Lennart Sjöberg; Kunskapernas betydelse
1987
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
LENNART SJÖBERG:
Kunskapernas betydelse
Det är rent nonsens att kreativitet är svår att förena med disciplin och kunskap, skriver
Lennart Sjöberg. Tvärtom är goda kunskaper förutsättningen för
kreativitet.
Förmågan att tillägna sig och
utnyttja kunskaper blir alltmera
betydelsefull. Det räcker inte
med den samarbetsträning och
värdeindoktrinering som eleverna bjuds i dagens svenska
skola.
Utbildningspolitiken måste
läggas om, men en förändring
kommer att bli mycket svår att
genomföra. l andra länder har
människors sunda förnuft kanaliserats i politiskt handlande. Det
kan säkert lyckas i Sverige
också.
Lennart Sjöberg är professor i
psykologi.
S
vensk utbildningspolitik bygger till
stor del på tämligen föråldrade pedagogiska doktriner av Dewey och
andra, doktriner som betonar den konkreta erfarenhetens roll. De mest absurda
utslagen av denna politik har nu lyckligtvis tonats ner men doktrinen är för den
sakens skull ingalunda övergiven. Tvärtom, den lever ett vitalt liv och tycks närmast vara en sorts reflexmässigt axiom
hos våra socialistiska utbildningsadministratörer.
Vad det handlar om är förakt för kunskaper. Det verkar som om man associerar kunskaper, särskilt då kunskaper om
vår svenska kultur och landets historia,
med ett samhälle och en tid vars värderingar man avskyr. I stället för kunskaper
poängteras det ”praktiska”. Undervisning
i svenska prioriterar handledning i hur
man fyller i blanketter framför läsning av
den klassiska svenska litteraturen. I stället
för att ge eleverna en möjlighet att ta del
av vårt kulturarv slösar man bort tiden på
dylika banaliteter. Genom historieämnets
utarmning har man effektivt klippt av
banden med det förflutna och försvagat
den nationella identiteten. Ett folk utan
förflutet har heller ingen framtid, kanske
är det just det som är meningen.
Den behavioristiska inlärningspsykologin
Den traditionella behavioristiska inlärningspsykologin, som byggde på Pavlovs
och Skinners grundsyn, hade nog en del
av ansvaret för kunskapsföraktet inom
skolan. Dessa forskare såg människan
som en sorts tämligen enkel ”maskin”
som styrdes av påverkningar från omgivningen (”stimuli”) som gav upphov till vis- 546
sa beteenden (”responser”). Inlärning var
helt enkelt en ”mekanism” som fungerade
så att responser som ledde till positiva
konsekvenser behölls och ”förstärktes”
medan andra responser ”utsläcktes”.
Strävan efter långt gående förenkling och
konkretisering medförde att man studerade enklare varelser än människor, av
någon – troligen ekonomisk – anledning
oftast råttor. Råttors erfarenheter kan
kontrolleras strikt experimentellt och de
stör inte experimenten med eget tänkande (trodde man).
Även industrialismen före datorernas
intåg såg arbetarna som en sorts maskiner, vars perceptuella och motoriska förmåga skulle exploateras men vars kunskaper och tänkande knappast hade nå-
gon betydelse.
Allt detta har i grunden förändrats. Ytterst få, om ens några psykologer omfattar den traditionella behavioristiska synen på människan. Det är alltför uppenbart att människor är ständigt verksamma
tänkare och att deras kunskaper och
världsuppfattning måste tas med i varje
analys av deras handlande. En omfattande experimentell forskning har visat att
det är kunskaper och inte ”responser”
som lärs in när människor tillgodogör sig
en kultur.
