NÄR VÅR- BLEV HÖSTEUROPA
1996
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
NÄR VÅR- BLEV HÖSTEUROPA
KJELL ALBIN ABRAHAMSON
I Östeuropa görs storartade insatser för att bygga upp fungerande demokratier och ekonomier. Men
från Västs sida märks bara trötthet gentemot de postkommunistiska länderna. Det är illa; Europas
integration är nämligen den enda långsiktiga överlevnadscharisen för vår kontinent.
et heter att de
borgerliga partierna har en bättre
europapolitik men
att socialisterna är
fall att tidningen helt resolut
avskaffade begreppet Östeuropa.
Utrikeschefen Harald Hamrin meddelade stolt (DN 23/9 1990) att
Sveriges största morgontidning frånI likhet med många geografiska
beteckningar stämmer inte alltid
kartan med verkligheten. Exemplen
är många: Österrike är knappast ett
land i öster, Europas geografiska
bättre på länderna utanför vår går ”den tidigare praxisen att bunta mittpunkt ligger i Östeuropa, strax
kontinent. samman de tre länderna i Central- utanför Litauens huvudstad Vilnius.
Jag tycker inte att det stämmer.
Åtminstone vad gäller det behärskade
intresset för den östra delen av
Europa kan de borgerliga och socialisterna sträcka varandra handen. När
muren föll jublade visserligen de
borgerliga högre än socialisterna och
gjorde förhastade uttalanden om
vänstern och historiens sophög.
När kommunismen i Öst äntligen
dog av utmattning fanns på många
håll en förhoppning om en ny
världsordning eller åtminstone en ny
europapolitik. Dagens Nyheter
kände en sådan glädje över murens
KJELL ALBIN ABRAHAMSON är
Östeuropakorrespondent på Sveriges
Radio och författare. Ha11s senaste
bok heter Balkan betyder berg,
11tgiven på Fischer & Co 1995.
16
europa, Polen, Tjeckoslovakien och
Ungern och de fyra länderna
Bulgarien, Rumänien, Jugoslavien
och Albanien på Balkan under det
gemensamma begreppet Östeuropa”.
Längre fram i artikeln heter det att
det senaste årets dramatiska händelser
”har gjort begreppet (Östeuropa)
historiskt irrelevant. Med sma
politiska undertoner- kopplingen till
Sovjet – har det heller aldrig uppskattats av folken i dessa länder”.
Nu kan ju begreppet Östeuropa,
utan politiska undertoner, användas i
geografisk bemärkelse. Det är inte ett
dugg mer kontroversiellt än Västeller Sydeuropa. Om någon påpekar
för mig att jag kommer från
Nordeuropa är det svårt att finna
någonting nedsättande i det.
SVENSK TIDSKRIFT
När man bilar från Västeuropeiska
Wien till Prag så reser man västerut,
västerut fast man bilar till Östeuropa.
Tjeckerna påpekar med all rätt att
Stockholm, Helsingfors och Wien,
huvudstäderna i de tre länder som
senast antogs i EU, ligger alla längre
österut än Prag.
Från Stettin till Trieste
Visst, det finns ett Centraleuropa
som säkert kommer att spela en allt
större roll. Ändå är Östeuropa ett
praktiskt samlingsnamn på de länder
som mer eller mindre var Sovjetiska
lydstater, Östeuropa är ett bra
samlingsnamn på länderna ”bakom
järnridån” enligt den geopolitiska
gränsdragningen av Winston Churchill i hans berömda Fultontal 1946:
”Från Stettin vid Östersjön till
Trieste vid Adriatiska havet har en
länderna i Öst än under det Kalla
Krigets dagar.
framfor nationella parlament och
EV-byggnader? Måste vi delta i
järnridå sänkts ned tvärs över Den bristande uppmärksamhet slagsmål och fororsaka trafikkontinenten”. som har lett till farliga farenklingar- stockningar?
