Margaretha af Ugglas; Gorbachevs struggle for economic reforms
1989
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Men restriktionerna hade ingen vän i
Burke, som heller inte blev omvald. Lika
enkelt skulle det ha varit att följa partivännerna och välkomna den franska revolutionens första reformer- hade Burke
inte alltid bekämpat det engelska hovets
maktaspirationer? Nej, Burke följer sin
övertygelse till priset av tilltagande politisk isolering och en personlig brytning
med partiledaren Fax. Den pragmatiske
politikern var i högsta grad de fasta principernas man.
Stanley Ayling är inte den som förskö-
nar. Politikern Burke var inte den som
bröt med sin samtids vanor att måna om
MARGARETHA AF UGGLAS:
407
relationer och släktingar genom politiska
förbindelser. Hans förmåga att bedöma
medmänniskor var då och då betänklig, i
synnerhet när det gällde närstående. Burke var inte någon resultatpolitiker. Hans
tankevärld var här och var starkt tidsbunden. Men det innebär inte att Aylings
Burkeporträtt skulle visa en osympatisk
människa eller en förlegad tänkare. Vad
det visar är att den som i dag vill arbeta i
Burkes anda måste göra något mer än att
imitera honom. Konservatismen är kanske den politiska tankeriktning som mest
betonar det politiska nyskapaodet
Gorbachev’s struggle for economic reforms
A
nders Åslunds bok, ”Gorbachev’s struggle for economic reforms”, utkommen i juni, har redan recenserats iså ansedda tidningarsom
The Economist och Financial Times, vilket säger något om den internationella
ställningsomden ungesvenskeSovjetforskaren redan hunnit skaffa sig. Den nyutnämnde chefen för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm
Anders Åslund vann uppmärksamhet på
den internationella arenan härom året då
hans väldokumenterade påståenden om
att den amerikanska underrättelsetjänsten
(CIA) överskattade storleken på Sovjetunionens ekonomi förorsakade en debatt i
den amerikanska kongressen.
Anders Åslund: Gorbachev’s struggle for
economic reforms. Pinter Publishers,
London 1989
I sin nya bok ger Anders Åslund återigen
prov på att han besitter en osedvanlig förmåga att med hjälp av öppna källor, d v s
olika sovjetiska publikationer kompletterade med personliga samtal med sovjetiska experter och byråkrater, pussla ihop en
bild av vad som verkligen händer och sker
när orden perestrojka och glasnost skall
fyllas med innehåll.
Anders Åslunds bok är inte bara en redogörelse för vad som skett och inte skett
på det ekonomiska området sedan Gorbatjovs makttillträde. Likaviktigoch minst
— – ….,._,..,____
408
lika intressant är hans redogörelse för hur
beslutsprocessen går till iden inre maktcirkeln i Kreml, d v s i politbyrån. Åslund ger
en underhållande personbeskrivning av
medlemmarna i politbyrån och fram trä-
der bilden av ett kollektivt ledarskap där
det är minst av allt lätt för Gorbatjov att få
igenom sina reformer.
Till de många intressanta inblickarna i
det sovjetiska plansystemets irrgångar hör
den åtminstone för denna recensent nya
upptäckten att detta system sedan länge
varitföremål för ett ivrigt experimenterande från de styrandes sida. Det är således
inte så att systemet som en monolitisk koloss fått marschera fram mot sina kända
misslyckanden utan ideligen har det ryckts
i tömmarna, getts nya order, beordrats nya
reformer. Det är värt att hålla i minnet när
vi nu bevittnar Gorbatjovs försök till reformer. Säkert är det många i den sovjetiska
apparaten som tycker sig ha varit med om
detta förut även om det nu förhoppningsvis skall handla om något verkligt nytt: att
försöka marknadsanpassa plansystemet
Hur svår vägen till reform kan vara ger
Åslund ett beklämmande exempel på när
han berättar om ”kampanjen mot de oförtjänade inkomsterna” sanktionerad av
komrnunistpattiets centralkommitte.
Lättnaderna i regelverket runt privat små-
företagsamhet ledde till en uppblomstring
av bland annat den privata torghandeln.
Många flitiga händer gjorde sig goda förtjänster och avundsjukan växte. Åslund
konstaterar torrt att kampanjen mot de
oförtjänade inkomsterna som drogs igång
1986-87 var en stalinistisk kampanj med
polisingripanden och rättsövergrepp.
Växthus och annan egendom förstördes.I
Leningrad förbjöds all blomsterförsäljning på stadens gator.
Aslunds bok täcker inte vårens och
sommarens mycket intressanta politiska
händelseutveckling i Sovjetunionen med
valen till Folkkongressen, valet av Gorbatjov till Sovjets president o s v. Möjligen skulle utvecklingen så här långt kunna
sägas svara mot Åslunds scenario nr l där
han förutspår att den ekonomiska reformprocessen trappas upp samtidigt
som en politisk igångsätts. Hans övriga
två scenarion är mindre optimistiska: det
ena är att reaktionärerna med Ligatjov i
spetsen tar över och det andra att landet
återfaller i en brezjnevitisk stagnation.
De tre framtidsscenarier som får avsluta boken visar hur svårt det är även för en
Sovjetkännare att förutse utvecklingen.
Att Anders Åslund besitter en viss förmåga även i detta hänseende vet de av
SvT:s läsare som för dryga halvåret sedan
läste en artikel av honom i denna tidskrift
där han förutsåg omfattande strejker
bland de sovjetiska arbetarna.
SvT ser fram emot nästa Sovjetanalys
av Anders Åslund och anbefaller till dess
”Gorbachev’s struggle for economic reforms” till läsning.
