Mellan konsumentmakt och apokalyps
1996
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
MARKUS UVELL:
Mellan konsumentmakt
och apokalyps
et ska vara miljö
nu för tiden. De
som trodde att
det sena 80-talets
miljötrend skulle
blåsa snabbt förbi, har fatt fel. Miljön
har aldrig varit så inne som nu.
Föga förvånande är då att borgerlighetens allra mest trendmedvetna
känselspröt pejlat in denna expansiva
nisch. Moderata Ungdomsförbundet
har kastat sig huvudstupa m 1
miljöfrågan.
Resultatet har blivit sisådär, är väl
den enklaste sammanfattningen.
Snart sagt alla företag försöker
numera anlägga ett miljöperspektiv
på sin verksamhet. Den kommersiella
potentialen i att erbjuda kunderna en
vara eller tjänst med ”rniljöprofil” är
betydande.
En del talar för att miljöaspekter på
MARKUS UVELL är f d redaktör för
Svensk Lir1je.
36
sikt kan komma att påverka även
finansmarknadernas bedömningar.
Ett företag vars verksamhet är kontroversiell ur miljöperspektiv, skulle
då kunna bedömas vara en osäker
investering.
Det är på denna, i genuin mening
marknadsorienterade, miljövåg Moderata Ungdomsförbundet vill surfa.
Under stridsropet ”Bli miljöhjälte!”
försöker MUF fa upp den unga,
bortskämda borgerligheten på barrikaderna. Det är på shoppingrundan
högerynglen ska rädda världen.
Besy nnerlig
miljöargumentation
Resultatet har blivit en ganska
besynnerlig miljöargumentation; insiktsfulla resonemang om det personliga ansvarets betydelse blandas med
vanföreställningar om ”sopberg”,
vattenbrist(!) m m och osedvanligt
larviga poänger om ekologiskt nedbrytbara kondomer och annat.
Det finns flera problem med
elegant utförda, miljösatsning.
För det första bygger MUFs
beskrivning av ”miljöproblemen” i
många fall på samma missuppfattningar som trumpetas ut av den
övriga miljörörelsen. Mycket av det
konsumentmakten sägs ska bekämpa
är inbillningar eller kraftiga överdrifter.
I själva verket existerar i vårt land
inget ”sopberg” och vi löper sannerligen ingen risk för vattenbrist.
Teknikutvecklingen inom industrin
minskar i snabb takt bl a biltrafikens
miljöpåverkan. Det pågår ingen
”rovdrift på jordens resurser”. De
populära teorierna om koldioxidens
temperaturhöjande effekt framstår
som allt mer bräckliga ur ett vetenskapligt perspektiv. Och så vidare.
Faktum är att miljön på det hela taget
aldrig har mått så bra som idag.
Att MUF bidrar till att sprida
tveksamma, eller i värsta fall direkt
falska, påståenden är förstås djupt
olyckligt. Det är tur att organisaMUFs, förvisso både välmenta och tiorren är mer påläst när man utSVENSK TIDSKRIFT
vecklar sin politik på andra områden.
För det andra riskerar Moderata
Ungdomsforbundet att underblåsa
argument och synsätt som i grunden
strider mot det mesta man i övrigt
står for. De apokalyptiska miljö-
visionerna om naturresursernas akuta
knapphet, forgiftandet av mark och
vatten, befolkningsökningen, världssvälten, utrotningen av allt fler djurarter osv osv bygger på en påtagligt
antihumanistisk och antikapitalistisk
samhällssyn.
Politiska ingrepp
Enligt dessa profetior finns en
grundläggande konflikt mellan fria
människor och god miljö. Om vi
tvåbentingar ges möjlighet att agera
och utvecklas fritt, kommer miljön
att ödeläggas och jorden på sikt gå
under. Därfor forordas politiska
ingrepp i syfte att bromsa tillväxten,
minska antalet ”onödiga” alternativ
och tygla vinstintresset. Att MUFs
beredskap mot dylika irrläror är så låg
på just miljöområdet är både forvånande och beklagligt.
För det tredje är aktiva konsumenter inte på något sätt tillräckligt for att
lösa de miljöproblem som faktiskt
finns. Miljöproblem är inte konflikter mellan ”mänskligheten” å ena
sidan och ”miljön” å den andra. Inte
heller kan de reduceras till en fråga
om vilka produktions- och distributionsmetoder enskilda foretag använder.
I stället bör miljöproblem uppfattas
som konflikter mellan människor. De
skapas i regel av att en part- en enskild person, ett foretag, en myndighet etc – genom sitt agerande skadar
en annan människas hälsa, egendom
eller på annat sätt påverkar dennes liv
negativt.
Idag används politiska ingrepp –
forbud, regleringar, straffbeskattrung
etc – for att forsöka reda ut sådana
konflikter. Ett alternativt tillvägagångssätt skulle vara att hantera
miljöproblem på samrna sätt som
andra konflikter mellan mänruskor,
dvs juridiskt. Den som far sin miljö
forstörd driver helt enkelt process
mot den som forstört.