Länderna i Östeuropa har självfallet ekonomien är i maffians händer,
alla sin egen profil. Som grupp har de politiskt är kommunisterna tillbaka,
troligtvis mer gemensamt än länderna kulturellt gäller bara amerikansk film
i Västeuropa. De postkommunistiska etc – alltså etiketteringar som inte
länderna har en gemensam historia gagnar någon.
under det sovjetiska oket, dåliga
löner, låg bostadsstandard, omfattande rniljöforstörelse, otidsenlig eller
ingen utbildning i t ex data och
främmande språk. Det kommer att ta
lång tid innan allt detta kan rättas till.
En tysk industriarbetare tjänar idag
15 gånger mer än en tjeckisk kollega.
Därfor, anser jag, kan man tala om
Östeuropa som ett geopolitiskt och
ekonomiskt begrepp.
Vår blev hösteuropa
Varken Dagens Nyheter eller någon
annan svensk tidning har sedan det
bipolära Europa upplöstes satsat på en
bättre journalistisk bevakning av det
foränderliga Östeuropa. Såväl DN:s
som Svenska Dagbladets Östeuropakorresponenter bor i Sverige. Det
mesta utrymmet har tidningarna de
senaste åren ägnat åt kriget i exjugoslavien. Att detta krig absorberat
Östeuropakorrespondentens hela tid
har inte kompenserats med andra
redaktionella insatser. De vårkänslor
for de postkommunistiska länderna
som många kände for några år sedan
har nu forbytts till trötthet och leda,
av vår- blev hösteuropa. Frågan är
om inte de utrikesintresserade
tidningsläsarna idag vet mindre om
Dessa vulgariseringar av en komplicerad verklighet påverkar självfallet
också politikerna. Jag är säker på att
infor EUs stora regeringskonferens
kommer vi den närmaste tiden att fa
höra massor med lamentationer om
det svåra, ja det omöjliga med att låta
länderna i Öst bli medlemmar i den
Europeiska Unionen. Så till exempel
omtalas det polska jordbruker som
vore det ett arkeologiskt fynd från
medeltiden.
”Jordbruket Öst- och Centraleuropa måste anpassas till EU-nivå”,
heter det ständigt från Bryssel, t ex
framfort av EV-kommissionären
Hans van den Broek. De polska
bönderna forstår vad som avses men
undrar: måste vi använda fyra gånger
mer konstgödsel och giftämnen än
vad vi gör idag? Måste vi stressa
grisarna att leva två, tre gånger
kortare än idag? Måste vi årligen
strejka och demonstrera? Måste vi
med jämna mellanrum tömma ut
tonvis med frukt och grönsaker
SVENSK TIDSKRIFT
Integrationen mellan Väst- och
Östeuropa forsenas på grund av
bristande information och intresse.
De negativa stereotyperna dominerar
men det finns också positiva
stereotyper. Så har ett land som
Tjeckien fatt en framgångsstämpel så
positiv att det nästan betraktas som
majestätsbrott att peka på komplexiteten och svårigheterna också i det
landet.
Tjeckien framstår på många sätt
som ”bäst i klassen”, ett land där
arbetslösheten bara är tre procent och
inflationen kring nio procent. Alla
som inte forstått Tjeckiens
forträfflighet far det påpekat av
premiärministern Vaclav Klaus, känd
for sin kalla charn1 och arrogans. I
Prag finns ingen annan gud än
Milton Friedman och Vaclav Klaus
är hans profet. Tjeckien lyfts fram,
och lyfter fram sig själv, som
succestoryn, landet med det
häpnadsväckande språnget från den
orwellska djurfarmen till en ekonomisk tiger.
Personligen hör jag till dem som är
kritisk till de tjeckiska politikernas
ekonomiska självhävdelse. I själva
verket sopar Tjeckien många av de
ekonomiska problemen under mattan. En viktig anledning till den låga
inflationen och arbetslösheten hittar
man i den s k lönekontrollen, en
strikt reglering av löneutvecklingen.