Burke, som heller inte blev omvald. Lika
enkelt skulle det ha varit att följa partivännerna och välkomna den franska revolutionens första reformer- hade Burke
inte alltid bekämpat det engelska hovets
maktaspirationer? Nej, Burke följer sin
övertygelse till priset av tilltagande politisk isolering och en personlig brytning
med partiledaren Fax. Den pragmatiske
politikern var i högsta grad de fasta principernas man.
Stanley Ayling är inte den som förskö-
nar. Politikern Burke var inte den som
bröt med sin samtids vanor att måna om
MARGARETHA AF UGGLAS:
407
relationer och släktingar genom politiska
förbindelser. Hans förmåga att bedöma
medmänniskor var då och då betänklig, i
synnerhet när det gällde närstående. Burke var inte någon resultatpolitiker. Hans
tankevärld var här och var starkt tidsbunden. Men det innebär inte att Aylings
Burkeporträtt skulle visa en osympatisk
människa eller en förlegad tänkare. Vad
det visar är att den som i dag vill arbeta i
Burkes anda måste göra något mer än att
imitera honom. Konservatismen är kanske den politiska tankeriktning som mest
betonar det politiska nyskapaodet
Gorbachev’s struggle for economic reforms
A
nders Åslunds bok, ”Gorbachev’s struggle for economic reforms”, utkommen i juni, har redan recenserats iså ansedda tidningarsom
The Economist och Financial Times, vilket säger något om den internationella
ställningsomden ungesvenskeSovjetforskaren redan hunnit skaffa sig. Den nyutnämnde chefen för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm
Anders Åslund vann uppmärksamhet på
den internationella arenan härom året då
hans väldokumenterade påståenden om
att den amerikanska underrättelsetjänsten
(CIA) överskattade storleken på Sovjetunionens ekonomi förorsakade en debatt i
den amerikanska kongressen.
Anders Åslund: Gorbachev’s struggle for
economic reforms. Pinter Publishers,
London 1989
I sin nya bok ger Anders Åslund återigen
prov på att han besitter en osedvanlig förmåga att med hjälp av öppna källor, d v s
olika sovjetiska publikationer kompletterade med personliga samtal med sovjetiska experter och byråkrater, pussla ihop en
bild av vad som verkligen händer och sker
när orden perestrojka och glasnost skall
fyllas med innehåll.
Anders Åslunds bok är inte bara en redogörelse för vad som skett och inte skett
på det ekonomiska området sedan Gorbatjovs makttillträde. Likaviktigoch minst
— – ….,._,..,____
408
lika intressant är hans redogörelse för hur
beslutsprocessen går till iden inre maktcirkeln i Kreml, d v s i politbyrån. Åslund ger
en underhållande personbeskrivning av
medlemmarna i politbyrån och fram trä-
der bilden av ett kollektivt ledarskap där
det är minst av allt lätt för Gorbatjov att få
igenom sina reformer.
Till de många intressanta inblickarna i
det sovjetiska plansystemets irrgångar hör
den åtminstone för denna recensent nya
upptäckten att detta system sedan länge
varitföremål för ett ivrigt experimenterande från de styrandes sida. Det är således
inte så att systemet som en monolitisk koloss fått marschera fram mot sina kända
misslyckanden utan ideligen har det ryckts
i tömmarna, getts nya order, beordrats nya
reformer. Det är värt att hålla i minnet när
vi nu bevittnar Gorbatjovs försök till reformer. Säkert är det många i den sovjetiska
apparaten som tycker sig ha varit med om
detta förut även om det nu förhoppningsvis skall handla om något verkligt nytt: att
försöka marknadsanpassa plansystemet
Hur svår vägen till reform kan vara ger
Åslund ett beklämmande exempel på när
han berättar om ”kampanjen mot de oförtjänade inkomsterna” sanktionerad av
komrnunistpattiets centralkommitte.
Lättnaderna i regelverket runt privat små-
företagsamhet ledde till en uppblomstring
av bland annat den privata torghandeln.
Många flitiga händer gjorde sig goda förtjänster och avundsjukan växte. Åslund
konstaterar torrt att kampanjen mot de
oförtjänade inkomsterna som drogs igång
1986-87 var en stalinistisk kampanj med
polisingripanden och rättsövergrepp.
Växthus och annan egendom förstördes.I
Leningrad förbjöds all blomsterförsäljning på stadens gator.
Aslunds bok täcker inte vårens och
sommarens mycket intressanta politiska
händelseutveckling i Sovjetunionen med
valen till Folkkongressen, valet av Gorbatjov till Sovjets president o s v. Möjligen skulle utvecklingen så här långt kunna
sägas svara mot Åslunds scenario nr l där
han förutspår att den ekonomiska reformprocessen trappas upp samtidigt
som en politisk igångsätts. Hans övriga
två scenarion är mindre optimistiska: det
ena är att reaktionärerna med Ligatjov i
spetsen tar över och det andra att landet
återfaller i en brezjnevitisk stagnation.
De tre framtidsscenarier som får avsluta boken visar hur svårt det är även för en
Sovjetkännare att förutse utvecklingen.
Att Anders Åslund besitter en viss förmåga även i detta hänseende vet de av
SvT:s läsare som för dryga halvåret sedan
läste en artikel av honom i denna tidskrift
där han förutsåg omfattande strejker
bland de sovjetiska arbetarna.
SvT ser fram emot nästa Sovjetanalys
av Anders Åslund och anbefaller till dess
”Gorbachev’s struggle for economic reforms” till läsning.