Namn att minnas – Ingrid Sundberg
1964
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
370
NAMN ATT MINNAS
INGRID SUNDBERG
En allvarlig och oroväckande konsekvens av borgerlighetens splittring med
ty åtföljande politiska vanmakt, är de
borgerliga partiernas rekryteringssvå-
righeter. Det blir alltmer vanligt att
begåvade borgerliga ungdomar vänder
politiken ryggen i missmod, förakt eller rentav vämjelse inför de borgerliga
partiernas oförmåga att samsas. Eller
också, om deras moraliska resp. politiska motståndskraft är svagare, söker
de sig till socialdemokratin. Att bli
borgerlig politiker är ju nämligen ingen framtid, men att bli socialdemokratisk politiker kan bana väg till en rad
välavlönade ämbeten. Kort sagt: opportunisterna blir socialdemokrater,
idealisterna blir apolitiker.
Undantag finns dock, som väl är,
från denna nedslående regel och ett av
de mest glädjande heter för högerns
vidkommande Ingrid Sundberg. Hon
är född i New York har tillbragt sin
mesta skoltid i Stockholm, men tagit
studenten i Västerås. År 1944 började
hon studera naturvetenskap vid då-
varande Stockholms Högskola och tog
1950 en fil. kand. med kemi som huvudämne. Under tiden hade hon gift
sig och fått flera barn och hamnade
småningom som direktörsfru i Bjuv i
Skåne, vilket allt försvårade de planerade fortsatta studierna. År 1951 studerade hon visserligen som stipendiat
fysikalisk kemi vid University of California, men sedan krävde familjen sitt
och i stället för att forska vidare ägnade hon sig åt undervisning. Hon
tjänstgjorde som lärarinna först vid
flickläroverket i Hälsingborg och sedan vid folkskolan i Bjuv.
Det gav värdefulla erfarenheter, som
livligt stimulerade hennes intresse
både för undervisningsfrågor och
socialpolitik. Hennes man hade på
henne överlåtit uppdraget att starta en
unghögerförening i Bjuv och på den
vägen kom hon direkt in i politiken.
Hon blev snart medlem av ungdomsförbundets distriktsstyrelse och kom
samtidigt in i barnavårdsnämnd och
skolstyrelse. Från distriktsstyrelsen
avancerade hon till förbundsstyrelsen
och invaldes i ungdomsförbundets
programkommitte, där hon gjorde en
värdefull insats som expert på skoloch familjepolitik. Partiledningens
uppmärksamhet fästes på denna intelligenta och energiska unga högerkvinna och hon invaldes först i partirådet och sedan, vid 1962 års partistämma i Linköping, i partistyrelsen
där hon sedan dess i alla avseenden
pryder sin plats. Hon är nämligen inte
bara klok och kunnig utan också vacker och välklädd.
Samma år som partistämman i Linköping, alltså 1962, gjorde hon ett behjärtat inlägg i Svensk Tidskrift, under rubriken ”Kvinnor- en mänsklig
variant” där hon livfullt polemiserade
mot Eva Mobergs egenartade kvinnouppfattning. Hon invaldes också
prompt i högerpartiets familjepolitiska
kommitte och har bidragit till dess
arbete med många friska och självständiga synpunkter. Inför höstens val
Janeeras hon som första namn på en
ungdomslista i Malmöhus län. På lediga stunder förfriskar hon sin själ med
att läsa arbetsmarknadsstyrelsens må-
nadsrapporter och bankernas kvartalsskrifter varvtals med Robbe-Grillet,
Nathalie Sarraute, Sartre och Heidegger! Hennes stora intressen – vid sidan av naturvetenskapen – är ekonomi, socialpolitik, kulturpolitik, skönlitteratur och filosofi. Det räcker en
stund.
Vad skulle hon främst vilja verka
för om hon bleve invald i riksdagen?
Vad vill hon överhuvudtaget främja
med sina politiska insatser? Först och
främst en reform av skattepolitiken,
som ger näringslivet större möjligheter. Hon är varm anhängare av en
10 %-gräns, när det gäller uttaget till
AP-fonderna; då bör man enligt hennes mening vara väl garderad. Att den
ekonomiska makten i samhället mer
eller mindre totalitärt skulle koncen- 371
treras i statens hand betraktar hon
som ett fruktansvärt framtidsperspektiv. Om det inte längre finns vilja och
möjlighet att ta risker kommer det
efter hennes åsikt att betyda näringslivets död och därmed förmodligen
också folkets. Därnäst vill hon verka
för en reform av undervisningsväsendet. De toppbegåvade gör sig gällande
under vilket skolsystem som helst, menar hon. Men de begåvade behöver
starkare stöd än grundskolan i sin nuvarande utformning kan ge. Den är
inte färdig och man måste råda bot på
dess svagheter, liksom på kvalitetsförsämringen inom universitetsutbildningen.
Och på lång sikt? Vad anser hon om
de borgerliga samlingssträvandena?
Hon anser, liksom varje förnuftig
människa måste göra, att om vi vill
undvika ett enpartisystem här i landet
måste vi skapa ett tvåpartisystem.