Lönekontrollen håller såväl infla- 17
tionen som arbetslösheten nere; en
rad foretag skulle omedelbart gå i
konkurs om den avskaffades.
En del av det 9eckiska ekonomiska
”undret” kan forklaras ganska enkelt;
närheten till Väst och penningstinna
turister. I fjol kanm1ade Tjeckien in
2.9 miljarder dollar i tuistintäkter,
jämfort med 1994 en ökning med
cirka 30 procent. I år konm1er enligt
alla beräkningar turistinkomsterna att
öka ytterligare, till 3.3 miljarder
dollar. Det är ungefar en fjärdedel av
turistinkomsterna i Österrike, det
turisttätaste landet i Europa räknat i
antalet övernattningar per invånare.
Inte dåligt for Tjeckien som for bara
några år sedan låg långt nere på den
europeiska turistskalan.
Uppskörtade pragtJirister
Prague. Czech is out. Så står det
mycket vitsigt på T -tröjor till
forsäljning i den tjeckiska huvudstaden. De flesta av de cirka 80
miljoner turister som varje år besöker
Tjeckien är korttidsturister som just
gästar Kafkas och Svejks huvudstad.
Prag görs vackrare for varje vecka,
ölet är gott, kulturutbudet rikt och
massor av affarer möjliggör for glada
konsumenter att, på amerikanskt vis,
shop till you drop. Endast de som
drabbas av de skickliga ficktjuvarna
på och runt Karlsbron behöver ångra
sitt besök. Visserligen blir man nästan
konsekvent skinnad av Prags
taxichaufforer (av nyhetsbyrån Reuter utnämnda till Europas fräckaste),
visserligen blir man ofta uppskörtad
på krogarna – på vissa restauranger
18
anger en skylt på tjeckiska att
lokalbefolkningen bara betalar 50
procent. Att bjuda en tjeck på
middag och låta han/ hon sköta
beställningen är rena rama for- 9änsten.
Bumerangfråga
En tydlig skillnad mellan Vaclav
Klaus’ välsmorda retorik och vanligt
folk märks också i säkerhetspolitiska
frågor som Nato-anslutning. Vad
gäller medlemskapet i EU vill
Tjeckien vara ”forst bland de forsta”,
det gäller också medlemskapet i
världens största forsvarspolitiska
organisation. Opinionsmätningar
talar emellertid ett annat språk. Bara
33 procent av 9eckerna skulle idag
rösta for ett Nato-medlemskap,
motsvarande siffra bland polackerna
är 69 procent. Troligtvis grundar sig
tjeckernas skepsis på dåliga erfarenheter. År 1938 var Prag militärt
allierad med Frankrike som tillsammans med England godkände
Nazitysklands folkrättsvidriga annektering av Sudeterna, de tjeckoslovakiska ytterområden som beboddes av tyskar. Ar 1968 när
tjeckerna fårsökte reformera den
forstelnade öststatskommunismen
krossades reformprocessen under
Warszawapaktens stridsvagnar. Utrikespolitiskt har inget annat fore
detta konmmnistland så ansträngda
forbindelser med Tyskland som
Tjeckien. Ibland har Sudetfrågan
skenbart varit borta från dagordningen. Men bara skenbart ty
oavsett om Husak eller Havel sitter
SVENSK TIDSKRIFT
vid makten i Prag kastas Sudetfrågan
som en bumerang mellan Bonn och
Prag. Den historiskt heta potatis som
i åratal väntar på sin lösning gäller de
2.5 miljoner Sudettyskar som
Tjeckoslovakien drev iväg strax efter
andra världskriget. Bonn kräver att
Prag tar avstånd från denna kollektiva
bestraffning som möjliggjordes
genom ett dekret av president
Eduard Renes. Prag å sin sida svarar
med att fordrivningen var ett resultat
av Nazitysklands krigspolitik och att
Bonn skall gottgöra for nazisternas
härjningar i Tjeckoslovakien under
andra världskriget. Det är svårt att
forutse några snabba resultat i denna
bumerangfråga. Tyskland har emellertid klargjort att frågan måste lösas
innan ett BU-medlemskap kan bli
aktuellt.
