Mats Fält: ”All vår början…”

Det som till slut blev USA började på många platser och på väldigt olika sätt. Nederländernas Nya Amsterdam, spanjorerna St. Augustine och vårt eget Nya Sverige är alla exempel på projekt som kommit att påverka både utvecklingen av landet och dess historia. De flesta exempel bleknar dock i jämförelse med pilgrimernas resa med Mayflower till Massachusetts 1620.

De reste egentligen inte från Plymouth Rock i England. De flesta hade tidigare varit religiösa flyktingar i den lilla trevliga staden Leiden i Nederländerna. Där kan man fortfarande besöka hus och platser som har en nära koppling till många av de som kom att bli viktiga personer på andra sidan Atlanten.

Bakgrunden var inte primärt strävan efter rikedom och äventyr, det var rätten att få utöva sin religion utan att begränsas av den anglikanska kyrkans regler och lagar som hägrade. Pilgrimerna ville ha en kyrka utan biskopar, en kyrka där församlingarna styrde sig själva och där de mer tydliga katolska inslagen rensats ut.

En av de senare skildringarna av äventyret är Rebecca Frasers ”The Mayflower – The Families, the Voyage and the Founding of America” (St Martin’s Griffin, 2017). Det är en bred skildring av projektet, från de första konflikterna med den engelska kyrkan till skapandet av etablerade kolonier i New England.

Många inslag i berättelsen förvånar nog åtskilliga läsare. Mycket var betydligt värre än vi föreställer oss. Egentligen var det två skepp som skulle göra den första resan men det andra var i så dåligt skick att det fick lämnas kvar i England. Resan föregicks av långa och komplicerade förhandlingar med både möjliga finansiärer och de engelska myndigheterna. Det var inte givet att staten skulle acceptera att en grupp dominerad av religiösa dissidenter skulle få chansen att börja på nytt i den nya världen.

Att resan tog nära två månader och var ett långt lidande för många av de utvalda förstår nog de flesta. Den första tiden i land var dock minst lika krävande. Ankomsten försenades så att man missade en stor del av hösten och tvingades bygga hus när det redan började bli kallt på allvar. Efter ett år hade ungefär hälften av de första pilgrimerna gått bort. Det var livsfarligt att försöka skapa sig en framtid i Amerika. Nästan utan boskap i okänt land ställdes höga krav på lojalitet och arbetsvilja. Om inte indianerna i området varit vänligt inställda hade det redan då slutat i katastrof.

Thanksgiving har blivit symbolen för de goda förbindelserna mellan indianerna och kolonisterna i och omkring Plymouth. Ledande företrädare, inte minst Edward Winslow, fick snabbt kontakt med indianerna och knöt nära vänskapsband med flera av hövdingarna. Det är lite motsägelsefullt med tanke på hur hårt puritanerna höll på sina religiösa regler. Indianerna var inte kristna men förde långa samtal med de nya vännerna om både religion och om hur deras respektive samhällen fungerade. Länge samarbetade man och hjälpte också varandra i konflikter med andra grupper i regionen.

Kontakterna med grannarna gjorde det möjligt för kolonin i Plymouth att bygga upp en mycket framgångsrik handel med skinn. Pilgrimernas representanter reste långt in i skogarna i nordväst för att handla med stammar som jagade ännu längre bort. Vinsterna från handeln investerades i riktiga hus, fler kolonister och inköp av boskap och andra varor från moderlandet.

De första samtalen med lokala ledare förs med hjälp av tolkar som haft kontakt med andra européer. Det visar sig att det finns ett antal indianer som redan lärt sig europeiska språk, några har till och med hunnit besöka London tillsammans med sina nya vänner. Pocahontas var inte unik även om hon nog träffade fler prinsar och prinsessor än de flesta när hon besökte England. När kolonin blir mer etablerad så förekommer det mer än man nog förväntar sig att folk flyttar tillbaka till England, eller gör tillfälliga besök för att reda ut ekonomiska eller politiska affärer. Atlanten är inget oöverstigligt hinder för mänskliga kontakter, även om de flesta bara utväxlar brev efter flytten till det nya landet.

Kolonin i Plymouth domineras av de som ursprungligen utvandrat av religiösa skäl. Successivt kommer det även andra som inte alls har samma andliga engagemang. Många av dessa retar sig på de rigida levnadsreglerna och ser de lokala makthavarna som bara en ny version av den gamla kyrkans biskopar. En del av dessa väljer att flytta till de systerkolonier som grundats i regionen. Där är reglerna inte alltid mer liberala men i Boston med fler invånare är lättare att ostört leva sitt eget liv.

De som engagerar sig för andra sätt att tolka bibeln har det värre. Pilgrimerna och deras allierade puritanerna i England vill själva ha religionsfrihet, och hyser till en viss gräns sympati med dissidenter, men i deras egen koloni är det den enda sanna läran som ska gälla. Ett tidigt initiativ till att proklamera religionsfrihet i Plymouth har stöd av de lokala politikerna men smusslas undan av guvernören. När kritikerna klagar hos kungen i London försöker kolonisterna försvara New Englands politikers rätt att förbjuda och förfölja anhängare av falska läror. Bland andra Winslow ser religionsfrihet som ett farligt hot mot hela projektet. Poängen var ju att skapa en gudsstat på jorden – friheten kan rasera det så många redan offrat sina liv för. Resonemanget är motsägelsefullt men bör ses mot bakgrund av de tidigare förföljelserna och alla uppoffringar som krävdes för att etablera bosättningarna i New England.

Relationerna med indianerna försämras med tiden. Vissa vänskapsband består men andra raseras på grund av trycket från andra stammar, det ökade antalet européer och konflikter om handel och markområden. Fraser betonar att vi tidigare ofta bara sett stammarna som offer men nog borde behandla även de som aktiva aktörer i ett komplicerat samspel. Innan Mayflower anländer har flera folkgrupper i området drabbats hårt av epidemier – de varken vill eller kan skapa konflikter med engelsmännen när de anländer 1620. De kontakter som skapas då räddar flera gånger kolonin i Plymouth och dess senare systerstäder från en nästan säker undergång. När andra stammar senare under 1640- och 1650-talet på allvar försöker mobilisera sina grannar för att kasta engelsmännen i havet är det för sent.

”The Mayflower” är en bra introduktion till det som via Philadelphia och Gettysburg blev ett försök att skapa den ”shining city on a hill” som Ronald Reagan ofta refererade till. Begreppet är hämtat från bibeln och kopplades för första gången till Amerika i en predikan som puritanen John Winthrop höll för de första pilgrimerna i samband med avfärden från England. Få av åhörarna insåg nog då hur farligt livet i Amerika skulle visa sig vara.

Mats Fält är förtroendevald i Tyresö Kommun