Mats Fält: Den gamle i berget

Ibland vore det väldigt bra om gamla legender faktiskt var verklighet. Om någon urkraft från det förflutna kunde göra comeback på riktigt och ställa saker till rätta. Idag är ett sådant tillfälle med krig i Ukraina, krig i Mellanöstern, nästan krig om Taiwan och ständiga terrorhot på alla kontinenter utom Antarktis.

En av de gestalter som påstås vara beredd att en dag rädda oss från oss själva är den tyskromerske kejsaren Fredrik I Barbarossa. Han levde under mitten och slutet av 1100-talet och blev en viktig del av 1800-talets exploderande tyska nationalromantik. Även under sin livstid gjorde han stort intryck och sågs av många som en ovanligt kraftfull och kompetent härskare, med de begränsningar som tidens villkor innebar även för de allra mäktigaste av furstar.

Den som idag vill uppleva hur historien om Fredrik präglar även vår samtid bör bege sig till gränslandet mellan de tyska förbundsländerna Thüringen och Sachsen-Anhalt, i det som för inte så länge sedan var DDR. Där finns ett otal monument och kommersiella företag som förknippas med eller lånat sitt namn från kejsaren.

Ett exempel är den enorma grottan Barbarossahöhle, där de speciella förhållandena medfört att väggarna täckts av naturligt bildat gips. Här finns också kejsarens tron långt inne i de vindlande gångarna. Platsen är mycket imponerande och väl värd en omväg, som det ibland står i Guide Michelin. Grottan upptäcktes dock först 1865 och har alltså ingen som helst koppling varken till kejsaren eller hans tid. Däremot var det ett utmärkt svalt resmål sommaren 2023, eftersom det råkade vara tropiskt varmt i de två förbundsländerna detta år.

Det främsta målet för de som vill uppleva Barabarossamytens mer moderna uttryck är borgen på Kyffhäuseråsen. Det är i detta berg som kejsaren sägs vila i väntan på den dag då han ska rädda nationen. Här finns en borg som var viktig under den tid då ätten Hohenstaufen innehade kejsartiteln och ett enormt monument som hyllar kejsaren. Det 81 meter höga monumentet från 1896 består i huvudsak av en kejsarstaty i kolossalformat, med det typiska långa röda skägget. Wilhelm I:s ryttarstaty bredvid är bara elva meter hög.

Det heliga Tyskromerska Riket var som bekant ungefär lika heligt och romerskt som DDR var demokratiskt. För att göra det lite mer romerskt ägnade Fredrik Barbarossa en betydande del av sin tid som kejsare åt upprepade krigståg mot de trilskande italienarna i Lombardiet. Milanos borgare var de stora fienderna. När fiendskapen var som mest intensiv brände Fredrik ned staden. Kejsarens domäner omfattade förutom Tyskland och ytterligare områden både i väster och öster, även de norra delarna av Italien men graden av faktisk kontroll varierade betydligt. Krigen i söder var nära kopplade till den långa konflikten om makten i västerlandet mellan påven och kejsaren.

Fredrik hade tillsammans med sin farbror Konrad III deltagit i det andra korståget. 1190 ledde han den största armén, den tyska, i det tredje korståget men drunknade under oklara omständigheter i en flod i det som då kallades Anatolien, alltså det nuvarande Turkiet. I provinsen Mersin finns det idag ett monument i närheten av platsen. Kejsarens kvarlevor ska ha begravts i några kyrkor i regionen men de är sedan länge försvunna, efter nästan tusen år av konflikter och naturkatastrofer.

Med tanke på Fredrik I Barbarossas snöpliga slut framstår Hitlers val av Barbarossa som namn på operationen mot Sovjetunionen 1941 som mindre genomtänkt. Dessutom stred kejsaren aldrig i Ryssland. Korstågshären lyckades inte få kontroll över Jerusalem – lika lite som Hitler lyckades erövra Moskva. De kom dock liksom tyskarna vid Moskva nästan ända fram till målet, men då under den engelske kungen Rikard Lejonhjärtas befäl. Kejsarens son Henrik VI dog på ett senare korståg i Mellanöstern men han lyckades åtminstone erövra Beirut.

Mats Fält är förtroendevald i Tyresö Kommun