Lågt politiskt intresse
En ogenerös medborgarskapspolitik,
framforallt gentemot zigenare, håller
på att forvandla det en gång
mångkulturella ”Schweiz i öster” till
en etniskt ren stat. Inte heller
Tjeckien är befriat från rasism och
antisemitism. På senare år har flera
judiska gravplatser och synagogan i
Prag vandaliserats. Tjeckiska skinnhuvuden trakasserar med skrämmande regelbundenhet framforallt
zigenare och vietnameser.
I slutet av maj går 9eckerna till
parlamentsval, när denna artikel
skrivs pågår kampanjens slutspurt.
Om Tjeckien skall forbli en borgerlig
ö i ett postkommunistiskt hav, återstår att se. Det politiska intresset
bland allmänheten skall emellertid
inte överskattas. En undersökning
(publicerad i februari 1995) bland
2.203 respondenter visade att 21
procent inte kunde minnas på vilket
parti de röstade forra gången, 1992.
Av de tillfrågade hävdade 27 procent
att de inte alls hade röstat i det forra
parlamentsvalet, detta trots ett officiellt valdeltagande på över 85
procent. Ytterligare 29 procent sade
sig inte veta om det parti de röstade
på verkligen hade kommit in i
parlamentet.
Skumma transaktioner i Vaclav
Klaus’ regeringsparti ODS kom att
kasta en mörk skugga över de sista
veckorna av 1996 års valkampanj.
Hemliga beundrare och generösa
bidragsgivare Budapest och
Mauritius hade nämligen satt in 7.5
miljoner tjeckiska kronor på ODS’
konto. Vid närmare undersökning
visade det sig att den ungerske
givaren varit död sedan 13 år tillbaka,
och givaren från den brittiska ön
fornekade att han skickat några
slantar till ODS. Det ledande
oppositionspartiet, socialdemokratiska CSSD, hade tidigt sin
uppfattning klar: pengarna kom från
~eckiska och utländska fim1or som
på detta sätt visade sin tacksamhet for
gynnsamma privatiseringsaffärer.
Lagen om ekonomiska bidrag till
politiska partier skall ses över.
Den tjeckiske forfattaren Ludvik
Vaculik, han skrev som dissident
några av de bästa böckerna om
kommuniståren, svarade så här
nyligen (Rzeczpospolita 4-5 maJ
1996) på frågan om vad som
intresserar honom:
Demokrati bara för
demokrater
”Politik, partipolitik, arbetet
parlamentet. Men jag retar mig på
skojarna, korruptionsaffärerna och
brottsligheten. Mest av allt retar jag
mig på demokratin eftersom den är
till for alla. Jag anser nämligen, att
demokrati bara skall gälla for
demokrater. Min uppfattning är till
exempel att en person som brutit
mot lagen borde fråntas rösträtten.
SVENSK TIDSKRIFT
Eftersom personen ifråga uppvisat en
felaktig inställning till sma
medmänniskor och deras egendom,
varfor skall han då ha inflytande över
vilka som skall sitta i parlamentet? jag
har skrivit om detta men premiärministern Klaus har en annan
uppfåttning. Jag kommer igen att ta
upp ämnet for jag skriver bäst när jag
är arg. Annars har jag inte lust.”
Personligen är jag varken arg eller
har någonting otalt med tjeckerna.
Vad jag dock vänder mig mot är den
svenska, ja den västeuropeiska tröttheten gentemot de postkommunistiska länderna. Jag blir nedstämd av
de fOrenklade klichebilderna, positiva
eller negativa. Politiker, affärsmän
och så kallat vanligt folk i Östeuropa
gör storartade ansträngningar for att
bygga upp fungerande demokratier
och ekonomier. Europas integration
är den enda överlevnadschansen for
vår kontinent. För att uppnå det
krävs större ansträngning och engagemang men framforallt större
kunskap från Västs sida.
