Mats Fält: Skandalen vid Helgasjön
Staten har vissa uppgifter. En av de mest grundläggande, även i en utpräglad nattväktarstat, är att se till att inte kulturarvet förfaller. Här ingår inte minst att ta vara på monument som påminner om vår historia. Kronobergs slottsruin vid Helgasjön utanför Växjö är ett bra exempel på ett monument som staten borde sköta enligt konstens alla regler. Just i det fallet är det dessvärre precis tvärtom.
Borgen vid Helgasjön är även som ruin ett imponerande byggnadsverk. Det har varit en biskopsborg som även använts för att försvara Småland mot danskarna och Gustaf Vasa mot smålänningarna. Dessutom var det där frihetshjälten Nils Dacke firade jul när han var kung över Småland. Året därpå krossade Gustaf Vasa upproret i blod utan att ta mer än marginell hänsyn till Genèvekonventionerna.
Idag förfaller borgen. Stenar ramlar ned från murarna och Fastighetsverket tänker stänga platsen för besökare redan under 2023. Argumentet är att besökare annars skulle kunna komma till skada. En av Smålands större turistattraktioner, en av vårt lands mest intressanta historiska platser och ett av växjöbornas populäraste utflyktsmål ska spärras av med stängsel. Vilka ord som passar bäst för att beskriva situationen är oklart. Antingen får det bli skandal eller möjligen oerhört pinsamt. Så här ska vi absolut inte hantera det föregående generationer lämnat över till oss.
Enligt Fastighetsverket krävs det en knapp miljon för att hejda förfallet. De pengarna finns inte. För att få ruinen i gott skick krävs närmare 40 miljoner. Växjö stad har erbjudit sig att bidra med tio miljoner men det har inte heller löst problemet, trots att flera lokala politiker engagerat sig i frågan.
Staden har protesterat och ifrågasatt om statens prioriteringar är rimliga. En del av problemet är att verket till stor del självt avgör var de anslagna medlen ska satsas. Det är säkert rätt att inte varje beslut ska fattas på central politisk nivå. Det är dock ingen rimlig ursäkt för att låta förfallet vid Helgasjön fortsätta. Det lär inte vara billigare att reparera skadorna efter några års avstängning.
En tanke är att försöka finansiera en räddningsaktion genom att samla in pengar på nätet – så kallad ”crowd funding”. Om tillräckligt många kan mobiliseras behöver inte de enskilda bidragen vara fullt så stora. I detta sammanhang borde man också fundera på vilket målet för insamlingen borde vara. Vänsterpartiet föreslog för drygt tio år sedan att borgen åtminstone delvis borde byggas upp igen – som den såg ut när Dacke tog emot sändebud från den tyske kejsaren och andra kungligheter. Det kräver mycket mer pengar men skulle skapa ett unikt historiskt minnesmärke.
Ludwig II av Bayern fick mycket kritik för sina överdådiga slottsbyggen men med början den dag då han mördades 1886, har de varje år gått med vinst. Småland är inte Bayern men det är ändå ganska många som skulle kunna lägga in den medeltida fästningen i sin sommarplanering.
Om Fastighetsverket behöver goda råd om hur man bygger medeltida slott så pågår för närvarande ett projekt i Burgund i centrala Frankrike, där borgen Guédelon skapas från grunden med användning av dåtida teknik. Även Carcassonne ännu längre söderut kan vara ett bra studieobjekt. Där blev det revolt när staten 1849 bestämt att de imponerande stadsmurarna skulle rivas. I stället fick Eugène Viollet-le-Duc i uppdrag att rusta upp medeltidsstadens försvarsverk. Han arbetade också med att rädda katedralen Notre Dame under samma period. Middag på ett av torgen i Carcassonne en sommarkväll rekommenderas. Det blir inte lika varmt vid Helgasjöns strand men det är lika vackert. Möjligen blev det väl många murar när arkitekten fick upp farten men man kan inte lyckas med allt. Väldigt få besökare har klagat.
En fråga som dyker upp är om det är acceptabelt att alls återuppbygga historiska byggnadsverk. Där har debatten låst sig på samma sätt som i så många andra kulturpolitiska frågor. Många ser det som ett helgerån att försöka återskapa det som en gång var. Det finns dock många lyckade exempel. Fornborgen Eketorp på Öland är delvis ett exempel på detta. Ett ännu bättre är det helt rekonstruerade romerska fortet Saalburg nära Bad Homburg i tyska Hessen. Det var den i övrigt ofta otursförföljde tyske kejsaren Wilhelm II som 1897 fattade beslut om att romarnas befästning skulle byggas upp igen. Om syftet är att sprida kunskap och intresse för historia är metoden inte alls dum. Det är lite lättare att förstå historien om man kan besöka romarnas fort eller Dackes borg på riktigt – i stället för att se en film eller bara läsa texter på ett antal informationstavlor framför några ledsna murrester.
Oavsett hur staten tar sig an problemet så måste ett minimikrav vara att den negativa utvecklingen stoppas. Det är staten skyldig inte bara invånarna i Växjö utan alla som bryr sig om vår gemensamma historia. Ingen annan än möjligen den hänsynslöse statsgrundaren Gustaf Vasa, lär glädjas över att Dackes fäste fortsätter att förfalla. Det är dags att göra något åt skandalen vid Helgasjön.
Mats Fält är förtroendevald i Tyresö Kommun