För kreativitet krävs kunskap
Det hävdas ibland att kreativitet skulle
vara svår att förena med disciplin och
kunskap. Det är rent nonsens. I undantagsfall kan den okunnige ge ett intressant
bidrag men det har alltid varit osannolikt
och blir alltmera så. Problem löser sig inte
av sig själva, vilket många, som skjuter
upp sitt arbete när de möter svårigheter,
tycks tro. Problem löser man genom att
skaffa sig adekvata kunskaper och genom
att arbeta med dem, ”genom att ständigt
tänka på dem”, som Isaac Newton lär ha
sagt. Ju större kunskaper man har desto
större är chansen till fruktbara karsassociationer mellan olika områden. Kreativitet är dessutom ofta förmågan att upptäcka ett problem där ingen annan sett ett,
och lösningen kan vara lätt att komma på
Svenskundervisningen prioriterar
blankettifyllande framför läsning av
den klassiska svenska litteraturen.
när man väl formulerat problemet. Hur
skulle man kunna upptäcka ett problem
om man inte har kunskap?
Datorerna och robotarna tar över allt
flera av de enklare jobben, och steg för
steg inte bara de enklare. Människors förmåga att tillägna sig och utnyttja kunskaper blir därför alltmera betydelsefull. Ett
relaterat skäl är att vi får allt mera komplicerade system och handskas med allt
större krafter som kan leda till katastrofala olyckshändelser om de hanteras fel.
Personalens kunskaper behövs för att de
skall kunna hantera oförutsedda katastroflägen, och sådana dyker alltid upp
förr eller senare.
För lågt ställda krav
Skolan ställs i en ganska besvärlig situation genom denna utveckling. Den svenska skolan har sedan decennier inriktats
på att ställa små krav, att inte uppmuntra
enskilda elevers initiativ och att i stället i
första hand intressera sig för sociala processer (”samarbete”) och värdemässig indoktrinering. Resultatet blir minskad arbetsmotivation.
Den offentliga sektorn utmärks ganska
generellt av sjunkande produktivitet. Det
kostar snart mera att låna ut en bok från
ett offentligt bibliotek än att köpa den i en
bokhandel, för att ta ett slående exempel.
Eller försök ringa en statlig myndighet en
fredagseftermiddag. Folk verkar ta det
mycket lugnt på en del arbetsplatser inom
Problem löser man genom att
skaffa sig adekvata kunskaper och
genom att arbeta med dem.
den offentliga sektorn och varför inte?
Det är inte hårt arbete som belönas (bruttolöner spelar dessutom så ytterst liten
roll). Socialdemokraternas utnämningspolitik när det gäller de högsta och mest
eftertraktade tjänsterna följer tydligt politiska sympatier och inte meriter.
Allt detta är resultatet av en utveckling
som tog fart på allvar omkring 1970. Då
såg man ännu ej ekonomiska problem
som en realitet och man trodde att det
skulle gå att avskaffa de traditionella incitamenten för arbete utan negativa konsekvenser. I dag har vi facit. Sveriges ekonomiska utveckling har sedan 70-talets början varit svag och detta i kombination
med världens tyngsta beskattning gör att
lönerna efter skatt i dag tillhör de lägsta i
Västeuropa – och detta i ett land vars befolkning länge trott sig vara rikast i världen. (Många tror det än). Inom vänstern
gör man sitt bästa för att odla myten att
löntagarnas trängda läge beror på
”finansvalparna”, men frustrationen
kommer naturligtvis bara att öka allt eftersom det visar sig att man inte kan kom- 547
ma tillrätta med problemen utan att kraftigt sänka marginalskatterna och banta
den uppsvällda offentliga sektorn.
Nödvändig men svårgenomförbar
förändring
Många har observerat att vi är beroende
av att kunna utveckla en kunskapsintensiv exportindustri då våra råvaror inte
längre kan prismässigt konkurrera med tidigare u-länder som Brasilien. Frågan är
då om det räcker med samarbetsträning
och värdemässig indoktrinering för att
hänga med i utvecklingen eller om skolan
måste lägga om kursen. Och hur skall det i
så fall gå till med den överbyggnad av socialister som befolkar SÖ och lokala skolförvaltningar? En borgerlig utbildningsminister skulle idag möta ett massivt motstånd från dessa grupper som skulle ha
stora möjligheter att bromsa alla förändringsförsök. Dessutom är det inte ens sä-
kert att borgerliga politiker verkligen
skulle kunna enas om att i Sverige återinföra en normal skola inriktad på att ställa
adekvata krav och på belöning av hårt arbete. De borgerliga regeringarna
1976-82 skilde sig inte nämnvärt från
socialisterna i sin utbildningspolitik.