19
KJELL ALBIN ABRAHAMSON
I Östeuropa görs storartade insatser för att bygga upp fungerande demokratier och ekonomier. Men
från Västs sida märks bara trötthet gentemot de postkommunistiska länderna. Det är illa; Europas
integration är nämligen den enda långsiktiga överlevnadscharisen för vår kontinent.
et heter att de
borgerliga partierna har en bättre
europapolitik men
att socialisterna är
fall att tidningen helt resolut
avskaffade begreppet Östeuropa.
Utrikeschefen Harald Hamrin meddelade stolt (DN 23/9 1990) att
Sveriges största morgontidning frånI likhet med många geografiska
beteckningar stämmer inte alltid
kartan med verkligheten. Exemplen
är många: Österrike är knappast ett
land i öster, Europas geografiska
bättre på länderna utanför vår går ”den tidigare praxisen att bunta mittpunkt ligger i Östeuropa, strax
kontinent. samman de tre länderna i Central- utanför Litauens huvudstad Vilnius.
Jag tycker inte att det stämmer.
Åtminstone vad gäller det behärskade
intresset för den östra delen av
Europa kan de borgerliga och socialisterna sträcka varandra handen. När
muren föll jublade visserligen de
borgerliga högre än socialisterna och
gjorde förhastade uttalanden om
vänstern och historiens sophög.
När kommunismen i Öst äntligen
dog av utmattning fanns på många
håll en förhoppning om en ny
världsordning eller åtminstone en ny
europapolitik. Dagens Nyheter
kände en sådan glädje över murens
KJELL ALBIN ABRAHAMSON är
Östeuropakorrespondent på Sveriges
Radio och författare. Ha11s senaste
bok heter Balkan betyder berg,
11tgiven på Fischer & Co 1995.
16
europa, Polen, Tjeckoslovakien och
Ungern och de fyra länderna
Bulgarien, Rumänien, Jugoslavien
och Albanien på Balkan under det
gemensamma begreppet Östeuropa”.
Längre fram i artikeln heter det att
det senaste årets dramatiska händelser
”har gjort begreppet (Östeuropa)
historiskt irrelevant. Med sma
politiska undertoner- kopplingen till
Sovjet – har det heller aldrig uppskattats av folken i dessa länder”.
Nu kan ju begreppet Östeuropa,
utan politiska undertoner, användas i
geografisk bemärkelse. Det är inte ett
dugg mer kontroversiellt än Västeller Sydeuropa. Om någon påpekar
för mig att jag kommer från
Nordeuropa är det svårt att finna
någonting nedsättande i det.
SVENSK TIDSKRIFT
När man bilar från Västeuropeiska
Wien till Prag så reser man västerut,
västerut fast man bilar till Östeuropa.
Tjeckerna påpekar med all rätt att
Stockholm, Helsingfors och Wien,
huvudstäderna i de tre länder som
senast antogs i EU, ligger alla längre
österut än Prag.
Från Stettin till Trieste
Visst, det finns ett Centraleuropa
som säkert kommer att spela en allt
större roll. Ändå är Östeuropa ett
praktiskt samlingsnamn på de länder
som mer eller mindre var Sovjetiska
lydstater, Östeuropa är ett bra
samlingsnamn på länderna ”bakom
järnridån” enligt den geopolitiska
gränsdragningen av Winston Churchill i hans berömda Fultontal 1946:
”Från Stettin vid Östersjön till
Trieste vid Adriatiska havet har en
länderna i Öst än under det Kalla
Krigets dagar.
framfor nationella parlament och
EV-byggnader? Måste vi delta i
järnridå sänkts ned tvärs över Den bristande uppmärksamhet slagsmål och fororsaka trafikkontinenten”. som har lett till farliga farenklingar- stockningar?
