Mats Fält: Segerns baksida – Wittstock 1636
Trettioåriga kriget är ibland svårt för moderna svenskar att hantera. Får man vara åtminstone lite stolt över rikets segrar och erövringar – trots att krig är hemskt och förödande för alla som drabbas av dess konsekvenser? Allt gick inte enligt planerna men när Gustaf II Adolfs armé stod på höjden av sin makt dominerade våra styrkor stora delar av Tyskland – kungens plats i riket diskuterades. Var kejsartronen inom räckhåll? Tidvis verkade möjligheterna vara obegränsade och kungen ett militärt geni.
Sedan kom Lützen och katastrofen i Nördlingen. Det svenska maktställningen var på väg att ramla ihop som ett korthus. Allierade deserterade, fienden mobiliserade och slutet på det kontinentala äventyret kunde skönjas bortom horisonten. Både Sachsen och Danmark anslöt sig till den kejserliga sidan. Det som varit så förbluffande lätt var plötsligt så fruktansvärt svårt. Det lilla landet i norr – stort geografiskt men med en liten befolkning – höll på att få ett inflytande som mer stod i proportion till de fysiska förutsättningarna.
Sedan kom Wittstock hösten 1636. Ingen lysande seger för Johan Banér men ändå en påtaglig taktisk och psykologisk framgång. Sverige kunde fortsätta kriget med ny energi, en energi som till slut skulle föra rikets arméer till Prags portar, innan freden i Westfalen gav betydande vinster i form av land och handelsrättigheter, och plats inom det Tyskromerska rikets styrande organ. Sverige hade blivit en stormakt på riktigt.
Wittstock ligger några mil väster om Berlin, en av de många städer som många missar på vägen söderut eller hem igen från mer lockande mål. Staden är riktigt fin med många historiska byggnader, pampiga torg och ett antal kyrkor. I fästningen finns ett ambitiöst muséum tillägnat det för Tyskland katastrofala kriget 1618-1648. Utställningen skildrar politiken bakom kriget, striderna och konsekvenserna för de delar av landet där styrkorna drev härjande fram. Att leva av landet ingick i spelet – när trupperna närmade sig gick det i förväg att räkna ut konsekvenserna. Svenskarna var inte värre än andra men deras besök resulterade också i skador vars spår fanns kvar i årtionden.
Slagfältet ligger söderut, i utkanten av Wittstock. Två gamla vattenmagasin har byggts om till kreativt utformade utställningshallar. Börja gärna med slagfältet – det blir lättare att förstå de geografiska sammanhangen då. Jag råkade göra tvärtom.
Förutom det moraliskt problematiska med segrar i krig så fick Wittstock allvarliga konsekvenser för Europas historia. Sveriges seger gav oss chansen att ta revansch och åter igen satsa på nya erövringar. Resultatet blev tolv år av fortsatt krig. Före Wittstock var fred och stillestånd inom räckhåll – efter segern ville även vi fortsätta striden. Antagligen var de redan offrade resurserna ett viktigt argument – det hade varit politiskt svårt att erkänn att interventionen varit ett misslyckande.
Det är egentligen det som är det intressanta med Wittstock – att det gav Europa tolv år mer av krig. Själva slaget saknar mer dramatiska inslag men är ett bra exempel på hur kriget fungerade. Ingen större spänning, klassisk taktik och en avslutning som varken är särskilt ärofull eller pinsam. Ingen gör fel men Sverige framstår som klar segrare, trots betydande förluster.
Mats Fält är förtroendevald i Tyresö Kommun