När valfriheten kom till Harlem
1996
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
JONAS HELLMAN:
När valfriheten kom till Harlem
et finns två sätt att
forändra våra
skolor: det naturliga och det
mirakulösa sättet.
Det naturliga sättet innebär att en
grupp änglar kliver ner från himlen
år 1974 fick tillstånd att starta en
alternativ skola. Därefter foljde två
andra lärare efter. Ar 1976
utnänmdes Seymour Fliegel, en av
bokens två fårfattare, till cheffor den
nyinrättade forvaltning som skulle ha
ansvar for de alternativa skolorna.
komponenten är att de tidigare
väldigt stora skoloma har splittrats
upp i massor med små skolor med
endast 200-300 elever i varje. Ofta
finns det flera skolor i samma
skolbyggnad. Varje skola har en egen
profil. Tillsammans bidrar detta både
och fårvandlar skolorna. Det Successivt forändras hela skol- till att göra valfriheten reell och
mirakulösa sättet innebär att en distriktet tills det enbart bestod av minska anonymiteten mellan elever
grupp lärare, genom samarbete, alternativa skolor. och skolpersonal.
lyckas åstadkomma samma resultat.
Historien är hämtad ur boken
Miracle in East Harlem. The Fight for
Choise in Public Education, forfattad av
Seymour Fliegel och James
MacGuire. Boken utkom redan 1993
i USA, men den känns mer aktuell
än någonsin. Här återberättas i detalj
hur valfrihetsreformen i östra Harlem
har gått till – när olika beslut har
Välja skola
Valfrihetsreformen i östra Harlem
skiljer sig i många avseenden från det
svenska skolpengssystemet. Det
handlar om valfrihet mellan offentliga skolor – några privata skolor
finns inte med i bilden. Sedan 1982
måste de foräldrar som. bor i området
välja skola åt s1na barn.
fattats, vilka regler som gäller, hur Närhetsprincipen är helt avskaffad
elevernas resultat har forändrats osv. och anslagen fåljer oavkortat barnen
Inledningen på historien är vid det till den skola som de går i.
här laget väl känd i Sverige. Det Valfrihet är en av reformens två
började med att en engagerad lärare viktiga komponenter. Den andra
Miracle in East Harlem. The Fight for Choice in P~1bli c Education, av
Seymour Fliegel and James MacGuire Times Books, 1993 .
50 SVENSK TIDSKRIFT
Om en skola inte lyckas attrahera
tillräckligt många elever tvekar inte
skolfårvaltningen att lägga ner den.
Eftersom skolorna är små fororsakar
inte detta några större protester. En
ny skola med en ny rektor rar ta över
de gamla lokalerna.
Imponerande resultat
Valfriheten har lett till imponerande
resultat, sannolikt får att den ökat
skolpersonalens, elevernas och
foräldrarnas engagemang. Ar 1973
hade endast 15,3 procent av
skoldistriktets elever tillfredställande
läskunskaper får sin ålder. Ar 1988
hade andelen ökat till 62,5 procent.
Ar 1974 rankades skoldistriktet på
32:a plats av 32 skoldistrikt vad gäller
elevernas läsresultat. År 1988 hade
det klättrat upp till 19:e plats.
Denna del av historien har tidigare
berättats i Sverige. Men eftersom
boken är forfattad 1993 innehåller
den även en del uppgifter om
fortsättningen. Under slutet av 1980-
talet böljade resultaten vända neråt
igen, framgår det av tabellerna. År
1992 hade 38,3 procent av eleverna
tillfredställande läsresultatet – mot
46,4 i New York som helhet.
Distriktet hade glidit ner på 22:e plats
i läsrankingen.