Länderna i Östeuropa har självfallet ekonomien är i maffians händer,
alla sin egen profil. Som grupp har de politiskt är kommunisterna tillbaka,
troligtvis mer gemensamt än länderna kulturellt gäller bara amerikansk film
i Västeuropa. De postkommunistiska etc – alltså etiketteringar som inte
länderna har en gemensam historia gagnar någon.
under det sovjetiska oket, dåliga
löner, låg bostadsstandard, omfattande rniljöforstörelse, otidsenlig eller
ingen utbildning i t ex data och
främmande språk. Det kommer att ta
lång tid innan allt detta kan rättas till.
En tysk industriarbetare tjänar idag
15 gånger mer än en tjeckisk kollega.
Därfor, anser jag, kan man tala om
Östeuropa som ett geopolitiskt och
ekonomiskt begrepp.
Vår blev hösteuropa
Varken Dagens Nyheter eller någon
annan svensk tidning har sedan det
bipolära Europa upplöstes satsat på en
bättre journalistisk bevakning av det
foränderliga Östeuropa. Såväl DN:s
som Svenska Dagbladets Östeuropakorresponenter bor i Sverige. Det
mesta utrymmet har tidningarna de
senaste åren ägnat åt kriget i exjugoslavien. Att detta krig absorberat
Östeuropakorrespondentens hela tid
har inte kompenserats med andra
redaktionella insatser. De vårkänslor
for de postkommunistiska länderna
som många kände for några år sedan
har nu forbytts till trötthet och leda,
av vår- blev hösteuropa. Frågan är
om inte de utrikesintresserade
tidningsläsarna idag vet mindre om
Dessa vulgariseringar av en komplicerad verklighet påverkar självfallet
också politikerna. Jag är säker på att
infor EUs stora regeringskonferens
kommer vi den närmaste tiden att fa
höra massor med lamentationer om
det svåra, ja det omöjliga med att låta
länderna i Öst bli medlemmar i den
Europeiska Unionen. Så till exempel
omtalas det polska jordbruker som
vore det ett arkeologiskt fynd från
medeltiden.
”Jordbruket Öst- och Centraleuropa måste anpassas till EU-nivå”,
heter det ständigt från Bryssel, t ex
framfort av EV-kommissionären
Hans van den Broek. De polska
bönderna forstår vad som avses men
undrar: måste vi använda fyra gånger
mer konstgödsel och giftämnen än
vad vi gör idag? Måste vi stressa
grisarna att leva två, tre gånger
kortare än idag? Måste vi årligen
strejka och demonstrera? Måste vi
med jämna mellanrum tömma ut
tonvis med frukt och grönsaker
SVENSK TIDSKRIFT
Integrationen mellan Väst- och
Östeuropa forsenas på grund av
bristande information och intresse.
De negativa stereotyperna dominerar
men det finns också positiva
stereotyper. Så har ett land som
Tjeckien fatt en framgångsstämpel så
positiv att det nästan betraktas som
majestätsbrott att peka på komplexiteten och svårigheterna också i det
landet.
Tjeckien framstår på många sätt
som ”bäst i klassen”, ett land där
arbetslösheten bara är tre procent och
inflationen kring nio procent. Alla
som inte forstått Tjeckiens
forträfflighet far det påpekat av
premiärministern Vaclav Klaus, känd
for sin kalla charn1 och arrogans. I
Prag finns ingen annan gud än
Milton Friedman och Vaclav Klaus
är hans profet. Tjeckien lyfts fram,
och lyfter fram sig själv, som
succestoryn, landet med det
häpnadsväckande språnget från den
orwellska djurfarmen till en ekonomisk tiger.
Personligen hör jag till dem som är
kritisk till de tjeckiska politikernas
ekonomiska självhävdelse. I själva
verket sopar Tjeckien många av de
ekonomiska problemen under mattan. En viktig anledning till den låga
inflationen och arbetslösheten hittar
man i den s k lönekontrollen, en
strikt reglering av löneutvecklingen.
Lönekontrollen håller såväl infla- 17
tionen som arbetslösheten nere; en
rad foretag skulle omedelbart gå i
konkurs om den avskaffades.