Det är alltså lätt att se vad som är felet
med svensk utbildningspolitik och det är
lätt att inse att en kursomläggning är livsviktig för landet. Men det är mycket svårt
att se hur en förändring skulle kunna genomföras. Utbildningsfrågor spelar föga
roll i valrörelserna, trots att de flesta föräldrar är ytterst missnöjda med skolan.
(Enligt opinionsundersökningar är skolan den del av den offentliga sektorn som
man är mest missnöjd med). Det verkar
som om människor fortsätter att visa en
548
traditionell undergivenhet inför myndigheterna i form av lärare, rektorer och
skoldirektörer, alla underligheter inom
skolväsendet till trots. Möjligen finns det
en tendens att man söker sig till privata alternativ men detta är en utväg som är dyr
för den enskilde och som de socialistiska
makthavarna dessutom gör allt för att sätta stopp för.
Eftersom de stora massmedia i Sverige
domineras av vänstern kommer givetvis
alla försök att hävda kunskapens roll i
skolan att mötas av massiva motkampanjer, förlöjligande och misstänkliggörande.
Is i magen är nog det enda riktigt bra receptet man kan skriva ut till borgerliga
skolpolitiker. Massmedia behärskas av en
liten extrem sekt vars världsuppfattning
och värderingar ligger mycket långt från
allmänhetens, som vill ha betyg och god
kvalitet på skolan och som inte vill ha
flum, okunniga lärare och smågullig då-
Den svenska skolan har sedan decennier inriktats på att ställa små
krav.
sighet Det har gått i andra länder att kanalisera människors sunda förnuft till politiskt handlande och därigenom bryta en
utveckling mot socialistisk ossifiering.
Det kan säkert lyckas i Sverige också.
Tycker Du
att Svensk Tidskrift behövs?
Vi söker kontakt med Dig som vill arbeta för SVENSK TIDsKRIFT som prenumerationsvärvare – en lönsam och viktig deltidsuppgift. Tag kontakt med oss per telefon 08/ 667 59 55 eller .
skriv en rad.
Kunskapernas betydelse
Det är rent nonsens att kreativitet är svår att förena med disciplin och kunskap, skriver
Lennart Sjöberg. Tvärtom är goda kunskaper förutsättningen för
kreativitet.
Förmågan att tillägna sig och
utnyttja kunskaper blir alltmera
betydelsefull. Det räcker inte
med den samarbetsträning och
värdeindoktrinering som eleverna bjuds i dagens svenska
skola.
Utbildningspolitiken måste
läggas om, men en förändring
kommer att bli mycket svår att
genomföra. l andra länder har
människors sunda förnuft kanaliserats i politiskt handlande. Det
kan säkert lyckas i Sverige
också.
Lennart Sjöberg är professor i
psykologi.
S
vensk utbildningspolitik bygger till
stor del på tämligen föråldrade pedagogiska doktriner av Dewey och
andra, doktriner som betonar den konkreta erfarenhetens roll. De mest absurda
utslagen av denna politik har nu lyckligtvis tonats ner men doktrinen är för den
sakens skull ingalunda övergiven. Tvärtom, den lever ett vitalt liv och tycks närmast vara en sorts reflexmässigt axiom
hos våra socialistiska utbildningsadministratörer.
Vad det handlar om är förakt för kunskaper. Det verkar som om man associerar kunskaper, särskilt då kunskaper om
vår svenska kultur och landets historia,
med ett samhälle och en tid vars värderingar man avskyr. I stället för kunskaper
poängteras det ”praktiska”. Undervisning
i svenska prioriterar handledning i hur
man fyller i blanketter framför läsning av
den klassiska svenska litteraturen. I stället
för att ge eleverna en möjlighet att ta del
av vårt kulturarv slösar man bort tiden på
dylika banaliteter. Genom historieämnets
utarmning har man effektivt klippt av
banden med det förflutna och försvagat
den nationella identiteten. Ett folk utan
förflutet har heller ingen framtid, kanske
är det just det som är meningen.
