Namn att minnas – Sven Johansson
1957
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
NAMN ATT MINNAS:
SVEN JOHANSSON
Med sitt knollriga hår, sin varma blick
och sin vältalighet – han talar med
änglars tunga, ehuru inte utan en viss
brytning från de nedre regionerna,
närmare bestämt Skäne – påminner
Sven Johansson, ungsvenskarnas nykorade hövding, vagt om Gösta Berling.
Men fast han hade A i grekiska på
sitt studentbetyg, har han inte blivit
präst. För 150 är sedan skulle han sä-
kert liksom andra unga män med smort
munläder och håg att göra karriär ha
valt den banan. Nu har han i stället
ägnat sig åt dess moderna ekvivalent
och blivit politiker.
Dock inte utan vidare. Den unge
Malmö-gymnasisten, som hade lingvistik till hobby och läste grekiska för
nöjes skull, funderade ursprungligen
på att bli läkare. Sven Johansson har
alltid varit socialt intresserad, om än
inte alltid med samma starka ambition som nu, och på den tiden drömde
han om en stilla men samhällsgagnande
gärning som provinsialläkare. Att han
var utpräglat vänsterhänt lade emellertid hinder i vägen för denna idylliska
utveckling och fr. o. m. andra ringen
inriktade han sig på att bli jurist. Närmare bestämt affärsjurist – det brukar
man slå sig på, när man inte duger till
något annat, säger Sven Johansson med
omisskännligt falsk blygsamhet.
Han började läsa juridik i Lund
höstterminen ·t947 och det var också
då han fick sin politiska väckelse. Enligt vad han själv försäkrar, var det
efter att ha hört undertecknad tala om
»Strövtåg i svensk politik», som han
skrev in sig som medlem i Konservativa studentföreningen. I sanningens
intresse måste detta moraliska ansvar
vidgås, även om det skulle kunna utlösa repressalier frän misslynta ungsvenskar. En behjärtad insats i 1948
års valrörelse gav Sven Johansson tillräckliga meriter för att han skulle
kunna kandidera till den inflytelserika
posten som vice sekreterare i Lunds
Konservativa studentförening. Han valdes med 11 röster mot 10, sedan en
motståndarröst på grund av ett tekniskt fel ogiltigförklarats.
Trots att han var en omstridd och
följaktligen dugande person fortsatte
hans politiska karriär i rask takt. År
1950 blev han ordförande i Konservativa studentföreningen i Lund; han
blev Konservativa studentföreningens
sekreterare 1951 och dess ordförande
1952 – en typisk sekreterarebegåvning, framhäller han själv med samma
art av anspråkslöshet, som ovan antytts. – Under tiden hade han tagit
jur. kand. i Lund och på 9 månader
avverkat Handelshögskolan i Stockholm.
Det var nu dags för Sven Johansson
att se sig om efter en borgerlig syssla
och mer av en slump än någonting
annat hamnade han i bilbranschen –
där fanns det nämligen en plats ledig
för honom. Han har småningom avancerat till verkställande direktör i Sveriges Automobilhandlareförbund. Visserligen har han ingen bil själv och
är sålunda en påver reklam för sina
uppdragsgivares verksamhet, men han
har i gengäld ett annat intresse gemen- 472
samt med sin f. d. chef, direktör Rosenquist. Det är filologi. De utbyter vokabler på lediga stunder och har kommit
överens om att efter uppnådd pensionsålder ägna sig åt dialektforskning.
Om per bil förmäler inte historien.
Dessförinnan kommer emellertid
Sven Johansson att fullfölja sin politiska karriär. I egenskap av ordförande
i Konservativa studentförbundet blev
han automatiskt suppleant i Ungsvenskarnas styrelse år 1952 och upphöjdes
till 1:e vice ordförande år 1954. Efter
att flitigt ha mötestalat landet över i
tre års tid och efter att på 1956 års
förbundsstämma såsom fungerande
ordförande ha lett förhandlingarna
med energi och bravur, valdes han i
år till ungsvenskarnas ordförande.
Sven Johansson är inte bara en klar
hjärna med utmärkta utförsgåvor; han
har också organisatoriskt handlag och
en snarare praktisk än teoretisk inställning till politiska problem.
Vad är det då han vill göra som
—————–
ordförande i högerns ungdomsorganisation? Han opponerar sig mot inställningen: jag är högerman, därför skall
jag tänka så och så. Det bör vara
tvärtom. Slentrian och stereotypi är
honom motbjudande och det är inte
bara socialdemokratins argument och
ideer, som är förlegade, säger han utan
att blinka. Högerns åskådning måste
anpassas efter 1957 års samhälle. Hur
skall man kunna åstadkomma en vettig balans mellan individens frihet och
den samverkan, som är en förutsättning för att ett modernt samhälle skall
kunna fungera?
