Lillemor Lindberg; Tore Browaldhs minnen
1976
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Litteratur
LILLEMOR LINDBERG:
Tore Browaldhs minnen
I första delen av sina memoarer (Gesällvandring, Torstedts, c:a pris 75:-) behandlar Tore Browaldh tiden fram till I955 då han blev
verkställande direktör i Svenska Handelsbanken. Skildringen börjar I943 med en resa han företar som assistent åt Gunnar Myrdal för att studera efterkrigsplaneringen i
USA.
De tolv åren innebar omväxlande arbetsuppgifter bl a i Industriens Utredningsinstitut, studieförbundet äringsliv och Samhälle, som chef vid Europarådets utredningsavdelning och slutligen som vice verkställande
direktör och förhandlare i Svenska arbetsgivareföreningen.
Tore Browaldh har ägnat stort utrymme
åt att skildra sin intellektuella utveckling.
Han har en ovanligt bred intresseinriktning
omfattande såväl litteratur och musik som
semantik och astronomi. Han har alltid
förstått att ta vara på de impulser han fått
genom arbetskamrater och vänner. Gunnar
Myrdal stimulerade honom till en intensivutbildning i samhällsvetenskap och politik,
medan Strasbourg-tiden för honom innebar
mötet med den franska klassiska litteraturen
och semantiken, och umgänget med CurtSteffan Giesecke öppnade vägen till Karin
Boye och annan modern svensk lyrik.
Vid hemkomsten från USA fortsatta samarbetet med Gunnar Myrdal. Denne blev
ordförande i den s k Myrdalkommissionen,
dvs Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering i vilken Tore Browaldh blev
sekreterare. Samtidigt arbetade han vid Industriens utredningsinstitut.
Avsnitten om IUI och SNS, dvs studieförbundet Näringsliv och Samhälle är av särskilt intresse för en samhällsvetare. Tore
Browald ger bakgrunden till SNS:s bildande.
På många håll i näringslivet oroades man
av Myrdalkommissionens förslag om
bran chråd och talade om riskerna för smygsocialisering. Näringslivet startade därför en
propagandakampanj där riskerna för demokratin med en långtgående planering av ekonomin framhävdes. Arbetet ledddes av Byrån för ekonomisk information och döptes
av Per Albin Hansson till Planhushållningsmotståndet eller PHM.
PHM-kampanjerna var ett av skälen till bildandet av SNS 1948. Initiativtagare var Axel
Iveroth, som for land och rike kring tillsammans med Tore Browaldh för att informera
om SNS och dess ideologi.
Vad som drev fram SNS, skriver Browaldh, var både en revolt mot det bestående
och en längtan efter Utopia – för att använda Arthur Koestlers formulering. Man ville
markera ett avståndstagande till näringslivsorganisationernas benägenhet att fastna i ett
slags trotsattityd mot väsentliga förändringar i samhällets sociala och ekonomisk-politiska struktur. Samtidigt ville man komma
fram till ett ”näringslivets program”, att
övertyga företagarna om att de behövde en
mera samhällstillvänd, ideologisk grund för
sitt handlande.
SNS startade ett antal utredningar kring
ämnesområdet individen, företaget och samhället. Ett annat problemkomplex var den
statliga administrationen som kartlades av
Gunnar Heckscher. SNS:s andra stora uppgift blev att stimulera företagarnas intresse
för samhällsproblem och samhällsdebatten.
Arbetet inom SNS kom i hög grad att på-
verka Tore Browaldhs eget tänkande. Hans
egen näringslivsideologi redovisades i föredrag och artiklar. Han ansåg att företagarna
måste ha en egen mening om den ekonomiska politikens mål och medel. Företagarnas
roll i samhället är så central och betingelserna för att de skall kunna fullgöra sin uppgift
så viktiga att redan detta motiverar att de
har en åsikt om sitt ansvar och sin roll i samhällsekonomin.
Resultatet av SNS:s arbete kan dock ifrå-
gasättas. Den fortsatta utvecklingen visar att
man haft svårt att förverkliga stiftarnas intentioner. Försöket att skapa en utredningsverksamhet med sikte på en näringslivets
390
ideologi har utmynnat i något annat än vad
man tänkte sig. Utredningarna har fått en
allmän karaktär utan den företagsideologiska inriktning som i början åsyftades. Tore
Browaldh blev en isolerad företeelse bland
svenska företagare.
Till Gunnar Ungers minne
Gunnar Ungers bortgång har efterlämnat ett publicistiskt tomrum och djup saknad bland hans många läsare och beundrare. Detektivromanen, operan, den svenska naturen och Europas kulturella och politiska arv ingick alla i hans högst personliga intresseregister och gav hans vässade penna stoff. Som stridbar konservativ publicist var han oefterhärmlig. Men inte ensam.
För att påminna om hans gärning och som en maning till dess fullföljande avses
på hans dödsdag den 6 februari 1977 ett stipendium att utdelas för framstående
publicistisk gärning i Gunnar Ungers anda.
Innehavare utses av en nämnd under ordförandeskap av Svenska Dagbladets
chefredaktör Gustaf von Platen. Bidrag kan insättas på Svensk Tidskrifts postgirokonto nr 72744-6.
Märk talongen ”Till Gunnar Ungers minne”.
