Löfvens twistpåse
”Varför finns inte en viss typ av bit i Twistpåsen, den var så god och den fanns där förut?”
Bakom frågan anar man hur Marabous kundtjänst har det om dagarna. Den senaste veckan när man gått ut med nyheten att både trillingnöt OCH körsbär i likör plockas bort ur Alladinasken måste man ha jobbat dubbla skift.
Hur ska det gå nu? Blir det någon jul? Blir den lika bra? Utan trillingöt?
En som snabbt ställde sig kritisk till förändringen var Håkan Juholt.
– Den som tagit detta beslut torde vara en nöt, sade han till Nyheter 24.
Hade Stefan Löfven inte haft fullt upp med att förhandla fram ett regeringsunderlag hade kanske även han bekymrats över den förändring som nu skett. Istället har han låtit nostalgin prägla regeringsförklaringen.
Två saker framträder tydligt i den:
För det första är det klassisk socialdemokratisk politik där allt ska vara lika för alla, oavsett hur olika vi är som personer. Fler obligatorier, färre fria val. En tredje pappamånad, obligatorisk gymnasieskola, hot om kvotering till börsbolagsstyrelser, heltid ska vara norm och vårdnadsbidraget avskaffas.
För det andra är det klassisk socialdemokratisk näringslivspolitik, med mer politik än näringsliv. Sverige ska möta framtiden med en innovationsminister, ett innovationsråd lett av Löfven själv, en nyindustrialiseringsstrategi och en statlig investeringsplan. Och kanske en industrikansler.
Eller tja, möta framtiden? Hur ska man tolka det faktum att Löfven nu tillsatt en framtidsminister. Som att de övriga är dåtisdministrar? Eller kanske snarare status quo-ministrar. Det begrepp som Löfven låtit prägla de senaste veckornas politiska förhandlingar. Som till exempel i ett svar på frågan ”kan man stänga två kärnkraftsreaktorer?”.
– Vi ska in i den här analysfasen nu, och vi har vårt ingångsvärde i detta. Där är det så att vi ska ha ett status quo-tänkande just nu. Går man in i långsiktiga samtal som ska leda något vart, då ska man inte börja med att säga ”nu tar vi ett steg åt åt det hållet eller åt det hållet”, utan då ska vi ha den situation som råder just nu.
Och då slår det mig att vi kanske kan ersätt höger-vänster-skalan i politiken med en som spänner mellan frågan ”Varför finns inte en viss typ av bit i Twistpåsen, den var så god och den fanns där förut?” och tja… framtiden. Löfven har satt ihop sin egen twistpåse och de som brukar ringa ner Marbous kundtjänst har inget att oroa sig för. Status quo.
Maria Eriksson är chefredaktör för Svensk Tidskrift.