Makten och (h)ärligheten – En rapport om Byggnads och granskningsarvoden

Av Ulrika Karlsson

Idag den 1 maj presenterar Svensk Tidskrift en rapport om skattefiffel, maktmissbruk och politisk korruption inom Svenska Byggnadsarbetareförbundet.

”När Byggnads går ut i strejk har vi inget att sätta emot”, säger Olle Ehrlén (ordförande i Sveriges Byggindustrier) till Byggindustrin. Byggsveriges veckotidning – byggindustrin – nr 14

Vid en närmare granskning av Byggnads och strejken har det tornat upp en bild som visar att strejken inte handlade om lön utan om makt – makt för Byggnads ombudsmän. Av alla fackförbund har Byggnads 40 procent av alla LO-ombudsmän. Det finns ca 300 ombudsmän inom Byggnads. Men bara 12 procent av LO kollektivet är medlemmar i Byggnads.

Till avtalsdebatten anförs att man tar striden om lågbetalda inom de kvinnodominerade yrkena. Men inom Byggnads dominerar inte kvinnorna, inte heller är medlemmarna särskilt lågavlönade. Faktum är att bland samtliga LO-grupper är det de anställda inom byggindustrin som är bäst betalda. Under 2005 låg snittlönen för LO-arbetare i branschen på 22 900 kronor i månaden, vilket kan jämföras med 19 100 för samtliga LO-medlemmar. Enligt Byggnads egen tidning Byggnadsarbetaren som gjort en genomgång av lönerna på de omkring 200 bäst betalda byggena runt om i landet, ligger förtjänsten ofta uppemot 160-170 kronor i timmen, vilket motsvarar en månadslön kring 28 000 – 30 000 kronor. Byggnadsstrejken handlade inte om låglönearbete – utan om makt till ombudsmännen.

I sex dagar strejkade Byggnads och resultatet blev:
– Löneökningarna följer industrin med 10,2 procent över tre år.
– Det blir två dagars arbetstidsförkortning.
– Byggnads blir förhandlingspart på alla avtal.
– Byggnads medlemmar betalar en höjd avgift till facket på 155 kronor i månaden för att granskningsarvodet försvinner.
– Företagen slipper dra granskningsarvode – men de måste lämna uppgifter om löner till Byggnads, som ett underlag för deras granskning.

Vår granskning har visat att själva granskningsarvodet varit lukrativt för Byggnads. Det har varit svårt att få fram den exakta summan av Byggnads intäkter för granskningsarvodena. Men enligt Byggnads låg medellönen innan det nya avtalet på 24 600 kr i månaden. Från denna lön dras fackavgiften inklusive a-kassa på 340 kr. Från samma summa dras också 1,5 procent i det som kallas granskningsarvode (=369 kr/mån), allt som allt drygt 700 kronor i månaden. Rpport, SVT, fredag 10 november 2006 Byggnads har själva uppgett att Byggnads avdelningar under fjolåret uppbar ca 200 miljoner kronor i mätnings- och granskningsarvoden.

Det har framkommit att kostnader för den skattebefriade avdelningsverksamheten har dragits mot den skattepliktiga granskningsverksamheten. Detta framgår bl.a. av Europadomstolens dom från tidigare I år. Genom detta skattemässiga trixande har inte bara vinsten för granskningsverksamheten hållits nere utan man kan även med fog befara att skatter undanhållits staten. Bl.a. har kostnader för personal och lokal från den icke skattepliktiga avdelningsverksamheten förts över till den skattepliktiga näringsverksamheten, dvs granskningsdelen.

En annan bild som tornar upp sig I vår granskning är den där Byggnads försöker styra även för icke medlemmar. Det är tydligt att Byggnads vill ha makt och kontroll även över de oorganiserade.

Med anledning av denna rapport vill vi ifrågasätta om fackliga organisationer (Byggnads) verkligen har rätt att få reda på löner hos oorganiserade och andra fackligt organiserade i andra fackförbund. Och dessutom införa dessa uppgifter i sitt dataregister. Vidare vill vi uppmärksamma att det i själva verket är Byggnads som har behov av löneinformationen för sin statistik. Kanske skall därför Byggnads betala de oorganiserade medlemmarna för deras löneinformation som de använder i sitt granskningsarbete.

Genom vår granskning har det visat sig att kopplingen mellan Byggnads och Socialdemokraterna är stark. Byggnads har till och med betalat ut direkta kampanjbidrag inför valen. Konsekvensen är att oorganiserade medlemmar tvångsvis varit med och gett ekonomiskt bidrag till Socialdemokraterna.

Den sammantagna bilden visar att en stärkt negativ föreningsfrihet är helt ofrånkomligt om Sverige ska leva upp till Europa konventionen och den frihetliga demokratiska stat som Sverige utger sig för att vara.

Nu ligger frågan på arbetsmarknadsministerns bord. Kommer han att agera för att stärka den negativa föreningsfriheten? Kommer han att agera och lagstifta mot granskningsarvoden som vore den riktiga konsekvenshandlingen efter Europadomstolens dom den 13 februari 2007 för att garantera att eventuella framtida överträdelser inte sker? Kommer han att agera så att skatter inte kan undanhållas staten ifall granskningsverksamheten även fortsättningsvis ska ses som näringsverksamhet?

Rapporten finns som bilaga. Redaktionen önskar dig en informativ och häpnadsväckande läsning.
Ladda ned bilagan här
–
Ulrika Karlsson
Redaktör för Svensk Tidskrift