Det är ett av de spörsmål han anser
att ungsvenskarna bör grubbla över.
En av vägarna för den önskvärda formen av samverkan anser Sven Johansson vara ett vidgat aktieinnehav. Han
tycker att det bör bildas aktieägareföreningar efter amerikansk modell, som
gör aktieägarna till något annat och
mer än anonyma nummer och säkrar
deras aktiva medverkan i företagens
,,
utveckling. När det gäller ungsvenskarnas verksamhet är det inte så mycket
organisatoriska reformer Sven Johansson eftersträvar som snarare att göra
förbundet mera politiskt medvetet. Det
kan bl. a. ske, menar han, genom ett
systematiskt studium av socialpolitiken. Där finns ett tacksamt fält för reformer i syfte att ersätta kvantitet med
kvalitet. Ett konkret exempel är enligt
Sven Johansson åldringsvården, där
man borde kunna inrikta sig på mer
personliga vårdformer. – Att undersöka förutsättningarna för en allmän
socialförsäkring, som kan ersätta den
nuvarande sociallagstiftningens labyrinter, tycker Sven Johansson vore en
värdig uppgift för ungsvenskarna.
Allt detta betyder inte att Sven JoSkratt bakom järnridån
473
bansson är ointresserad av utrikespolitik. Europatanken har i honom en av
sina varmaste förkämpar bland våra
yngre politiker – under förutsättning
att den inte leder till något slags allmän dirigism – men charity begins att
borne, menar han.
Denne bilhandlardirektörs främsta
fritidsnöje är – att rida. Varje måndag ägnar han några timmar åt ridning
och de är heliga för honom, försäkrar
han. När han nyligen for till Vålådalen
för att förlova sig tillbragte han och
hans fästmö den övriga tiden med att
rykta hästar och gödsla ut. En automobilhandlare vars högsta nöje är att
rida – det bör kunna bli en ung hö-
gerpolitiker, vars högsta nöje är att
tycka annorlunda.
G. U.
Det förljudes från Budapest att man rest ett monument över Lazslo Rajk, avrättad av regimen, därefter rehabiliterad, uppgrävd och på nytt bisatt med
statlig hedersbegravning. Monumentet är enkelt, med den korta inskriften:
»Ursäkta».
(Ost-Europa 2/1957)
FRICK & FRICK
AKTIEBOLAG
MALMÖ
Försäkringar
SVEN JOHANSSON
Med sitt knollriga hår, sin varma blick
och sin vältalighet – han talar med
änglars tunga, ehuru inte utan en viss
brytning från de nedre regionerna,
närmare bestämt Skäne – påminner
Sven Johansson, ungsvenskarnas nykorade hövding, vagt om Gösta Berling.
Men fast han hade A i grekiska på
sitt studentbetyg, har han inte blivit
präst. För 150 är sedan skulle han sä-
kert liksom andra unga män med smort
munläder och håg att göra karriär ha
valt den banan. Nu har han i stället
ägnat sig åt dess moderna ekvivalent
och blivit politiker.
Dock inte utan vidare. Den unge
Malmö-gymnasisten, som hade lingvistik till hobby och läste grekiska för
nöjes skull, funderade ursprungligen
på att bli läkare. Sven Johansson har
alltid varit socialt intresserad, om än
inte alltid med samma starka ambition som nu, och på den tiden drömde
han om en stilla men samhällsgagnande
gärning som provinsialläkare. Att han
var utpräglat vänsterhänt lade emellertid hinder i vägen för denna idylliska
utveckling och fr. o. m. andra ringen
inriktade han sig på att bli jurist. Närmare bestämt affärsjurist – det brukar
man slå sig på, när man inte duger till
något annat, säger Sven Johansson med
omisskännligt falsk blygsamhet.
Han började läsa juridik i Lund
höstterminen ·t947 och det var också
då han fick sin politiska väckelse. Enligt vad han själv försäkrar, var det
efter att ha hört undertecknad tala om
»Strövtåg i svensk politik», som han
skrev in sig som medlem i Konservativa studentföreningen. I sanningens
intresse måste detta moraliska ansvar
vidgås, även om det skulle kunna utlösa repressalier frän misslynta ungsvenskar. En behjärtad insats i 1948
års valrörelse gav Sven Johansson tillräckliga meriter för att han skulle
kunna kandidera till den inflytelserika
posten som vice sekreterare i Lunds
Konservativa studentförening. Han valdes med 11 röster mot 10, sedan en
motståndarröst på grund av ett tekniskt fel ogiltigförklarats.
