Mats Fält: Ur galen tunna

Centerpartiets relation till borgerligheten har under senare år präglats av myter. Maud Olofssons badtunna blev den symbol de flesta förknippar med Alliansens formella grundande i Högfors 2004. Att de lokala centerpartisterna styrde kommunen i nära samarbete med Socialdemokraterna påverkade inte nämnvärt bilden av gemenskap, samling och ny energi. Det var bara det att badtunnan var en myt. Det förekom inget halvintimt gemensamhetsbadande i Högfors. För Alliansen gick det dock trots detta länge riktigt bra och Maud Olofsson framstod ofta som den mest hängivna anhängaren av det gemensamma projektet.

Idag är klyftan mellan C och de forna allianskamraterna djup. Inte ideologiskt men i praktisk politik. Centerpartiet har prioriterat kampen mot SD före allt annat och dessutom misslyckats med att hindra Åkessons parti från att både växa och få allt större inflytande. Nu präglas Centerpartiets budskap av en ny myt. En myt som partiledningen med stor energi, men föga framgång, försöker blåsa liv i – myten om den breda mitten. Myten om att C är politikens sol som alla andra tvingas förhålla sig till och samarbeta med. Så har det inte blivit. Tvärtom framstår den traditionellt sett mest attraktiva platsen på schackbrädet som öde och ogästvänlig. Här vissnar resultaten av kompromissandet med Socialdemokraterna och det enda parti som har permanent uppehållstillstånd just här faller i opinionsmätningarna. Den breda mitten har visat sig vara ungefär lika fjärran från verkligheten som den mytomspunna badtunnan i Högfors.

Ibland blir kritiken mot C från de forna alliansbröderna alltför mycket präglad av striden om Rosenbad. Centerpartiet är fortfarande ett parti med ett i huvudsak bra program som försöker lösa många av de problem som alltför höga skatter och alltför många ingrep i medborgarnas frihet skapat. Det parti som ofta i praktiken står längst till höger i den ekonomiska politiken skulle sakpolitiskt passa in utan några större problem i ett förnyat allianssamarbete. Även invandringspolitiken skulle gå att hantera. Det tror man inte när man följer den dagliga debatten men i grunden bygger även Centerpartiets politik inom området på en tydlig betoning av det personliga ansvaret och bättre integration. Centerpartiets recept för att få fler i arbete är, i den anda som radarparet Lööf och Federley brukade förespråka, snarare mer radikalt och principfast än det som de andra allianspartierna förespråkar. Sedan C valde att prioritera kampen mot SD före allt annat har bilden utåt blivit en annan.

Det stora problemet med korståget mot Sverigedemokraterna är inte principen utan praktiken. Det har inte alls fungerat. Det har blockerat borgerliga reformer och samtidigt gjort det lättare för SD att utan att behöva ta ansvar växa och till slut hitta allierade på den borgerliga planhalvan. Annie Lööf har blivit ett av Åkessons bästa argument i valdebatterna. Samtidigt som SD faktiskt blivit ett betydligt mer normalt parti har Centerpartiet delvis bytt väljarkår. För många av de nya väljarna är positionen på den politiska spelplanen och kampen mot Åkesson, betydligt viktigare än vare sig frihetsbudskapet eller den liberala förankringen. Det är snart inte säkert att partiledningen kan försvara den tydliga marknadsliberala linje som varit partiets signum alltsedan det inställda badandet i Högfors 2004. Det krävde betydande insatser av politiskt kapital redan på den senaste partistämman, då kampen mot friskolornas påstådda synder seglade upp som ett centralt tema, med ungefär samma argument som inom den allt mindre liberala socialdemokratin.

Även om det för många känns bittert och svårt måste ett centralt borgerligt mål vara att rädda tillbaka Centerpartiet till rätt sida av spelplanen. Innan partiets politik på allvar förändras och för det tillbaka till den form av pragmatisk samarbetspolitik som man stolt propagerade för även innan Lööf valde kampen mot rasismen som huvudfråga. Samarbete är i grunden sunt men samarbete utan en tydlig ideologisk grund är en dålig och opålitlig karta även för partiet som varit länge i branschen.

De forna allianskollegorna kan inte köpa Centerpartiets syn på det dagspolitiska läget men borde även lägga energi på att regelbundet påminna om att C egentligen har en sund politisk plattform och självklart borde vara en del av ett framtida borgerligt projekt. Omvänt är det olyckligt när företrädare för Centerpartiet får det att framstå som om de forna regeringskollegorna sålt sin själ till djävulen. Så många stollar och putinister finns det inte kvar i Åkessons parti, även om de uppenbarligen fortfarande är alltför många, inklusive i försvarsutskottet.

Mats Fält är förtroendevald i Tyresö Kommun