Detta forutsätter en rad saker,
främst att äganderätten ges en
starkare reglering i svensk lag och att
de juridiska instrumenten for att
utkräva ansvar for äganderättskränkningar forbättras. Ett sådant
tillvägagångssätt skulle minimera det
politiska inflytandet – och därmed
risken for politiskt godtycke – i
miljöfrågor.
Att vinna gehör for ett sådant
synsätt är långt ifrån enkelt. Det är en
krävande uppgift, både intellektuellt
och kommunikativt. En uppgift
MUF frimodigt tar sig an, men inte
lyckas ro iland.
I åtminstone två avseenden är det
viktigt att miljöfrågan angrips ur ett
nytt perspektiv. För det forsta måste
man anlägga ett individualistiskt
synsätt som kontrast till den politikcentrerade kollektivism dagens
miljödebatt lider av. Det är ett ökat
personligt ansvar, inte fler och mer
sinnrikt utformade regleringar, som
krävs for att minimera miljöfårSVENSK TIDSKRIFT
störingen.
För det andra måste den kvävande
utvecklingspessimismen övergå i en
rationell optimism baserad på människans och teknikens möjligheter. Det
är inte så att vi ödelägger naturen
med vårt nuvarande sätt att leva, och
därfor radikalt måste forändra vår
livsstil. Tvärtom har mänskligheten
blivit allt bättre på att värna naturen.
Nya ideer och ny teknik gör att vi
allt bättre klarar att forena god miljö
med materiellt välstånd.
Sjunger med i kören
det forsta avseendet lyckas
Moderata Ungdomsforbundet väl.
Talet om miljöhjältar och konsumentmakt har en mycket viktig
grundläggande poäng, nämligen det
personliga ansvaret. En forutsättning
for att miljöproblemen ska kunna
minskas är att människor ges möjlighet att ta ansvar. Tragedierna i det f d
Östeuropa visar hur miljön kan
ödeläggas när personligt ansvar
omöjliggörs, egna initiativ bestraffas
och egeruntresse forbjuds.
Men i det andra avseendet gör
högerns nymornade miljöaktivister
inte mycket for att bryta den rådande
erugheten om motsättningen mellan
utveckling och miljö. I stället sjunger
de med i den apokalyptiska kören.
Visst är det i många fall bra om
människor tänker på miljön när de
handlar. Men det räcker inte.
Konsumentmakt i all ära, men vårt
val av toalettpapper räcker inte långt
for att avveckla en utvecklingsfientlig
miljöpolitik.
37
Mellan konsumentmakt
och apokalyps
et ska vara miljö
nu för tiden. De
som trodde att
det sena 80-talets
miljötrend skulle
blåsa snabbt förbi, har fatt fel. Miljön
har aldrig varit så inne som nu.
Föga förvånande är då att borgerlighetens allra mest trendmedvetna
känselspröt pejlat in denna expansiva
nisch. Moderata Ungdomsförbundet
har kastat sig huvudstupa m 1
miljöfrågan.
Resultatet har blivit sisådär, är väl
den enklaste sammanfattningen.
Snart sagt alla företag försöker
numera anlägga ett miljöperspektiv
på sin verksamhet. Den kommersiella
potentialen i att erbjuda kunderna en
vara eller tjänst med ”rniljöprofil” är
betydande.
En del talar för att miljöaspekter på
MARKUS UVELL är f d redaktör för
Svensk Lir1je.
36
sikt kan komma att påverka även
finansmarknadernas bedömningar.
Ett företag vars verksamhet är kontroversiell ur miljöperspektiv, skulle
då kunna bedömas vara en osäker
investering.
Det är på denna, i genuin mening
marknadsorienterade, miljövåg Moderata Ungdomsförbundet vill surfa.
Under stridsropet ”Bli miljöhjälte!”
försöker MUF fa upp den unga,
bortskämda borgerligheten på barrikaderna. Det är på shoppingrundan
högerynglen ska rädda världen.
Besy nnerlig
miljöargumentation
Resultatet har blivit en ganska
besynnerlig miljöargumentation; insiktsfulla resonemang om det personliga ansvarets betydelse blandas med
vanföreställningar om ”sopberg”,
vattenbrist(!) m m och osedvanligt
larviga poänger om ekologiskt nedbrytbara kondomer och annat.
Det finns flera problem med
elegant utförda, miljösatsning.
För det första bygger MUFs
beskrivning av ”miljöproblemen” i
många fall på samma missuppfattningar som trumpetas ut av den
övriga miljörörelsen. Mycket av det
konsumentmakten sägs ska bekämpa
är inbillningar eller kraftiga överdrifter.
I själva verket existerar i vårt land
inget ”sopberg” och vi löper sannerligen ingen risk för vattenbrist.
Teknikutvecklingen inom industrin
minskar i snabb takt bl a biltrafikens
miljöpåverkan. Det pågår ingen
”rovdrift på jordens resurser”. De
populära teorierna om koldioxidens
temperaturhöjande effekt framstår
som allt mer bräckliga ur ett vetenskapligt perspektiv. Och så vidare.
