” frågor
Knepigast i kontakten med moderaterna
och folkpartiet har nog energifrågan varit.
Det har regeringsarbetet och regeringskriser under framför allt 1970-talet visat.
När moderaterna och folkpartisterna i
folkomröstningen valde att innehållsmässigt och organisatoriskt så nära liera sig
med det sociald~mokratiska agerandet så
förbättrade det självklart inte förutsättningarna för samarbete med centern.
Verkligheten har ju sedan bekräftat att
kärnkraften måste och kan avvecklas
skyndsammare än det som tidigare betecknades som ”med förnuft”.Därigenom
har den rent faktiska grunden för ett närmande mellan de tre partierna i denna
fråga förbättrats. Samtidigt finns det hos
både moderaterna och folkpartiet krafter
421
som av närmast nostalgiska skäl vill fortsätta kärnkraftsepoken. Andra vill påskina att kärnkraften skulle kunna lösa problemet med drivhuseffekten, vilket inte är
sant. Fortsätter aktiviteterna för att förlänga kärnkraftsparentesen så kommer
naturligtvis motsättningarna inom energiområdet att bestå.
Inom miljöområdet tycks under senare
år moderaterna, folkpartiet och centern
kommit varandra närmare.Det var t ex en
framgång när man under vårriksdagen
1988 enades i reservationer till regeringens miljöproposition. Reservationer som
på flera viktiga punkter innebar miljö-
mässiga skärpningar. Det gemensamrna
utspelet under valrörelsen markerade
också det att förutsättningarna för samagerande har stärkts. Avgörande för förtroendet för ett sådant agerande är förstås
att de berörda partierna nu i det konkreta
politiska arbetet följer upp det man gemensamt lovade i valdebatten.
… och nya
En ny politisk sakfråga står för dörren.
Biotekniken. Den nya kunskapen om biologins innersta rymmer enorma möjligheter inom bl a det medicinska området.
Samtidigt finns där stora miljörisker och
inte minst svåra etiska frågor. Får vi göra
allt vi kan? Vi står helt enkelt inför ett biosamhälle som i grunden kan komma att
förändra villkoren för människan på jorden. I betydelse kan den nya utvecklingen
järnföras med effekterna av kunskapen
om kärnklyvning. Den kan också jämföras med datarevolutionen som helt har
förändrat villkoren i vår vardag. Samhället måste i tid förstå och rätt hantera den
nya kunskapen, den nya tekniken. För
422
centern är detta en av de viktigaste framtidsfrågorna.
Att hålla på sig
EG kommer att vara en ”stor” fråga i de
närmaste årens politiska liv och därmed i
nästa valrörelse. Utgångspunkterna för
centern är ganska självklara. Den centralisering av makt, tillväxt, näringsliv och
befolkning som en långtgången EG-anpassning innebär måste motverkas. Sverige måste i kontakterna med EG hävda
värderingar inom miljöområdet, den sociala sektorn och ifrågor som gäller regionalpolitiken. Samtidigt finns det skäl att
skyndsamt anpassa oss till EG när det gäller t ex differentieringen av momsen. Den
svenska neutraliteten medger inget medlemskap i EG, men ett nära och ömsesidigt sarnarbete är nödvändigt.
Att inte blockera framtiden
Med centerns grundläggande värderingar
är det naturligtvis angeläget att förpassa
socialdemokraterna ur kanslihuset. Att
åstadkomma ett regimskifte. Om detta
ska var möjligt måste den icke-socialistiska oppositionen erövra väljare från socialdemokraterna. Centern har de förutsättningarna. Men moderaterna och folkpartiet skrämmer uppenbarligen många
av centerns sympatisörer. Människor som
stöder centerns politik drar sig för att ge
partiet sin röst så länge man tror att det
kan resultera i att moderaterna och folkpartiet kommer att diktera villkoren i en
ny regering. För en ny regering behövs
alltså medverkan från ett starkt centern.
Önskan att åstadkomma ett regimskifte
innebär att centern måste ta ansvar för att
skapa alternativ i politiken. Det innebär å
Den centralisering av makt, tillväxt,
näringsliv och befolkning som en
långt gångenEG-anpassning innebär måste motverkas.
andra sidan inte att centern tänker acceptera ett kantigt blockresonomang. Hyllningarna till blocktanken kommer istället
i första hand från dem som är anhängare
av ett tvåpartisystem. Ett system där man
inte välkornnar centern.
skyldigheten att medverka till alternativ har inte bara centern. Det har alla partier som vill ha en annan regering än den
socialdemokratiska. Det kommer att krä-
va lyhördhet och respekt såväl när det gäller sakfrågor som agerande. Förutsättningarna kanske finns?