Lynn Thulin: En framtid utan antibiotika – och innovationer

Efter antibiotika, om smitta i en ny tid, av Kristofer Hansson, Cecilia Lenander, Henrik Loodin och Fredrik Bronéus (red.) är en antologi utgiven av Fri Tanke förlag, 2021. Den vill genom korta tvärvetenskapliga texter diskutera människans förhållningssätt till antibiotika. Boken är också mycket kort, och texterna behandlar i små avsnitt ett stort antal komplexa fält i förhållande till antibiotika. Här finns allt, från ekonomi och statistik till futurism och arkitektur. Dock förvånandesvärt lite medicinsk innovation. Att den skrivits under en reell pandemi präglar såklart både innehåll och läsning.

Prognoser som målar konsekvenserna av en värld utan antibiotika ger nog de allra flesta en domedagskänsla. Perspektivet skulle mycket väl kunna användas, precis som klimatforskningen ofta nyttjas, för att skapa en otålighet och akut upplevelse som motiverar politikens hårdaste nypor och medias ständiga moralberättelser om vad vi alla måste försaka. Dess bättre är det inte syftet med antologin. Istället gör den ett mildare anspråk: hur en levbar framtid utan antibiotika skulle kunna se ut.

Det innebär inte att antologin är utan drama, vilket man kan tro i den mer faktaspäckade inledningen. Det är kanske först i bokens allra sista del av Jonas Wigstad, läkare och forskare, som det blir uppenbart att temat pendling mellan hopp och dystopi bör skönjas redan från de första kapitlen. För läsaren som vill låta detta perspektiv prägla upplevelsen rekommenderas att börja där.

Berättelsekonsten kommer alltid trumfa vetenskapen i att skapa känslor, liksom Jonas Wrigstads berättelse om de två flickorna i två skilda världar på ett gripande sätt illustrerar att vi står inför samma problem, oavsett var vi lever. Att säga mer vore att förta historien. Resistens mot den medicin som idag botar så många, kommer drabba oss alla lika. Men berättelsen illustrerar också att framtiden innebär en ny sjukvård. De perspektiven är kanske ett levbart sätt att betrakta orättvisan genom, medan andra texter som de av Linda Nyberg Alama respektive Anna Tunlid och Stinne Glasdam skapar mer politiskt laddade, om än teoretiska, krav på strukturella förändringar och försakelse. Frågan är om påtvingade beteendeförändringar, som att sluta med djurhållning och få sämre skördar, ens för global solidaritet blir mer levbara, om resultatet ändå är dystopisk: bakterier fortsätter skörda liv.

I antologins tvärvetenskapliga anspråk kan man lätt anta att den ska behandla nya mediciner och medtech-utveckling som räddar oss från traditionell läkekonst med snart verkningslösa penicillin. Åtminstone i ett kapitel. Istället hålls tvärvetenskapligheten främst inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska fälten. Egentligen är det bara inledande texter som går igenom antibiotikans utveckling, med ett särskilt underhållande avsnitt om hur medicinföretag gjort reklam för den då nya antibiotikans breda verkan. Där problematiseras konsekvenserna av användningen som kom efter upptäckten av mirakelkuren. Flera av texterna behandlar sedan beteendeförändringar för att hindra sjukdomars utbredning och hur dessa kan komma till stånd genom allt från arkitektur till synen på vem som är smittspridare i vården.

Texterna kan läsas utan inbördes ordning, lite som korta inlägg i sociala media. De flesta är inte mer än fyra till sju sidor långa. Det gör det lätt att hoppa fram och tillbaka och läsa om, jämföra. De faktaorienterade texterna innehåller små guldkorn av vetande värda att spara till kommande middagsbjudningar – när vi nu kan ses igen efter covid-pandemin.

Varje text är förtjänt att ses i eget ljus och väcka sin egen nyfikenhet men samtidigt vore en tydligare tematisering till hjälp. Till exempel kunde tidigare nämnda problematisering av patient eller vårdgivare som smittspridare bilda debatt då flera av skribenterna intar olika positioner. Där hade lite mer populärvetenskapligt tolkningsstöd kunnat göra att boken tydligare blivit sin egen från den vetenskapliga antologi som behandlar samma ämnen fast mer omfattande (Att leva med bakterier: Möjligheter till ett levbart immunitärt liv, Kristofer Hansson et al, Pufendorfinstitutet, 2021).

Det märks i texterna att forskarna haft många gemensamma diskussioner om sitt tema, alla texterna hör såklart ihop, men hur upptäcks kanske ändå bäst vid en sträckläsning från början till slut. Kopplingar och finurligheten i de olika texternas form, innehåll och fokus förstärker varandra efterhand. Eftersom läsaren inte guidas mellan texterna krävs möjligen ändå någon förkunskap och allmänbildning i åtminstone några av de ingående vetenskapliga fälten för att se helheten. För syftet att läsa texterna en och en för en bit information eller tankeställare räcker antologin gott, det finns något för alla. Syftet att få fler att läsa vidare om samhället i en framtid utan antibiotika – och kanske om nya medicinska upptäckter – får också anses uppnått.

Lynn Thulin går Svenska Nyhetsbyråns skribentskola 2021