Mats Fält: Juridik som kontaktsport

I Sverige talas det väldigt sällan om högsta domstolen. I USA är det ett konstant tema för ofta högljudda kontroverser. En av de senaste handlar om att demokraterna diskuterar att ändra majoriteten genom att tillsätta fler domare än de nuvarande nio – så kallad ”court packing”. Ett sätt att nå målet vore att avskaffa kravet på kvalificerad majoritet i viktiga frågor i senaten, som tillsätter domarna. En sådan förändring skulle radikalt öka tillfälliga majoriteters makt att förändra samhället.

En av poängerna med den amerikanska konstitutionen var att begränsa statens makt och skydda minoriteter. Det gick länge ganska bra – staten krympte t o m fram till mitten av artonhundratalet. Sedan tog utvecklingen en ny riktning – bland annat påverkad av inbördeskriget. För de svarta innebär kriget en positiv revolution – för staten en radikal expansion av makt och inflytande.

Ibland blir det väl enkelt när striden om den juridiska makten i USA ska förklaras. Allt är inte svart eller vitt men ofta är grundkonflikten enklare att förstå än många tror. Abortbeslutet Roe v Wade föll inte för att domarna hade olika uppfattningar om aborter utan för att det var ett ovanligt dåligt underbyggt beslut. Den åsikten delas även av många abortanhängare. Domstolen hade utan rimligt stöd i konstitutionen skapat en rättighet som undanröjde de gällande lagarna i alla 50 delstater. Nu lämnas istället beslutet över till de demokratiska politikerna i respektive delstat. Vilket nu resulterat i en hårt polariserad strid men kunnat ge utrymme för rimliga reformer i takt med den allmänna opinionens utveckling.

Den nuvarande HD-majoritetens begränsningar av den administrativa staten handlar för det mesta inte heller om åsikter i miljöfrågor eller om rätten att bära vapen. I grunden vill domstolen att dess beslut ska ha täckning i konstitutionen. Domare ska tolka – inte stifta – lagar. Administrativa beslut som har allvarliga konsekvenser måste grundas på stöd i lagen. Det stora problemet är att kongressen inte tar sitt ansvar och fattar de beslut som behövs – eller beslutar att de åtgärder administrationen genomfört varit felaktiga och bör dras tillbaka eller förändras.

Ibland är kongressens passivitet ett resultat av taktiska val – det väljarna inte skulle uppskatta genomförs istället av ”opartiska” tjänstemän. Ibland handlar det om att ett illa fungerande politiskt system inte premierar seriöst politiskt arbete. Det ger mer att få några minuter på Fox eller MSNBC än att få riktiga lagar antagna av representanthuset och senaten. Partiernas allt svagare ställning, underminerade av feltänkta reformer bland annat signerade av John McCain, har också bidragit till dagens situation. Det politiska systemet har svårt hantera bollen när den nu sparkas tillbaka dit den hör hemma av domstolens majoritet.

Kritiken mot domstolens ändrade inställning till sin roll i det politiska systemet får plötsligt Demokraterna att kritisera systemet och kräva radikala reformer. När folkviljan inte längre kan köras  över med hjälp av högsta domstolen passar inte längre galoscherna. Nu är det den amerikanska vänstern som tolkar även tydligt principiella beslut som partipolitik, ökar inslaget av personangrepp mot domarna och vill ifrågasätta grunderna för det konstitutionella systemet.

Juridiken blir ännu mer än tidigare en kontaktsport med hård retorik och misstänkliggöranden av motståndarnas ärliga avsikter – inte en seriös diskussion om hur ett bra samhälle bör styras. Det är varken bra för politiken eller juridiken. Det hela borde skötas lite mer som kricket – i långsammare takt och mindre fysiskt.

Mats Fält är förtroendevald i Tyresö Kommun