Mats Fält: När Preußen räddade friheten i USA
När man letar efter Preußen på en europeisk karta hittar man i princip ingenting. Gamla preußiska städer finns det många men området som gav staten dess namn är utraderat – till skillnad från Brandenburg som var den andra stora pusselbiten i samma statsbildning. Preußen fick efter världskrigen ett riktigt dåligt rykte och försvann som namn till slut in i historiens skräpkammare.
Den som styr kosan västerut från Philadelphia kan dock hamna i staden King of Prussia. Här har det mesta fått sitt namn efter den gamla tyska junkerstaten. Ursprungligen började det med ett värdshus som redan före revolutionen fått sitt namn från Fredrik den Store. Det bodde redan många tyskar i området – tillsammans med tysktalande amishfamiljer. Det resulterade i att staden lite senare fick sitt ståtliga historiskt klingande namn. Om man frågar en amerikan om vad man associerar till King of Prussia lär det dock varken vara Gustaf IIIs mammas bror eller det gamla Preußen – högst på listan står det enorma köpcentret som är det tredje största i USA.
Det finns emellertid en mycket viktig och konkret koppling till både Preußen och historien i närheten av köptemplet. Alldeles bredvid King of Prussia ligger Valley Forge – platsen för general Washingtons vinterläger 1777-1778. Platsen blev kontinentalarméns övervintringsplats efter att britterna tagit över storstaden Philadelphia. Avståndet mellan arméerna var knappt tre mil – vilket idag verkar väldigt konstigt men i en tid dominerad av hästar och vagnar var fullt normalt. Britterna kunde inte riktigt komma åt Washingtons armé och amerikanarna hade inga möjligheter att på allvar hota kungens trupper i Philadelphia.
Valley Forge är idag ett väldigt välskött område med ett stort nyrenoverat muséum. Här finns framför allt Washingtons eget högkvarter bevarat och ett antal baracker för soldater och övriga som behövdes för att armén skulle klara sig genom vintern. Den franske marskalken Lafayette har också ett hus på området, dock ej vår egen Axel von Fersen, som anslöt sig först något år senare till upprorsarmén.
Framför allt fanns den preußiske baronen von Steuben i Valley Forge. Han anslöt sig till Washingtons armé efter en lång men skiftande karriär på kontinenten. Delvis kan hans problem ha varit kopplade till att han inte levde ett personligt liv som stämde överens med dåtidens konventioner. Det verkar inte ha varit ett konstant orosmoment, men kunde naturligtvis utnyttjas av de som såg den handlingskraftige baronen som ett störande inslag i terränglådan.
Baron von Steuben konstaterade när han anlände till Valley Forge att armén helt saknade disciplin, logistiken var under all kritik, de sanitära förhållandena fruktansvärda och risken för internt sammanbrott överhängande. Kung Georges trupper kanske snart inte skulle ha några motståndare alls att bekämpa.
Washington gav von Steuben fria händer att röja upp i träsket som skulle föreställa USAs första armé. Han började exercera med soldaterna, först på mycket tydlig tyska via tolk, och utbildade officerare och underofficerare så att de kunde fortsätta arbetet i sina egna regementen. Tiden skulle användas för nödvändig utbildning, övningar och andra aktiviteter som höll apparaten igång även när inte britterna eller deras tyska legosoldater hotade de amerikanska ställningarna. Baronen var väl medveten om de uppenbara risker som sysslolösa soldater nästan alltid inneburit genom historien. Logistiken sågs över, korruptionen bekämpades, man började föra bok över inköp och lager av både vapen och förnödenheter, riktig sjukvård organiserades och ett fungerande latrinsystem konstruerades. Alla soldater uppskattade inte den nye utländske proffsmilitärens påbud men nästan alla förstod hur viktiga förändringarna var för arméns överlevnad, bokstavligt talat. Washingtons armé omfattade ungefär 12000 man – närmare 2000 dog under tiden i Valley Forge och nästan ingen gjorde det på grund av skador i strid. Efter von Steubens reformer föll dödstalen radikalt.
Baronens militära maximer och praktiska råd skrevs ned i en instruktion för armén som hade stor betydelse ända fram till kriget mot Mexiko 1848. Mycket av den amerikanska krigsmaktens sätt att agera och arbeta bygger fortfarande ytterst på den preußiske generalens tänkande. Det är onekligen ironiskt att von Steuben fick en så central roll för den nya nationens födelse, samtidigt som hans hemland Preußen präglades allt mer av ovilja till förändring och reformer – vilket slutade med det katastrofala nederlaget mot Napoleon i början av 1800-talet.
Baron von Steuben förblev under hela kriget en nära medarbetare till general Washington. Hans ekonomiska problem löstes till slut genom en statlig pension som gavs som ersättning för hans avgörande insatser under kriget, framför allt för arbetet i Valley Forge. Idag står han staty i vinterlägret och hans sista hus finns bevarat som museum i Steuben i delstaten New York.
Mats Fält är förtroendevald i Tyresö Kommun