Harlem ett föredöme
Om man studerar hela perioden
1974-1992 är dock fortfarande
forbättringarna östra Harlem
anmärkningsvärda. I hela New York
har andelen elever som kan läsa
tillfredställande ökat med 12,6
procentenheter, medan andelen i
östra Harlem har ökat med nästan
dubbelt så mycket – 23,0 procentenheter. Endast ett av stadens 32
skoldistrikt har lyckats bättre. År
1992 lyckades 20 procent av eleverna
från östra Harlem ta sig in på någon
av statens sju mest attraktiva highschools, medan andelen i New York
som helhet endast var 8,6 procent.
Av boken framgår även att andra
skoldistrikt har böljat kopiera östra
Harlems modell. År 1993
genomforde skoldistriktet på övre
västra sidan av Manhattan en
liknande valfrihetsreform. Vad som
inte kan framgå är däremot att
utvecklingen har fortsatt i samma
riktning efter det att boken skrevs.
När jag träffade Seymour Fliegel i
december berättade han att
ytterligare fem skoldistrikt i New
York har tagit efter modellen.
Skoladministrationen Chicago
planerar en liknande refonn.
Skälet till att historien om östra
Harlem är så intressant är att den har
bidragit till att legitimera tanken på
konkurrens och valfrihet mellan
skolor inte bara i USA, utan i hela
västvärlden. Under 1990-talet har
den inspirerat en våg av s k
SVENSK TIDSKR.IFT
charterskalereformer USA.
Charterskolor är en sorts friskolor
inom det offentliga systemet. De är
fristående, men de finansieras med
offentliga medel och måste vara
öppna for alla elever. En stor och
växande andel av USA:s delstater har
i dag infort särskilda ”charterlagar”
som möjliggör den här typen av
skolor.
Stor genomslagskraft
Även den svenska skolpengsreformen är till viss del inspirerad av
erfarenheterna från östra Harlem.
Skälet till att valfrihetstanken fatt så
stor genomslagskraft är sannolikt
delvis att den har genomforts och
lyckats just Harlem. Av
skoldistriktets elever är fyra procent
vita och en procent asiater. Resten är
svarta eller kommer från
spansktalande hem. Stadsdelens
sociala problem är kända över hela
världen. Om frihet och enskilt
ansvarstagande kan fungera där måste
det fungera överallt.
51
När valfriheten kom till Harlem
et finns två sätt att
forändra våra
skolor: det naturliga och det
mirakulösa sättet.
Det naturliga sättet innebär att en
grupp änglar kliver ner från himlen
år 1974 fick tillstånd att starta en
alternativ skola. Därefter foljde två
andra lärare efter. Ar 1976
utnänmdes Seymour Fliegel, en av
bokens två fårfattare, till cheffor den
nyinrättade forvaltning som skulle ha
ansvar for de alternativa skolorna.
komponenten är att de tidigare
väldigt stora skoloma har splittrats
upp i massor med små skolor med
endast 200-300 elever i varje. Ofta
finns det flera skolor i samma
skolbyggnad. Varje skola har en egen
profil. Tillsammans bidrar detta både
och fårvandlar skolorna. Det Successivt forändras hela skol- till att göra valfriheten reell och
mirakulösa sättet innebär att en distriktet tills det enbart bestod av minska anonymiteten mellan elever
grupp lärare, genom samarbete, alternativa skolor. och skolpersonal.
lyckas åstadkomma samma resultat.
Historien är hämtad ur boken
Miracle in East Harlem. The Fight for
Choise in Public Education, forfattad av
Seymour Fliegel och James
MacGuire. Boken utkom redan 1993
i USA, men den känns mer aktuell
än någonsin. Här återberättas i detalj
hur valfrihetsreformen i östra Harlem
har gått till – när olika beslut har
Välja skola
Valfrihetsreformen i östra Harlem
skiljer sig i många avseenden från det
svenska skolpengssystemet. Det
handlar om valfrihet mellan offentliga skolor – några privata skolor
finns inte med i bilden. Sedan 1982
måste de foräldrar som. bor i området
välja skola åt s1na barn.
fattats, vilka regler som gäller, hur Närhetsprincipen är helt avskaffad
elevernas resultat har forändrats osv. och anslagen fåljer oavkortat barnen
Inledningen på historien är vid det till den skola som de går i.
här laget väl känd i Sverige. Det Valfrihet är en av reformens två
började med att en engagerad lärare viktiga komponenter. Den andra
Miracle in East Harlem. The Fight for Choice in P~1bli c Education, av
Seymour Fliegel and James MacGuire Times Books, 1993 .