Trots att han var en omstridd och
följaktligen dugande person fortsatte
hans politiska karriär i rask takt. År
1950 blev han ordförande i Konservativa studentföreningen i Lund; han
blev Konservativa studentföreningens
sekreterare 1951 och dess ordförande
1952 – en typisk sekreterarebegåvning, framhäller han själv med samma
art av anspråkslöshet, som ovan antytts. – Under tiden hade han tagit
jur. kand. i Lund och på 9 månader
avverkat Handelshögskolan i Stockholm.
Det var nu dags för Sven Johansson
att se sig om efter en borgerlig syssla
och mer av en slump än någonting
annat hamnade han i bilbranschen –
där fanns det nämligen en plats ledig
för honom. Han har småningom avancerat till verkställande direktör i Sveriges Automobilhandlareförbund. Visserligen har han ingen bil själv och
är sålunda en påver reklam för sina
uppdragsgivares verksamhet, men han
har i gengäld ett annat intresse gemen- 472
samt med sin f. d. chef, direktör Rosenquist. Det är filologi. De utbyter vokabler på lediga stunder och har kommit
överens om att efter uppnådd pensionsålder ägna sig åt dialektforskning.
Om per bil förmäler inte historien.
Dessförinnan kommer emellertid
Sven Johansson att fullfölja sin politiska karriär. I egenskap av ordförande
i Konservativa studentförbundet blev
han automatiskt suppleant i Ungsvenskarnas styrelse år 1952 och upphöjdes
till 1:e vice ordförande år 1954. Efter
att flitigt ha mötestalat landet över i
tre års tid och efter att på 1956 års
förbundsstämma såsom fungerande
ordförande ha lett förhandlingarna
med energi och bravur, valdes han i
år till ungsvenskarnas ordförande.
Sven Johansson är inte bara en klar
hjärna med utmärkta utförsgåvor; han
har också organisatoriskt handlag och
en snarare praktisk än teoretisk inställning till politiska problem.
Vad är det då han vill göra som
—————–
ordförande i högerns ungdomsorganisation? Han opponerar sig mot inställningen: jag är högerman, därför skall
jag tänka så och så. Det bör vara
tvärtom. Slentrian och stereotypi är
honom motbjudande och det är inte
bara socialdemokratins argument och
ideer, som är förlegade, säger han utan
att blinka. Högerns åskådning måste
anpassas efter 1957 års samhälle. Hur
skall man kunna åstadkomma en vettig balans mellan individens frihet och
den samverkan, som är en förutsättning för att ett modernt samhälle skall
kunna fungera?
Det är ett av de spörsmål han anser
att ungsvenskarna bör grubbla över.
En av vägarna för den önskvärda formen av samverkan anser Sven Johansson vara ett vidgat aktieinnehav. Han
tycker att det bör bildas aktieägareföreningar efter amerikansk modell, som
gör aktieägarna till något annat och
mer än anonyma nummer och säkrar
deras aktiva medverkan i företagens
,,
utveckling. När det gäller ungsvenskarnas verksamhet är det inte så mycket
organisatoriska reformer Sven Johansson eftersträvar som snarare att göra
förbundet mera politiskt medvetet. Det
kan bl. a. ske, menar han, genom ett
systematiskt studium av socialpolitiken. Där finns ett tacksamt fält för reformer i syfte att ersätta kvantitet med
kvalitet. Ett konkret exempel är enligt
Sven Johansson åldringsvården, där
man borde kunna inrikta sig på mer
personliga vårdformer. – Att undersöka förutsättningarna för en allmän
socialförsäkring, som kan ersätta den
nuvarande sociallagstiftningens labyrinter, tycker Sven Johansson vore en
värdig uppgift för ungsvenskarna.
Allt detta betyder inte att Sven JoSkratt bakom järnridån
473
bansson är ointresserad av utrikespolitik. Europatanken har i honom en av
sina varmaste förkämpar bland våra
yngre politiker – under förutsättning
att den inte leder till något slags allmän dirigism – men charity begins att
borne, menar han.
Denne bilhandlardirektörs främsta
fritidsnöje är – att rida. Varje måndag ägnar han några timmar åt ridning
och de är heliga för honom, försäkrar
han. När han nyligen for till Vålådalen
för att förlova sig tillbragte han och
hans fästmö den övriga tiden med att
rykta hästar och gödsla ut. En automobilhandlare vars högsta nöje är att
rida – det bör kunna bli en ung hö-
gerpolitiker, vars högsta nöje är att
tycka annorlunda.
G. U.
Det förljudes från Budapest att man rest ett monument över Lazslo Rajk, avrättad av regimen, därefter rehabiliterad, uppgrävd och på nytt bisatt med
statlig hedersbegravning. Monumentet är enkelt, med den korta inskriften:
»Ursäkta».
(Ost-Europa 2/1957)
FRICK & FRICK
AKTIEBOLAG
MALMÖ
Försäkringar