Den behavioristiska inlärningspsykologin
Den traditionella behavioristiska inlärningspsykologin, som byggde på Pavlovs
och Skinners grundsyn, hade nog en del
av ansvaret för kunskapsföraktet inom
skolan. Dessa forskare såg människan
som en sorts tämligen enkel ”maskin”
som styrdes av påverkningar från omgivningen (”stimuli”) som gav upphov till vis- 546
sa beteenden (”responser”). Inlärning var
helt enkelt en ”mekanism” som fungerade
så att responser som ledde till positiva
konsekvenser behölls och ”förstärktes”
medan andra responser ”utsläcktes”.
Strävan efter långt gående förenkling och
konkretisering medförde att man studerade enklare varelser än människor, av
någon – troligen ekonomisk – anledning
oftast råttor. Råttors erfarenheter kan
kontrolleras strikt experimentellt och de
stör inte experimenten med eget tänkande (trodde man).
Även industrialismen före datorernas
intåg såg arbetarna som en sorts maskiner, vars perceptuella och motoriska förmåga skulle exploateras men vars kunskaper och tänkande knappast hade nå-
gon betydelse.
Allt detta har i grunden förändrats. Ytterst få, om ens några psykologer omfattar den traditionella behavioristiska synen på människan. Det är alltför uppenbart att människor är ständigt verksamma
tänkare och att deras kunskaper och
världsuppfattning måste tas med i varje
analys av deras handlande. En omfattande experimentell forskning har visat att
det är kunskaper och inte ”responser”
som lärs in när människor tillgodogör sig
en kultur.
För kreativitet krävs kunskap
Det hävdas ibland att kreativitet skulle
vara svår att förena med disciplin och
kunskap. Det är rent nonsens. I undantagsfall kan den okunnige ge ett intressant
bidrag men det har alltid varit osannolikt
och blir alltmera så. Problem löser sig inte
av sig själva, vilket många, som skjuter
upp sitt arbete när de möter svårigheter,
tycks tro. Problem löser man genom att
skaffa sig adekvata kunskaper och genom
att arbeta med dem, ”genom att ständigt
tänka på dem”, som Isaac Newton lär ha
sagt. Ju större kunskaper man har desto
större är chansen till fruktbara karsassociationer mellan olika områden. Kreativitet är dessutom ofta förmågan att upptäcka ett problem där ingen annan sett ett,
och lösningen kan vara lätt att komma på
Svenskundervisningen prioriterar
blankettifyllande framför läsning av
den klassiska svenska litteraturen.
när man väl formulerat problemet. Hur
skulle man kunna upptäcka ett problem
om man inte har kunskap?
Datorerna och robotarna tar över allt
flera av de enklare jobben, och steg för
steg inte bara de enklare. Människors förmåga att tillägna sig och utnyttja kunskaper blir därför alltmera betydelsefull. Ett
relaterat skäl är att vi får allt mera komplicerade system och handskas med allt
större krafter som kan leda till katastrofala olyckshändelser om de hanteras fel.
Personalens kunskaper behövs för att de
skall kunna hantera oförutsedda katastroflägen, och sådana dyker alltid upp
förr eller senare.
För lågt ställda krav
Skolan ställs i en ganska besvärlig situation genom denna utveckling. Den svenska skolan har sedan decennier inriktats
på att ställa små krav, att inte uppmuntra
enskilda elevers initiativ och att i stället i
första hand intressera sig för sociala processer (”samarbete”) och värdemässig indoktrinering. Resultatet blir minskad arbetsmotivation.
Den offentliga sektorn utmärks ganska
generellt av sjunkande produktivitet. Det
kostar snart mera att låna ut en bok från
ett offentligt bibliotek än att köpa den i en
bokhandel, för att ta ett slående exempel.
Eller försök ringa en statlig myndighet en
fredagseftermiddag. Folk verkar ta det
mycket lugnt på en del arbetsplatser inom
Problem löser man genom att
skaffa sig adekvata kunskaper och
genom att arbeta med dem.
den offentliga sektorn och varför inte?
Det är inte hårt arbete som belönas (bruttolöner spelar dessutom så ytterst liten
roll). Socialdemokraternas utnämningspolitik när det gäller de högsta och mest
eftertraktade tjänsterna följer tydligt politiska sympatier och inte meriter.
