Mats Fält: Dags för medborgerlig samling

Sverige har allt fler partier och inga verkar någonsin ramla ur riksdagen. Spärren på fyra procent verkar snarare ha fungerat som en räddningsplanka än något annat. Flera partier har hamnat misstänkt nära spärren, men med mycket få undantag alltid på rätt sida av densamma. MP har lämnat riksdagen en gång men kom strax tillbaka i följande val – trots små resurser och avsaknaden av sympatiskt inställda ledarskribenter på de ledande tidningarna.

Ingen lycka varar dock för evigt. Nu ser det kärvt ut för flera riksdagspartier både till vänster och höger. Partiernas fallande medlemstal och den allt mer intensiva debatten i sociala medier bidrar till ökad rörlighet i väljarkåren. Säkerhetsmarginalerna krymper och de trogna väljarna blir allt mer sällsynta. Det faktum att flera partier samtidigt ligger illa till ökar spänningen ännu mer – det blir allt svårare för en osäker väljare att gissa hur läget kommer att se ut efter valdagen.

Det finns metoder som kan användas för att minska osäkerheten. Ett är att bilda en så kallad valkartell. Att det sällan använts är inget argument för att inte försöka igen. Spelplanen har ändrats liksom reglerna och samarbetsmönstret. Nya tider kräver nya lösningar.

M, KD och L skulle kunna gå till val med en gemensam rubrik men ändå förbli i alla andra avseenden självständiga partier. Väljarna röstar på sitt favoritparti och vet att om det mot förmodan inte klarar spärrgränsen så kommer ändå ett antal av dess kandidater att få en plats i riksdagen. Inga röster på kartellens ingående partier blir bortkastade. Det blir inte längre förenat med en risk att välja ett mindre parti, även om opinionssiffrorna inför valet skulle se dåliga ut. Fler väljare kan utan att behöva oroa sig rösta på det parti som han eller hon verkligen hyser störst sympati för.

I nuvarande läge skulle kartellen dessutom markera de tre partiernas både historiska och ideologiska samhörighet och tydligt dra en gräns mellan sig själva och SD. Den skulle inte påverka möjligheterna att samarbeta med SD i den nyvalda riksdagen. Tvärtom skulle den öka chanserna för att det nya högeralternativet verkligen skulle få möjlighet att styra landet. Efter alltför många år av splittring, och för många obegripliga kompromisser, skulle politiken åter igen kunna bli tydlig och handlingskraftig.

Ett tydligt alternativ skulle inte bara innebära en ny ideologisk inriktning av politiken, det skulle också ge demokratin bättre förutsättningar. Ett politiskt samarbete som bygger på idéer istället för på maktspel kan lättare bedömas av väljarna. Ett högeralternativ som stöds av en majoritet i riksdagen kan och måste på ett annat sätt ta ansvar för sina beslut, på gott och ont. Det vore en välkommen förändring efter alla år av splittring och bristande förmåga att ta sig an samhällets allvarliga problem.

Förutom ett gemensamt beslut om att bilda en valkartell krävs en pedagogisk och enkel förklaring av vad den innebär och vilka fördelar lösningen kan resultera i. Det borde inte vara en omöjlig uppgift för partier som gjort jobbskatteavdrag till en del av det centrala ordförrådet, än mindre de som lyckats förklara hur systemet faktiskt fungerar.

Valkarteller är reglerade i lag och är i sig inget konstigt, även om de är ovanliga i vårt land. Det underliga är snarare att S så länge kunnat fungera som parti trots de ofta avgrundsdjupa klyftorna mellan olika delar av medlemskåren. Det vore olyckligt om rädslan för att under en kortare tid behöva föra en debatt om tekniken, skulle få M, KD och L att avstå från ett av redskapen som kan göra det möjligt att åter igen bryta det socialdemokratiska maktmonopolet i vårt land. Historien lär oss att SAP är väldigt duktiga på att hänga kvar vid taburetterna. Det kräver att även motståndarna använder alla verktygen i redskapslådan.

Mats Fält är förtroendevald i Tyresö kommun