Stockholm i oktober 1976
Erik Anners Gunnar Biörck Arvid Fredborg
Axellveroth Gustafvon Platen Margaretha af Ugglas T G Wickbom
LILLEMOR LINDBERG:
Tore Browaldhs minnen
I första delen av sina memoarer (Gesällvandring, Torstedts, c:a pris 75:-) behandlar Tore Browaldh tiden fram till I955 då han blev
verkställande direktör i Svenska Handelsbanken. Skildringen börjar I943 med en resa han företar som assistent åt Gunnar Myrdal för att studera efterkrigsplaneringen i
USA.
De tolv åren innebar omväxlande arbetsuppgifter bl a i Industriens Utredningsinstitut, studieförbundet äringsliv och Samhälle, som chef vid Europarådets utredningsavdelning och slutligen som vice verkställande
direktör och förhandlare i Svenska arbetsgivareföreningen.
Tore Browaldh har ägnat stort utrymme
åt att skildra sin intellektuella utveckling.
Han har en ovanligt bred intresseinriktning
omfattande såväl litteratur och musik som
semantik och astronomi. Han har alltid
förstått att ta vara på de impulser han fått
genom arbetskamrater och vänner. Gunnar
Myrdal stimulerade honom till en intensivutbildning i samhällsvetenskap och politik,
medan Strasbourg-tiden för honom innebar
mötet med den franska klassiska litteraturen
och semantiken, och umgänget med CurtSteffan Giesecke öppnade vägen till Karin
Boye och annan modern svensk lyrik.
Vid hemkomsten från USA fortsatta samarbetet med Gunnar Myrdal. Denne blev
ordförande i den s k Myrdalkommissionen,
dvs Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering i vilken Tore Browaldh blev
sekreterare. Samtidigt arbetade han vid Industriens utredningsinstitut.
Avsnitten om IUI och SNS, dvs studieförbundet Näringsliv och Samhälle är av särskilt intresse för en samhällsvetare. Tore
Browald ger bakgrunden till SNS:s bildande.
På många håll i näringslivet oroades man
av Myrdalkommissionens förslag om
bran chråd och talade om riskerna för smygsocialisering. Näringslivet startade därför en
propagandakampanj där riskerna för demokratin med en långtgående planering av ekonomin framhävdes. Arbetet ledddes av Byrån för ekonomisk information och döptes
av Per Albin Hansson till Planhushållningsmotståndet eller PHM.
PHM-kampanjerna var ett av skälen till bildandet av SNS 1948. Initiativtagare var Axel
Iveroth, som for land och rike kring tillsammans med Tore Browaldh för att informera
om SNS och dess ideologi.
Vad som drev fram SNS, skriver Browaldh, var både en revolt mot det bestående
och en längtan efter Utopia – för att använda Arthur Koestlers formulering. Man ville
markera ett avståndstagande till näringslivsorganisationernas benägenhet att fastna i ett
slags trotsattityd mot väsentliga förändringar i samhällets sociala och ekonomisk-politiska struktur. Samtidigt ville man komma
fram till ett ”näringslivets program”, att
övertyga företagarna om att de behövde en
mera samhällstillvänd, ideologisk grund för
sitt handlande.
SNS startade ett antal utredningar kring
ämnesområdet individen, företaget och samhället. Ett annat problemkomplex var den
statliga administrationen som kartlades av
Gunnar Heckscher. SNS:s andra stora uppgift blev att stimulera företagarnas intresse
för samhällsproblem och samhällsdebatten.
Arbetet inom SNS kom i hög grad att på-
verka Tore Browaldhs eget tänkande. Hans
egen näringslivsideologi redovisades i föredrag och artiklar. Han ansåg att företagarna
måste ha en egen mening om den ekonomiska politikens mål och medel. Företagarnas
roll i samhället är så central och betingelserna för att de skall kunna fullgöra sin uppgift
så viktiga att redan detta motiverar att de
har en åsikt om sitt ansvar och sin roll i samhällsekonomin.
Resultatet av SNS:s arbete kan dock ifrå-
gasättas. Den fortsatta utvecklingen visar att
man haft svårt att förverkliga stiftarnas intentioner. Försöket att skapa en utredningsverksamhet med sikte på en näringslivets
390
ideologi har utmynnat i något annat än vad
man tänkte sig. Utredningarna har fått en
allmän karaktär utan den företagsideologiska inriktning som i början åsyftades. Tore
Browaldh blev en isolerad företeelse bland
svenska företagare.
Till Gunnar Ungers minne
Gunnar Ungers bortgång har efterlämnat ett publicistiskt tomrum och djup saknad bland hans många läsare och beundrare. Detektivromanen, operan, den svenska naturen och Europas kulturella och politiska arv ingick alla i hans högst personliga intresseregister och gav hans vässade penna stoff. Som stridbar konservativ publicist var han oefterhärmlig. Men inte ensam.
För att påminna om hans gärning och som en maning till dess fullföljande avses
på hans dödsdag den 6 februari 1977 ett stipendium att utdelas för framstående
publicistisk gärning i Gunnar Ungers anda.
Innehavare utses av en nämnd under ordförandeskap av Svenska Dagbladets
chefredaktör Gustaf von Platen. Bidrag kan insättas på Svensk Tidskrifts postgirokonto nr 72744-6.
Märk talongen ”Till Gunnar Ungers minne”.
Stockholm i oktober 1976
Erik Anners Gunnar Biörck Arvid Fredborg
Axellveroth Gustafvon Platen Margaretha af Ugglas T G Wickbom