En del av det 9eckiska ekonomiska
”undret” kan forklaras ganska enkelt;
närheten till Väst och penningstinna
turister. I fjol kanm1ade Tjeckien in
2.9 miljarder dollar i tuistintäkter,
jämfort med 1994 en ökning med
cirka 30 procent. I år konm1er enligt
alla beräkningar turistinkomsterna att
öka ytterligare, till 3.3 miljarder
dollar. Det är ungefar en fjärdedel av
turistinkomsterna i Österrike, det
turisttätaste landet i Europa räknat i
antalet övernattningar per invånare.
Inte dåligt for Tjeckien som for bara
några år sedan låg långt nere på den
europeiska turistskalan.
Uppskörtade pragtJirister
Prague. Czech is out. Så står det
mycket vitsigt på T -tröjor till
forsäljning i den tjeckiska huvudstaden. De flesta av de cirka 80
miljoner turister som varje år besöker
Tjeckien är korttidsturister som just
gästar Kafkas och Svejks huvudstad.
Prag görs vackrare for varje vecka,
ölet är gott, kulturutbudet rikt och
massor av affarer möjliggör for glada
konsumenter att, på amerikanskt vis,
shop till you drop. Endast de som
drabbas av de skickliga ficktjuvarna
på och runt Karlsbron behöver ångra
sitt besök. Visserligen blir man nästan
konsekvent skinnad av Prags
taxichaufforer (av nyhetsbyrån Reuter utnämnda till Europas fräckaste),
visserligen blir man ofta uppskörtad
på krogarna – på vissa restauranger
18
anger en skylt på tjeckiska att
lokalbefolkningen bara betalar 50
procent. Att bjuda en tjeck på
middag och låta han/ hon sköta
beställningen är rena rama for- 9änsten.
Bumerangfråga
En tydlig skillnad mellan Vaclav
Klaus’ välsmorda retorik och vanligt
folk märks också i säkerhetspolitiska
frågor som Nato-anslutning. Vad
gäller medlemskapet i EU vill
Tjeckien vara ”forst bland de forsta”,
det gäller också medlemskapet i
världens största forsvarspolitiska
organisation. Opinionsmätningar
talar emellertid ett annat språk. Bara
33 procent av 9eckerna skulle idag
rösta for ett Nato-medlemskap,
motsvarande siffra bland polackerna
är 69 procent. Troligtvis grundar sig
tjeckernas skepsis på dåliga erfarenheter. År 1938 var Prag militärt
allierad med Frankrike som tillsammans med England godkände
Nazitysklands folkrättsvidriga annektering av Sudeterna, de tjeckoslovakiska ytterområden som beboddes av tyskar. Ar 1968 när
tjeckerna fårsökte reformera den
forstelnade öststatskommunismen
krossades reformprocessen under
Warszawapaktens stridsvagnar. Utrikespolitiskt har inget annat fore
detta konmmnistland så ansträngda
forbindelser med Tyskland som
Tjeckien. Ibland har Sudetfrågan
skenbart varit borta från dagordningen. Men bara skenbart ty
oavsett om Husak eller Havel sitter
SVENSK TIDSKRIFT
vid makten i Prag kastas Sudetfrågan
som en bumerang mellan Bonn och
Prag. Den historiskt heta potatis som
i åratal väntar på sin lösning gäller de
2.5 miljoner Sudettyskar som
Tjeckoslovakien drev iväg strax efter
andra världskriget. Bonn kräver att
Prag tar avstånd från denna kollektiva
bestraffning som möjliggjordes
genom ett dekret av president
Eduard Renes. Prag å sin sida svarar
med att fordrivningen var ett resultat
av Nazitysklands krigspolitik och att
Bonn skall gottgöra for nazisternas
härjningar i Tjeckoslovakien under
andra världskriget. Det är svårt att
forutse några snabba resultat i denna
bumerangfråga. Tyskland har emellertid klargjort att frågan måste lösas
innan ett BU-medlemskap kan bli
aktuellt.