Faktum är att miljön på det hela taget
aldrig har mått så bra som idag.
Att MUF bidrar till att sprida
tveksamma, eller i värsta fall direkt
falska, påståenden är förstås djupt
olyckligt. Det är tur att organisaMUFs, förvisso både välmenta och tiorren är mer påläst när man utSVENSK TIDSKRIFT
vecklar sin politik på andra områden.
För det andra riskerar Moderata
Ungdomsforbundet att underblåsa
argument och synsätt som i grunden
strider mot det mesta man i övrigt
står for. De apokalyptiska miljö-
visionerna om naturresursernas akuta
knapphet, forgiftandet av mark och
vatten, befolkningsökningen, världssvälten, utrotningen av allt fler djurarter osv osv bygger på en påtagligt
antihumanistisk och antikapitalistisk
samhällssyn.
Politiska ingrepp
Enligt dessa profetior finns en
grundläggande konflikt mellan fria
människor och god miljö. Om vi
tvåbentingar ges möjlighet att agera
och utvecklas fritt, kommer miljön
att ödeläggas och jorden på sikt gå
under. Därfor forordas politiska
ingrepp i syfte att bromsa tillväxten,
minska antalet ”onödiga” alternativ
och tygla vinstintresset. Att MUFs
beredskap mot dylika irrläror är så låg
på just miljöområdet är både forvånande och beklagligt.
För det tredje är aktiva konsumenter inte på något sätt tillräckligt for att
lösa de miljöproblem som faktiskt
finns. Miljöproblem är inte konflikter mellan ”mänskligheten” å ena
sidan och ”miljön” å den andra. Inte
heller kan de reduceras till en fråga
om vilka produktions- och distributionsmetoder enskilda foretag använder.
I stället bör miljöproblem uppfattas
som konflikter mellan människor. De
skapas i regel av att en part- en enskild person, ett foretag, en myndighet etc – genom sitt agerande skadar
en annan människas hälsa, egendom
eller på annat sätt påverkar dennes liv
negativt.
Idag används politiska ingrepp –
forbud, regleringar, straffbeskattrung
etc – for att forsöka reda ut sådana
konflikter. Ett alternativt tillvägagångssätt skulle vara att hantera
miljöproblem på samrna sätt som
andra konflikter mellan mänruskor,
dvs juridiskt. Den som far sin miljö
forstörd driver helt enkelt process
mot den som forstört.
Detta forutsätter en rad saker,
främst att äganderätten ges en
starkare reglering i svensk lag och att
de juridiska instrumenten for att
utkräva ansvar for äganderättskränkningar forbättras. Ett sådant
tillvägagångssätt skulle minimera det
politiska inflytandet – och därmed
risken for politiskt godtycke – i
miljöfrågor.
Att vinna gehör for ett sådant
synsätt är långt ifrån enkelt. Det är en
krävande uppgift, både intellektuellt
och kommunikativt. En uppgift
MUF frimodigt tar sig an, men inte
lyckas ro iland.
I åtminstone två avseenden är det
viktigt att miljöfrågan angrips ur ett
nytt perspektiv. För det forsta måste
man anlägga ett individualistiskt
synsätt som kontrast till den politikcentrerade kollektivism dagens
miljödebatt lider av. Det är ett ökat
personligt ansvar, inte fler och mer
sinnrikt utformade regleringar, som
krävs for att minimera miljöfårSVENSK TIDSKRIFT
störingen.
För det andra måste den kvävande
utvecklingspessimismen övergå i en
rationell optimism baserad på människans och teknikens möjligheter. Det
är inte så att vi ödelägger naturen
med vårt nuvarande sätt att leva, och
därfor radikalt måste forändra vår
livsstil. Tvärtom har mänskligheten
blivit allt bättre på att värna naturen.
Nya ideer och ny teknik gör att vi
allt bättre klarar att forena god miljö
med materiellt välstånd.
Sjunger med i kören
det forsta avseendet lyckas
Moderata Ungdomsforbundet väl.
Talet om miljöhjältar och konsumentmakt har en mycket viktig
grundläggande poäng, nämligen det
personliga ansvaret. En forutsättning
for att miljöproblemen ska kunna
minskas är att människor ges möjlighet att ta ansvar. Tragedierna i det f d
Östeuropa visar hur miljön kan
ödeläggas när personligt ansvar
omöjliggörs, egna initiativ bestraffas
och egeruntresse forbjuds.
Men i det andra avseendet gör
högerns nymornade miljöaktivister
inte mycket for att bryta den rådande
erugheten om motsättningen mellan
utveckling och miljö. I stället sjunger
de med i den apokalyptiska kören.
Visst är det i många fall bra om
människor tänker på miljön när de
handlar. Men det räcker inte.
Konsumentmakt i all ära, men vårt
val av toalettpapper räcker inte långt
for att avveckla en utvecklingsfientlig
miljöpolitik.
37