50 SVENSK TIDSKRIFT
Om en skola inte lyckas attrahera
tillräckligt många elever tvekar inte
skolfårvaltningen att lägga ner den.
Eftersom skolorna är små fororsakar
inte detta några större protester. En
ny skola med en ny rektor rar ta över
de gamla lokalerna.
Imponerande resultat
Valfriheten har lett till imponerande
resultat, sannolikt får att den ökat
skolpersonalens, elevernas och
foräldrarnas engagemang. Ar 1973
hade endast 15,3 procent av
skoldistriktets elever tillfredställande
läskunskaper får sin ålder. Ar 1988
hade andelen ökat till 62,5 procent.
Ar 1974 rankades skoldistriktet på
32:a plats av 32 skoldistrikt vad gäller
elevernas läsresultat. År 1988 hade
det klättrat upp till 19:e plats.
Denna del av historien har tidigare
berättats i Sverige. Men eftersom
boken är forfattad 1993 innehåller
den även en del uppgifter om
fortsättningen. Under slutet av 1980-
talet böljade resultaten vända neråt
igen, framgår det av tabellerna. År
1992 hade 38,3 procent av eleverna
tillfredställande läsresultatet – mot
46,4 i New York som helhet.
Distriktet hade glidit ner på 22:e plats
i läsrankingen.
Harlem ett föredöme
Om man studerar hela perioden
1974-1992 är dock fortfarande
forbättringarna östra Harlem
anmärkningsvärda. I hela New York
har andelen elever som kan läsa
tillfredställande ökat med 12,6
procentenheter, medan andelen i
östra Harlem har ökat med nästan
dubbelt så mycket – 23,0 procentenheter. Endast ett av stadens 32
skoldistrikt har lyckats bättre. År
1992 lyckades 20 procent av eleverna
från östra Harlem ta sig in på någon
av statens sju mest attraktiva highschools, medan andelen i New York
som helhet endast var 8,6 procent.
Av boken framgår även att andra
skoldistrikt har böljat kopiera östra
Harlems modell. År 1993
genomforde skoldistriktet på övre
västra sidan av Manhattan en
liknande valfrihetsreform. Vad som
inte kan framgå är däremot att
utvecklingen har fortsatt i samma
riktning efter det att boken skrevs.
När jag träffade Seymour Fliegel i
december berättade han att
ytterligare fem skoldistrikt i New
York har tagit efter modellen.
Skoladministrationen Chicago
planerar en liknande refonn.
Skälet till att historien om östra
Harlem är så intressant är att den har
bidragit till att legitimera tanken på
konkurrens och valfrihet mellan
skolor inte bara i USA, utan i hela
västvärlden. Under 1990-talet har
den inspirerat en våg av s k
SVENSK TIDSKR.IFT
charterskalereformer USA.
Charterskolor är en sorts friskolor
inom det offentliga systemet. De är
fristående, men de finansieras med
offentliga medel och måste vara
öppna for alla elever. En stor och
växande andel av USA:s delstater har
i dag infort särskilda ”charterlagar”
som möjliggör den här typen av
skolor.
Stor genomslagskraft
Även den svenska skolpengsreformen är till viss del inspirerad av
erfarenheterna från östra Harlem.
Skälet till att valfrihetstanken fatt så
stor genomslagskraft är sannolikt
delvis att den har genomforts och
lyckats just Harlem. Av
skoldistriktets elever är fyra procent
vita och en procent asiater. Resten är
svarta eller kommer från
spansktalande hem. Stadsdelens
sociala problem är kända över hela
världen. Om frihet och enskilt
ansvarstagande kan fungera där måste
det fungera överallt.
51