Mathias Bred: Kriget i Ukraina har snabbat på Japans säkerhetspolitiska omställning

Japans regering ämnar fördubbla landets försvarsanslag under de kommande fyra åren. År 2027 ska landet lägga 2 procent av BNP på försvar. Beslutet ligger i linje med de senaste decenniernas politik där Japan tagit gradvisa steg bort från den gamla pacifistiska hållningen och mot större ansvar för den egna säkerheten. Men att upprustningen just nu trappas upp så snabbt beror på kriget i Ukraina.

I ett tal i maj i London sa Japans Premiärminister Fumio Kishida att det som sker i Ukraina, mycket snart kan komma att upprepas i Ostasien. Vad han avsåg var risken för att Kina använder militärmakt mot Taiwan. Vid en sådan konflikt skulle Japan ha mycket svårt att kunna stå utanför. Taiwan ligger bara 20 mil från närmsta japanska ön Yonaguni. För att skära av Taiwans farleder skulle den kinesiska flottan behöva operera nära eller i japanska vatten, och det land som eventuellt kan tänkas komma Taiwan till hjälp – USA – har baser i Japan.

En ytterligare faktor som oroar japanerna är att den blockadstrategi som Kina förväntas använda mot Taiwan också skulle kunna brukas mot Japan. Den som kan sin andravärldskrigshistoria vet att önationens akilleshäl är dess försörjningsledet. De senaste kinesisk-ryska samövningarna har haft som scenario att skära av och blockera de japanska öarna. För den japanska försvarsmakten räcker det inte längre att kunna försvara huvudöarna från invasion. Det måste också kunna agera mer aktivt i närområdet med flyg, marin och robotar.

Det kinesiska hotet är inte nytt men det är uppenbart att det ryska anfallet på Ukraina gjort risken för krig mer påtaglig för Japan precis som för många andra nationer. Den japanska regeringens starka uppslutning bakom Ukraina förvånade många. I perioder har Japan försökt att tina upp relationerna med Ryssland. Nu valde Japan i stället att ansluta sig till Västländernas sanktioner, skicka stöd till Ukraina, avbryta den egna importen av ryskt kol, samt att verka diplomatiskt i Asien för att få fler länder på Ukrainas sida.

Under krigsåret har landet också fördjupat sina relationer med Nato och EU. Japanska representanter har funnits med vid möten om den ukrainska situationen och landet har erbjudit stöd till de EU-länder som tar emot ukrainska flyktingar. Förutom den gamla alliansen med USA har Japan också under senare år gått in i militära samarbeten med till exempel Storbritannien och USA.  Med Sverige finns sedan 2013 ett fördjupat samarbete kring militär forskning och utveckling.

Japans vägval som skyndats på av kriget i Ukraina handlar till del om ekonomisk realitet. Det moderna Japan är kalibrerat mot en värld av handel och utbyte. Men det handlar om också om identitet och idéer. En knapp mansålder efter andra världskriget ingår nu Japan som viktig länk i kedjan av liberala demokratier.

Mathias Bred är politisk redaktör för Svenska Nyhetsbyrån