Lågt politiskt intresse
En ogenerös medborgarskapspolitik,
framforallt gentemot zigenare, håller
på att forvandla det en gång
mångkulturella ”Schweiz i öster” till
en etniskt ren stat. Inte heller
Tjeckien är befriat från rasism och
antisemitism. På senare år har flera
judiska gravplatser och synagogan i
Prag vandaliserats. Tjeckiska skinnhuvuden trakasserar med skrämmande regelbundenhet framforallt
zigenare och vietnameser.
I slutet av maj går 9eckerna till
parlamentsval, när denna artikel
skrivs pågår kampanjens slutspurt.
Om Tjeckien skall forbli en borgerlig
ö i ett postkommunistiskt hav, återstår att se. Det politiska intresset
bland allmänheten skall emellertid
inte överskattas. En undersökning
(publicerad i februari 1995) bland
2.203 respondenter visade att 21
procent inte kunde minnas på vilket
parti de röstade forra gången, 1992.
Av de tillfrågade hävdade 27 procent
att de inte alls hade röstat i det forra
parlamentsvalet, detta trots ett officiellt valdeltagande på över 85
procent. Ytterligare 29 procent sade
sig inte veta om det parti de röstade
på verkligen hade kommit in i
parlamentet.
Skumma transaktioner i Vaclav
Klaus’ regeringsparti ODS kom att
kasta en mörk skugga över de sista
veckorna av 1996 års valkampanj.
Hemliga beundrare och generösa
bidragsgivare Budapest och
Mauritius hade nämligen satt in 7.5
miljoner tjeckiska kronor på ODS’
konto. Vid närmare undersökning
visade det sig att den ungerske
givaren varit död sedan 13 år tillbaka,
och givaren från den brittiska ön
fornekade att han skickat några
slantar till ODS. Det ledande
oppositionspartiet, socialdemokratiska CSSD, hade tidigt sin
uppfattning klar: pengarna kom från
~eckiska och utländska fim1or som
på detta sätt visade sin tacksamhet for
gynnsamma privatiseringsaffärer.
Lagen om ekonomiska bidrag till
politiska partier skall ses över.
Den tjeckiske forfattaren Ludvik
Vaculik, han skrev som dissident
några av de bästa böckerna om
kommuniståren, svarade så här
nyligen (Rzeczpospolita 4-5 maJ
1996) på frågan om vad som
intresserar honom:
Demokrati bara för
demokrater
”Politik, partipolitik, arbetet
parlamentet. Men jag retar mig på
skojarna, korruptionsaffärerna och
brottsligheten. Mest av allt retar jag
mig på demokratin eftersom den är
till for alla. Jag anser nämligen, att
demokrati bara skall gälla for
demokrater. Min uppfattning är till
exempel att en person som brutit
mot lagen borde fråntas rösträtten.
SVENSK TIDSKRIFT
Eftersom personen ifråga uppvisat en
felaktig inställning till sma
medmänniskor och deras egendom,
varfor skall han då ha inflytande över
vilka som skall sitta i parlamentet? jag
har skrivit om detta men premiärministern Klaus har en annan
uppfåttning. Jag kommer igen att ta
upp ämnet for jag skriver bäst när jag
är arg. Annars har jag inte lust.”
Personligen är jag varken arg eller
har någonting otalt med tjeckerna.
Vad jag dock vänder mig mot är den
svenska, ja den västeuropeiska tröttheten gentemot de postkommunistiska länderna. Jag blir nedstämd av
de fOrenklade klichebilderna, positiva
eller negativa. Politiker, affärsmän
och så kallat vanligt folk i Östeuropa
gör storartade ansträngningar for att
bygga upp fungerande demokratier
och ekonomier. Europas integration
är den enda överlevnadschansen for
vår kontinent. För att uppnå det
krävs större ansträngning och engagemang men framforallt större
kunskap från Västs sida.
19