Mats Fält: Trettioåriga kriget i nytt perspektiv

Med början i oktober visar Livrustkammaren i Stockholm utställningen ”Slaget om Europa – Kriget och konsten under Trettioåriga kriget”. Utställningen fokuserar på kopplingen mellan kriget och konsten under åren då denna den moderna tidens första stora katastrof utspelade sig i Europa. De föremål som visas kommer från de egna samlingarna, från Historiska Muséet och från Skoklosters slott.

I Stockholm ryms berättelsen i endast en av Livrustkammarens salar. Utrymmet medgav inte mer även om både ämnet och de relevanta föremålen kunnat ta betydligt fler kvadratmeter i anspråk. Med den reservationen är det en sevärd samling saker kopplade till konstens uppsving i kölvattnen på de svenska framgångarna och exempel på krigsbyte från olika länder i Centraleuropa. Utställningens informationstavlor berättar om några av de mer kända konstnärer som tjänade både generaler och kungligheter och hur konsten blev en viktig del av skapandet av den nya uppåtstigande stormakten. Verk som för oss ofta bara framstår som praktfulla eller överdådiga rymmer ofta många symboliska inslag som för 1600-talets elit var uppenbara. Ungefär som medeltida kyrkors citat och symboler går över huvudet på de flesta moderna besökare.

Kontrasten mellan prakten och det ofta grymma kriget är uppenbar. Ibland blev konsten en del av det politiska spelet som gåvor till allierade eller fiender. Även böcker räknades som åtråvärda föremål som kunde skänka stor prestige till sina nya ägare. Drottning Kristna intresserade sig särskilt för det litterära krigsbytet. Hon tog också med sig betydande mängder både böcker och konst när hon lämnade tronen, blev katolik och flyttade till Rom. Dit hade de katolska styrkorna redan flyttat det berömda protestantiska biblioteket i Heidelberg.

En av utställningens poänger är att både konstnärerna och deras verk, inte bara på grund av plundringstågen, samtidigt med kriget kom att röra sig över stora delar av Europa. Områden som låg långt ifrån varandra kom plötsligt i kontakt, militärer och politiker knöt både vänskaps- och släktband som ibland fick stor betydelse även efter kriget. Europas länder kom på ett ofta brutalt sätt plötsligt väldigt mycket närmare varandra. Med hjälp av digitala kartor kan besökare följa både konstnärers och konstverks väg genom Europa.

Utställningen på Livrustkammaren är en del av ett större internationellt projekt som kallas ”Bellum et Artes”. Ett tiotal museer och forskningsinstitutioner i Tyskland, Tjeckien, Sverige, Belgien, Polen, Spanien och Italien deltar. Projektet leds av Staatliche Kunstsammlungen i Dresden och Leibniz-Institut für Geschichte und Kultur des östlischen Europa i Leipzig.

Den som vill se fler av utställningarna kan till exempel söka sig till House of European History i Bryssel. Utställningen i Dresden har redan avslutats men även Uppsala Universitetsbibliotek kommer 2026 att ge plats åt samma tema, med fokus på de böcker som togs som krigsbyte i Mainz 1631/32. Samma år kommer en utställning om Habsburgs propaganda att visas i polska Olmütz.

Projektet syftar också till att etablera ett mer permanent samarbete mellan de deltagande institutionerna, delvis mot bakgrund av det hot som det pågående kriget i Ukraina utgör mot både kulturen och Europa som helhet. Det finns också en gemensamt producerad bok på temat kriget och konsten som utgavs 2021 och heter ”Bellum & Artes. Central Europe in the Thirty Year’s War” där 42 författare från åtta länder medverkat. Dess värre är den ungefär lika dyr som den är vacker, med ett stort antal illustrationer i färg.

Mats Fält är förtroendevald i Tyresö Kommun