Allt detta är resultatet av en utveckling
som tog fart på allvar omkring 1970. Då
såg man ännu ej ekonomiska problem
som en realitet och man trodde att det
skulle gå att avskaffa de traditionella incitamenten för arbete utan negativa konsekvenser. I dag har vi facit. Sveriges ekonomiska utveckling har sedan 70-talets början varit svag och detta i kombination
med världens tyngsta beskattning gör att
lönerna efter skatt i dag tillhör de lägsta i
Västeuropa – och detta i ett land vars befolkning länge trott sig vara rikast i världen. (Många tror det än). Inom vänstern
gör man sitt bästa för att odla myten att
löntagarnas trängda läge beror på
”finansvalparna”, men frustrationen
kommer naturligtvis bara att öka allt eftersom det visar sig att man inte kan kom- 547
ma tillrätta med problemen utan att kraftigt sänka marginalskatterna och banta
den uppsvällda offentliga sektorn.
Nödvändig men svårgenomförbar
förändring
Många har observerat att vi är beroende
av att kunna utveckla en kunskapsintensiv exportindustri då våra råvaror inte
längre kan prismässigt konkurrera med tidigare u-länder som Brasilien. Frågan är
då om det räcker med samarbetsträning
och värdemässig indoktrinering för att
hänga med i utvecklingen eller om skolan
måste lägga om kursen. Och hur skall det i
så fall gå till med den överbyggnad av socialister som befolkar SÖ och lokala skolförvaltningar? En borgerlig utbildningsminister skulle idag möta ett massivt motstånd från dessa grupper som skulle ha
stora möjligheter att bromsa alla förändringsförsök. Dessutom är det inte ens sä-
kert att borgerliga politiker verkligen
skulle kunna enas om att i Sverige återinföra en normal skola inriktad på att ställa
adekvata krav och på belöning av hårt arbete. De borgerliga regeringarna
1976-82 skilde sig inte nämnvärt från
socialisterna i sin utbildningspolitik.
Det är alltså lätt att se vad som är felet
med svensk utbildningspolitik och det är
lätt att inse att en kursomläggning är livsviktig för landet. Men det är mycket svårt
att se hur en förändring skulle kunna genomföras. Utbildningsfrågor spelar föga
roll i valrörelserna, trots att de flesta föräldrar är ytterst missnöjda med skolan.
(Enligt opinionsundersökningar är skolan den del av den offentliga sektorn som
man är mest missnöjd med). Det verkar
som om människor fortsätter att visa en
548
traditionell undergivenhet inför myndigheterna i form av lärare, rektorer och
skoldirektörer, alla underligheter inom
skolväsendet till trots. Möjligen finns det
en tendens att man söker sig till privata alternativ men detta är en utväg som är dyr
för den enskilde och som de socialistiska
makthavarna dessutom gör allt för att sätta stopp för.
Eftersom de stora massmedia i Sverige
domineras av vänstern kommer givetvis
alla försök att hävda kunskapens roll i
skolan att mötas av massiva motkampanjer, förlöjligande och misstänkliggörande.
Is i magen är nog det enda riktigt bra receptet man kan skriva ut till borgerliga
skolpolitiker. Massmedia behärskas av en
liten extrem sekt vars världsuppfattning
och värderingar ligger mycket långt från
allmänhetens, som vill ha betyg och god
kvalitet på skolan och som inte vill ha
flum, okunniga lärare och smågullig då-
Den svenska skolan har sedan decennier inriktats på att ställa små
krav.
sighet Det har gått i andra länder att kanalisera människors sunda förnuft till politiskt handlande och därigenom bryta en
utveckling mot socialistisk ossifiering.
Det kan säkert lyckas i Sverige också.
Tycker Du
att Svensk Tidskrift behövs?
Vi söker kontakt med Dig som vill arbeta för SVENSK TIDsKRIFT som prenumerationsvärvare – en lönsam och viktig deltidsuppgift. Tag kontakt med oss per telefon 08/ 667 59 55 eller .
skriv en rad.