Marcus Björk: Om de som tänkte farligt i en farlig tid

Det är spänstig läsning som professor emeritus Svante Nordin bjuder på i sin Världsandens Partisaner (Fri Tanke, 2023). Undertiteln “filosoferna, tredje riket och den liberala demokratin” avslöjar snabbt både tidsepoken och antagonisterna för boken, vilken följer tre tongivande tyska filosofer; Martin Heidegger, Carl Schmitt och Ernst Jünger, i deras kamp mot den liberala demokratin.

Samtliga av dessa filosofer kom under sin levnad att på olika sätt omfamna och ha olika grader av samröre med den framväxande nazismen i den sköra Weimarrepubliken (1919-1933). Men som Nordin skriver om exempelvis Heidegger (1889-1976): “[han] talar inte som en nazist, inte heller som en nyfrälst nazist. Men han talar som en sympatisör som redan svepts med[…]”. Heidegger är kanske snarare att förstå som en man som var fylld av förhoppningar om nazismens potential, vilken växer fram ur den känslan av kris, eller undantagstillstånd, som genomsyrade hela den weimarrepublikanska eran.

Inte heller Schmitt (1888-1985) slår an som en övertygad nazist, utan snarare som en skarp kritiker av den liberala demokratin. Dess beslutsoförmögenhet och misslyckande att enligt honom leva upp till det demokratiska idealet tar han som intäkt för dess misslyckande som system. “Suverän är den som beslutar om undantagstillståndet” som han inleder sin bok Politische Theologie med, vilket i likhet med Heidegger också ger uttryck för det undantagstillstånd och den känsla av kris som genomsyra det tyska samhället under denna tid. Hitlers maktövertagande 1933 kom också att bli en bekräftelse för Schmitt att han haft rätt hela tiden om demokratins inneboende brister.

För Ernst Jünger (1895-1998), som själv upplevt första världskrigets fasor i skyttegravarna, krävdes en “konservativ revolution” för att förverkliga en tysk livsföring i “total mobilisering”. Udden var riktad mot borgerligheten, kapitalismen och demokratin. Det borgerliga trygghetssökandet skulle krossas till förmån för stridbarhet. Detta skulle låta sig göras med hjälp av tekniska landvinningar som skulle skapa en ny människa ur det borgerliga nederlaget.

I Nordins ord fanns här “tre tänkare som ville tänka farligt och som gjorde det i en farlig tid”. Deras tankar och idéer bör dock inte avfärdas som enkelspårig nazism, utan förtjänar eftertanke – och framför allt att utmanas. De uppkom i en tid där normaliteten ännu inte återkommit efter det djupt traumatiserande första världskriget. I vår tid av ökade geopolitiska spänningar, ökande kriminalitet och ett regelrätt anfallskrig i Europa, blir det därför allt viktigare att förstå hur känslor av kris och undantagstillstånd kan komma att utmana den liberala demokratin och påverka samhällets idéströmningar. Historien lär oss att hotet mot den liberala demokratin också kan komma från universiteten, och i detta fall från några av sin tids främsta filosofer och akademiker.

Svante Nordins bok ligger också helt i tiden där intresset för den politiska utvecklingen i mellankrigstidens Tyskland tycks ha ökat och kanske nyanserats. Inte minst märks den populära tyska storproduktionen Babylon Berlin, en TV-serie baserad på Volker Kutschers romaner, där man får följa kriminalkommissarie Gereon Rath i Berlin under sent 1920- och tidigt 1930-tal. Huvudpersonens bror blir genom serien besatt av att med syntetiska droger och hypnos försöka omstöpa honom från en traumatiserad krigsveteran med PTSD och morfinberoende, till en avtrubbad “ny” människa – “utan rädsla”. I en symbios av människa och modern naturvetenskap vill han att övervinna mänsklig svaghet till förmån för den moderna och totala mobiliseringen.

Idéströmningar som dessa avhandlas i Nordins bok på ett mycket nyanserat vis och med inramningen av tre olika men ändå av sin tid djupt präglade tänkare. Läsaren guidas igenom de förutsättningar, händelser och omständigheter som gav upphov till dessa antidemokratiska idéströmningar, med kontextuellt stöd från författaren. För den som vill förstå de idéströmningar som ledde fram nazismens fasor, tar denna bok läsaren en bra bit på vägen.

Marcus Björk går Svenska Nyhetsbyråns Skribentskola 2023