Mats Fält: Plus ca change…

Den nya storfilmen ”Hammarskjöld” är en upplevelse. Stor dramatik i maktens hjärta i New York kombinerad med tilltagande kaos i det som en gång var Belgiska Kongo. Jättelandet som drabbats av senare storkrig som vi knappt hört talas om och aldrig lyckats bli en normalt fungerande statsbildning. Dessutom en filosofisk Hammarskjöld som både söker själslig frid och fred på jorden.

Vad är sant, frågar sig den vetgirige? Vem var skyldig till generalsekreterarens död och var katastrofen efter självständigheten oundviklig? Hammarskjöld framställs som en rimligt pragmatisk aktör – inte som den alltför naive världsförbättrare han ibland beskrivits som. Han försökte efter bästa förmåga reda ut den alltmer hopplösa situationen. Läget blev tidigt komplicerat och många aktörer, både lokala och internationella, gjorde få insatser för att bidra till en fredlig lösning. Både Belgien och de politiker som skulle ta över ansvaret för det jättelika landet begick ödesdigra misstag.

Att ta planet till Ndola utan militär eskort var dumdristigt men kanske också modigt.

Vad som är korrekt är svårt att veta och reds inte ut av en förvisso välgjord och spännande film på två timmar. Kaoset och uppgiftens komplexitet förmedlas dock tydligt. Kongos självständighet inleddes med en katastrof och har dess värre fortsatt på ungefär samma sätt. Det är synd om människorna. Den osannolikt framgångsrika musikindustrin måste vara något slags revolt mot allt elände. Ett litet men tydligt ljus i mörkret som hörs både i Afrika och i Europa.

En aktuell parallell till diskussionen om orsakerna till krisen i Kongo 1960 är Bruce Gilleys bok ”The Case for Colonialism” (World Encounter Institute/New English Review Press, 2023). Författaren försvarar inte rasism eller övergrepp men försöker förklara varför kolonierna faktiskt för många människor var friare samhällen än de riken som tidigare dominerat Afrika och Asien. Det finns en förklaring till att många sökte sig till brittiska, franska eller danska kolonier – livet var bättre än under inhemska tyranner. I Kongo menar Gilley att de vidriga övergreppen förekom men enbart i begränsad skala. Han hävdar att Adam Hochschilds berömda bok om Kongostaten, ”Kung Leopolds vålnad” (Ordfronts förlag, 2018), ger en falsk bild av verkligheten. Belgiens skuld är kanske inte lika stor som nästan alla tror. Gilley har naturligtvis drabbats av cancelkulturens alla uttryck men verkar hålla ställningarna på sitt universitet i Portland, Oregon. Sanningen är svår att både fånga och tämja. Det gäller även för filmmakare.

Hammarskjölds livshistoria fortsätter att fängsla människor även i vår tid. I samband med ett försök till demokratiprojekt i offentlig regi hade jag möjlighet att besöka den del av Zambia, Kopparbältet, där Ndola ligger. Det var speciellt att se platsen och besöka det lilla muséet där generalsekreterarens minne vårdas av en helt okritisk guide som framställer Hammarskjöld som en närmast gudalik figur. Plötsligt är inte 1960-talet riktigt lika långt borta längre. En tid utan vare sig mobiltelefoner eller internet. Då nyheter fortfarande kom med morgontidningen.

Idag är Ndola en livlig men sliten plats. Människor är vänliga men korruptionen utbredd. Den kommun vi besöker styrs av sympatiska kvinnor men saknar de resurser som krävs för att bedriva meningsfull verksamhet. Kina har tagit över kontrollen över mycket av ekonomin. Kritiken mot kineserna är utbredd men det är svårt – och dyrt – att backa bandet. Säkerhetskontrollen på flygplatsen fungerar men det är lätt att smita förbi för den som vill. Ljuset i mörkret är att den zambiska demokratin faktiskt verkar ha överlevt, trots dåliga odds.

På vägen till Zambia mellanlandade vi Lubumbashi, en gång det Elisabethville som var huvudstad i det upproriska Katanga. Upproret knäcktes bland annat av svenska FN-soldater. Jag läser Economist i planet och kan konstatera att jag befinner mig på världens farligaste flygplats. Det kostar tio dollar att slippa säkerhetskontrollen.

Se gärna filmen men vänta er inget facit. Historien är så mycket mer komplicerad. Kanske borde någon regissör också titta närmare på våra soldaters insatser i Kongo? Här finns mycket svensk historia. ”Hammarskjöld” är en välgjord skildring av tiden då avkoloniseringen gick från framtidshopp till pinsamt misslyckande. Så mycket hade kunnat bli så mycket bättre.

Mats Fält är förtroendevald i Tyresö Kommun