Min vän spindeln och Ensam i bräcklig farkost

Svensk Tidskrift drar sitt strå till den litterära stacken efter denna omtumlande vecka och bjuder på nya alster av Veckopoeten att lugna kulturnerverna med.

Min vän spindeln

En spindel har vid köksdörren sitt fäste,
En springa där till höger är spindelns näste.
Den bevakar min ingång och min utgång
Från morgon till kväll, och natten lång.
Den verkar majestätisk
När den ser mig
Nuddar en fluga dess nät,
Blir den atletisk.
Med ett ryck är den framme vid flugan
Och strax är det lunchdags i stugan.

Det känns så lyxigt att ha gratis dörrvakt,
Om man bortser från att jag bjuder på flugjakt.
En kompis som väntar
När jag på dörren gläntar.
Troligen en egenföretagare,
En professionell matlagare
Som sin väv kan spinna
Men kan den livets mening finna?

Enahanda är spindelns vardag,
Fluga till frukost, lunch och middag.
Men den klagar inte, vet inte annat.
Har aldrig regeringen bannat.

Vi är inte med i något parti,
Men gör nog till slut samma sorti.
Drömmer vi båda om egna vingar
Som oss till rymden svingar?

Ensam i bräcklig farkost, uppdaterad i luften den 6 december 2013

(Tack, Erik Gustaf Geijer)
Tillsammans i sluten farkost
Vågar resenärerna sig upp i skyn.
Ovanför dem lyser lampor,
Nedanför, syns den egna byn.
Fasten seat belts!
Det är kaptenens bud.
Ett lagom skydd,
I tider utan Gud

Veckopoeten