G. U.
SVENSKA HANDELSBANKEN
450 kontor över hela Sverige
NAMN ATT MINNAS
INGRID SUNDBERG
En allvarlig och oroväckande konsekvens av borgerlighetens splittring med
ty åtföljande politiska vanmakt, är de
borgerliga partiernas rekryteringssvå-
righeter. Det blir alltmer vanligt att
begåvade borgerliga ungdomar vänder
politiken ryggen i missmod, förakt eller rentav vämjelse inför de borgerliga
partiernas oförmåga att samsas. Eller
också, om deras moraliska resp. politiska motståndskraft är svagare, söker
de sig till socialdemokratin. Att bli
borgerlig politiker är ju nämligen ingen framtid, men att bli socialdemokratisk politiker kan bana väg till en rad
välavlönade ämbeten. Kort sagt: opportunisterna blir socialdemokrater,
idealisterna blir apolitiker.
Undantag finns dock, som väl är,
från denna nedslående regel och ett av
de mest glädjande heter för högerns
vidkommande Ingrid Sundberg. Hon
är född i New York har tillbragt sin
mesta skoltid i Stockholm, men tagit
studenten i Västerås. År 1944 började
hon studera naturvetenskap vid då-
varande Stockholms Högskola och tog
1950 en fil. kand. med kemi som huvudämne. Under tiden hade hon gift
sig och fått flera barn och hamnade
småningom som direktörsfru i Bjuv i
Skåne, vilket allt försvårade de planerade fortsatta studierna. År 1951 studerade hon visserligen som stipendiat
fysikalisk kemi vid University of California, men sedan krävde familjen sitt
och i stället för att forska vidare ägnade hon sig åt undervisning. Hon
tjänstgjorde som lärarinna först vid
flickläroverket i Hälsingborg och sedan vid folkskolan i Bjuv.
Det gav värdefulla erfarenheter, som
livligt stimulerade hennes intresse
både för undervisningsfrågor och
socialpolitik. Hennes man hade på
henne överlåtit uppdraget att starta en
unghögerförening i Bjuv och på den
vägen kom hon direkt in i politiken.
Hon blev snart medlem av ungdomsförbundets distriktsstyrelse och kom
samtidigt in i barnavårdsnämnd och
skolstyrelse. Från distriktsstyrelsen
avancerade hon till förbundsstyrelsen
och invaldes i ungdomsförbundets
programkommitte, där hon gjorde en
värdefull insats som expert på skoloch familjepolitik. Partiledningens
uppmärksamhet fästes på denna intelligenta och energiska unga högerkvinna och hon invaldes först i partirådet och sedan, vid 1962 års partistämma i Linköping, i partistyrelsen
där hon sedan dess i alla avseenden
pryder sin plats. Hon är nämligen inte
bara klok och kunnig utan också vacker och välklädd.
Samma år som partistämman i Linköping, alltså 1962, gjorde hon ett behjärtat inlägg i Svensk Tidskrift, under rubriken ”Kvinnor- en mänsklig
variant” där hon livfullt polemiserade
mot Eva Mobergs egenartade kvinnouppfattning. Hon invaldes också
prompt i högerpartiets familjepolitiska
kommitte och har bidragit till dess
arbete med många friska och självständiga synpunkter. Inför höstens val
Janeeras hon som första namn på en
ungdomslista i Malmöhus län. På lediga stunder förfriskar hon sin själ med
att läsa arbetsmarknadsstyrelsens må-
nadsrapporter och bankernas kvartalsskrifter varvtals med Robbe-Grillet,
Nathalie Sarraute, Sartre och Heidegger! Hennes stora intressen – vid sidan av naturvetenskapen – är ekonomi, socialpolitik, kulturpolitik, skönlitteratur och filosofi. Det räcker en
stund.
Vad skulle hon främst vilja verka
för om hon bleve invald i riksdagen?
Vad vill hon överhuvudtaget främja
med sina politiska insatser? Först och
främst en reform av skattepolitiken,
som ger näringslivet större möjligheter. Hon är varm anhängare av en
10 %-gräns, när det gäller uttaget till
AP-fonderna; då bör man enligt hennes mening vara väl garderad. Att den
ekonomiska makten i samhället mer
eller mindre totalitärt skulle koncen- 371
treras i statens hand betraktar hon
som ett fruktansvärt framtidsperspektiv. Om det inte längre finns vilja och
möjlighet att ta risker kommer det
efter hennes åsikt att betyda näringslivets död och därmed förmodligen
också folkets. Därnäst vill hon verka
för en reform av undervisningsväsendet. De toppbegåvade gör sig gällande
under vilket skolsystem som helst, menar hon. Men de begåvade behöver
starkare stöd än grundskolan i sin nuvarande utformning kan ge. Den är
inte färdig och man måste råda bot på
dess svagheter, liksom på kvalitetsförsämringen inom universitetsutbildningen.
Och på lång sikt? Vad anser hon om
de borgerliga samlingssträvandena?
Hon anser, liksom varje förnuftig
människa måste göra, att om vi vill
undvika ett enpartisystem här i landet
måste vi skapa ett tvåpartisystem.
G. U.
SVENSKA HANDELSBANKEN
450 kontor över hela Sverige