Motvind för moderaterna
Det blåser stark motvind för Moderaterna i rikspolitiken. I den väljarbarometer som SKOP idag presenterar är det bara 15,0 procent som stöder Moderaterna och den starka nedåtriktade trenden fortsätter, skriver Örjan Hultåker.
Under början av nuvarande riksdagsperiod kunde Moderaterna notera en svag medvind och partiet låg länge över 2014 års valresultat. Men sedan årsskiftet har det blåst motvind som övergått till orkanstyrka.
En analys av SKOP:s partisympatiundersökning som genomfördes årsskiftet 2016/2017 visar att partiet börjat tappa redan innan partiledare Anna Kinberg Batra höll sin uppmärksammade presskonferens när hon positionerade partiets förhållande till Sverigedemokraterna. Men efter den presskonferensen har Moderaterna stadigt minskat i alla opinionsundersökningar.
När SKOP nu presenterar både en rikspolitisk och en kommunalpolitisk väljarbarometer är det tydligt att det är partiets centrala ledning i riksdagen som underkänns av de tidigare sympatisörer som nu överger partiet i allt raskare takt.
I valet 2014 hade Moderaterna något starkare stöd i riksdagsvalet (23,3 procent) än i de kommunala valen (21,6 procent). Men skillnaden var ganska liten – 1,7 procentenhet.
Den utvecklingen fortsatte fram till mitten av förra året. Därefter har Moderaterna minskat betydligt mer i rikspolitiken än ute i kommunerna. Med andra ord: partiets kommunalråd och övriga kommunpolitiker är betydligt mer populära än rikspolitikerna – som främst representeras av partiledaren.
En jämförelse mellan SKOP:s rikspolitiska och kommunalpolitiska väljarbarometrar visar att det vid årsskiftet 2016/2017 skilde fyra procentenheter till kommunalpolitikens favör. Det var fyra procentenheter fler som sympatiserade med Moderaterna i kommunalpolitiken (25,3 procent) än i rikspolitiken (21,3 procent).
Den skillnaden har nu förstärkts så att det skiljer nästan 6 procentenheter mellan stödet för Moderaterna i kommunalpolitiken (20,8 procent) och i rikspolitiken (15,0 procent).
Moderaterna har minskat både i rikspolitiken och i kommunalpolitiken men raset är betydligt kraftigare i rikspolitiken där partiet under det senaste året har minskat med 11,4 procentenheter. I kommunalpolitiken är minskningen 5,6 procentenheter.
Kungsfrågan, eller snarare drottningfrågan, är nu för Moderaterna om partiledningen kan dra fördel av kommunpolitikernas större popularitet eller om kommunpolitikerna skall smittas än mer av den rikspolitiska krisen.
I det moderata katastrofvalet 2002 drogs kommunalpolitiken med i väljarraset. I riksdagsvalet minskade partiet med 7,7 procentenheter till 15,2 procent. Moderaternas tillbakagång var något mindre men betydande även i kommunalvalet; minus 4,8 procent-enheter till 17,5.
Sambandet mellan riks- och kommunalpolitik följer ett relativt vanligt scenario. Det är svårt för kommunpolitikerna i ett stort parti att lyckas avsevärt bättre än partiets resultat i riksdagsvalet. Det kan lyckas i enstaka kommuner men inte övergripande nationellt.
Det är av intresse att jämföra dagens moderata opinionsläge med Socialdemokraternas vid årsskiftet 2011/2012. I december 2012, en månad innan Håkan Juholt skulle komma att avgå som partiledare, visade SKOP:s väljarbarometrar att Socialdemokraterna hade stöd av för partiet låga 25,3 procent i rikspolitiken. I den kommunala barometern gick det dock bättre och det var 31,4 procent som tyckte bäst om Socialdemokraterna i kommunalpolitiken.
Håkan Juholt avgick och ersattes av Stefan Löfven. I valet 2014 fick Socialdemokraterna 31,0 procent i riksdagsvalet och 31,2 procent i kommunalvalet. Med facit i handen visade det sig att de kommunala partisympatierna var bäst på att återspegla den allmänna opinionens inställning till Socialdemokraterna. Håkan Juholt var ett sänke och utan honom återvände partisympatierna till ett normalläge även i rikspolitiken.
Det finns alternativa exempel som när Annie Lööf lyckades vända dåliga opinionssiffror och förvandlas från kritiserad till opinionens och medias gunstling. Men det kräver att ledande kommunalpolitiker tror att partiledaren skall lyckas vända opinionen.
Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare hos SKOP