Michail Chodorkovskij: Från rövare till helgon – tack vare Putin?

Den 27 december ska domstolen i Moskva meddela domen mot Michail Chodorkovskij. Åklagaren kräver 14 års fängelse förskingring och stöld. 2003 dömdes han till åtta år för liknande brott. Precis som när ryska staten gör testuppskjutningar av långdistansrobotar handlar det om att visa upp sin makt, skriver Bo Ture Larsson.

Besvärligt isläge i Vita havet har sinkat en uppvisning av ryska statens makt – testuppskjutningen från en atomubåt av en långdistansrobot.

Även en annan maktuppvisning har senarelagts. I stället för före jul, som tänkt, ska en domstol i Moskva 27 december börja meddela vad man kommit fram till i fallet Michail Chodorkovskij. Åklagaren kräver 14 års fängelse förskingring och stöld. 2003 dömdes han till åtta år för liknande brott. På 1990-talet blev Chodorkovskij Rysslands rikaste man, som herre över energijätten Yukos.

Om domstolen tar ytterligare lite tid på sig, kanske för att minimera uppmärksamheten i juldästa väst, hade premiärminister Vladimir Putin saken klar för sig redan när han 16 december deltog i sitt årliga ring-in-program i TV.
Putin är numera självsäkert medievan. Programledarna vågade därför släppa fram en lätt spydig dam:
”Anser ni det rättvist att Michail Chodorkovskij alltjämt sitter i fängelse? Jag vet att ni föredrar att tala med pensionerade äldre kvinnor som bubblar av tacksamhet eller svara på frågor om era älsklingshundar. Tack så mycket”.

Putin svarade att han ofta talat om den där tjuven. Putin jämförde med Bernard Madoff som i USA dömdes till 150 års fängelse för liknande brott. Putin sa att det är upp till domstolen att avgöra. Men fallet är nog redan avgjort. Uppifrån.

Ett frikännande, eller en benådning, skulle välkomnas i väst och av de ryssar som ser en politisk fånge, straffad för att han stödde oppositionen. Men för eliten kring Putin är Chodorkovskij i fängelse beviset på att man har koll, inför världens alla odemokrater och de ryssar som tycker att Chodorkovskij är en av 90-talets rövarbaroner, att han får vad han förtjänar, oavsett anklagelsernas hållbarhet.

Åter till Vita havet. På en ö därute ligger klostret Solovki, en utpost sedan 500 år för rysk kultur och religion. På Stalins tid platsen för ett slavarbetsläger. I folkvisan ”De tolv rövarna” berättas om kosackhövdingen Kudejar, som rövade och spillde kristet blod. Men Gud väckte hans samvete. Han lämnade kompisarna och gick i kloster, i Solovki, för att tjäna människorna. Detta har munken Nikodim berättat för oss, heter det i visan. Och Nikodim är trovärdig. För en gång var han Kudejar.

Om Chodorkovskij var en av rövarna som på 90-talet la beslag på Sovjets kvarlåtenskap så verkar han snabbt ha blivit omvänd. I väst, bland politiker och affärsmän, sågs hans företag som en modell för Ryssland, med insyn, rationalitet och stöd till civilsamhället. Men Chodorkovskij trotsade krafter med en annan uppfattning om Rysslands framtid.

Som fånge och åtalad tjänar Chodorkovskij nu sitt land som en gång munken Nikodim i Solovki. Ståndaktigt och vältaligt argumenterar han för ett bättre Ryssland. På bilderna lyser hans ansikte som en ikons. Från rövare till helgon, tack vare Putin? (SNB)

Bo Ture Larsson är utrikesredaktör i Svenska Nyhetsbyrån (SNB).

Foto: PressCenter of Mikhail Khodorkovsky and Platon Lebedev